onsdag 27 augusti 2008
tisdag 26 augusti 2008
Segwayen, igen
Jag skrev tidigare om Englands Regulations for Self-balancing Scooters, men naturligtvis går Sverige i samma spår - Stefan Fölster i Corren:
Efter något års funderande beslöt någon handläggare på Vägverket att [Segwayen] skulle klassas som moped. Eftersom den inte såg ut som en moped ska göra förbjöds den självfallet omedelbart.
Eller ordagrant:
Segway är ett tvåhjuligt självbalanserande elmotordrivet fordon avsedd för transport av en person. Hjulen är placerade bredvid varandra och föraren står på en plattform mellan dem. Segway är inte klassad som någon typgodkänd fordonstyp i Sverige. Det finns vissa likheter med fordonstypen moped klass II, men den uppfyller inte kraven för att godkännas som moped. Av dessa skäl är det inte tillåtet att framföra en Segway på allmänna platser eller vägar. En Segway får därmed endast köras inom inhägnat område. Den som kör en Segway måste ha hjälm som är godkänd för moped. En Segway väger runt 40 kg och har en maxhastighet på 20 km i timmen.
(Via Johan Norberg)
Efter något års funderande beslöt någon handläggare på Vägverket att [Segwayen] skulle klassas som moped. Eftersom den inte såg ut som en moped ska göra förbjöds den självfallet omedelbart.
Eller ordagrant:
Segway är ett tvåhjuligt självbalanserande elmotordrivet fordon avsedd för transport av en person. Hjulen är placerade bredvid varandra och föraren står på en plattform mellan dem. Segway är inte klassad som någon typgodkänd fordonstyp i Sverige. Det finns vissa likheter med fordonstypen moped klass II, men den uppfyller inte kraven för att godkännas som moped. Av dessa skäl är det inte tillåtet att framföra en Segway på allmänna platser eller vägar. En Segway får därmed endast köras inom inhägnat område. Den som kör en Segway måste ha hjälm som är godkänd för moped. En Segway väger runt 40 kg och har en maxhastighet på 20 km i timmen.
(Via Johan Norberg)
Hur bra är Usain Bolt?
Från Wired:
Från Freakonomics:
Han ligger alltså cirka 30 år före en projektion som historiskt funkat bra och helt och hållet utanför ens en ansats till en normalfördelning på 200 m-loppen.
Dessutom är han nyss 22 år fyllda (Afasa Powell som hade det tidigare 100 m-rekordet var 25 när han tog det och Johnson som hade det tidigare 200 m-rekordet var 28 när han tog det), sprang de här loppen förhållandevis tätt efter andra lopp, i en tidszon 11 timmar från sitt hemland och i nollvind på 100 m och -0,9 meter på 200 m.
Så bra är Usain Bolt.
Från Freakonomics:Han ligger alltså cirka 30 år före en projektion som historiskt funkat bra och helt och hållet utanför ens en ansats till en normalfördelning på 200 m-loppen.Dessutom är han nyss 22 år fyllda (Afasa Powell som hade det tidigare 100 m-rekordet var 25 när han tog det och Johnson som hade det tidigare 200 m-rekordet var 28 när han tog det), sprang de här loppen förhållandevis tätt efter andra lopp, i en tidszon 11 timmar från sitt hemland och i nollvind på 100 m och -0,9 meter på 200 m.
Så bra är Usain Bolt.
Stream of consciousness: Zandén och Gyllenhammar om mansrollen
HAX undrade vad PM Nilsson och Leo Lagerkrantz hade för idé för att lyckas leva på sin blogg, och sett till trafiken, kommentarerna och inlänkarna det givit så antar jag att en del i det är att ge plats åt drunken ramblings signerat halvkändisar. Ur Jessica Zandéns och Cecilia Gyllenhammars inlägg:
Våra trettioåriga nyblivna pappor dominerar plötsligt stadsbilden, med vagnar och babybjörnselar. På ett bröllop härom veckan ses dessa pappor försöka finna sig i sig nya roll som den svenske, äntligen jämställde mannen.
Dom skakar sina bäbisar konstant. Som om dessa nybörjare har hittat ett tryggt beteende som dom tror är norm.
Själva står vi och betraktar ett ”shaking baby syndrome” och undrar varför ingen pratar med oss längre, utan gömmer sig bakom sina guppande bäbisar, slipper ta något socialt initiativ, kapitulerar inför nya intryck, blir bekväma och uttrycksslösa i sina små kärnfamiljer.
Så de undrar varför 30-åriga nyblivna pappor ägnar uppmärksamhet åt sina barn istället för åt bittra 50-åringar?
För övrigt är shaken baby syndrome grav misshandel, och definitivt inget som har att göra med barnavaggande på stan.
Dom är så fina (pappor), älskare, äkta män, så dom helt har tappat sin manliga identitet och runkar ensamma på toa när hustrun somnat.
Jag trodde snarare att runkandet var att betrakta som närmast ett centralt inslag i varje traditionell mansroll - dra sig undan i grottan, bra karl reder sig själv, ta saken i egna händer.
Är det månne därför som dessa mäns stora idol är Carl Hamilton ”the lonesome cowboy”, som inte trasslat in sig i cementerade relationer? Själva har vi knappt kommit till sida tre i dessa tegelstenar, det intresserar oss helt enkelt inte, denna beskäftiga konstruktion.
Känns det stycket malplacerat även i det här sammanhanget så beror det på att ursprungsfrågan var att kommentera mansidealet i Hamilton-böckerna - en uppgift som de uppenbart tog sig an trots att de "knappt kommit till sida tre".
När vågar vi erkänna att det kan finnas ömhet i ett slag över munnen? Och hur kan vi hjälpa misshandlade kvinnor, om vi hymlar med den magnifika kraften i ett försoningsknull?
Glöm inte kärleksyttringarna syraattacker, balkongknuffande och stening.
Och hur hjälpa misshandlade kvinnor på annat vis än att få dem att förstå att mannen slår av kärlek men att han lugnar ner sig av ett den magnifika kraften i ett raffigt, saftigt grottknull (till skillnad från "pliktfyllda, ljumma korv och mos-samlag")? Ja, det är den ständiga frågan.
Den eviga längtan brinner i oss alla. Idén om att stå brud är den förhärskande, konventionella bilden av vår dröm. Kyrkans sätt att förtiga den kvinnliga sexualiteten. Byt idé! Längtan kan lika gärna vara att leva ensam med sina barn på en grekisk ö och ha en femton år yngre älskare. Tänk att visa sina barn att livet inte bara handlar om att stå ut. Tänk att visa barnen att livet går på, att man kan resa sig och att äventyret fortsätter.
Ja, den eviga längtan efter individualitet och livsglädje hämmas av förhärskande konventionella bilder. Att vrida tillbaka världen till föråldrade och individhämmande ideal är dock uppenbart inte lösningen.
Jessica Zandén:
(Direktlänk)
Våra trettioåriga nyblivna pappor dominerar plötsligt stadsbilden, med vagnar och babybjörnselar. På ett bröllop härom veckan ses dessa pappor försöka finna sig i sig nya roll som den svenske, äntligen jämställde mannen.
Dom skakar sina bäbisar konstant. Som om dessa nybörjare har hittat ett tryggt beteende som dom tror är norm.
Själva står vi och betraktar ett ”shaking baby syndrome” och undrar varför ingen pratar med oss längre, utan gömmer sig bakom sina guppande bäbisar, slipper ta något socialt initiativ, kapitulerar inför nya intryck, blir bekväma och uttrycksslösa i sina små kärnfamiljer.
Så de undrar varför 30-åriga nyblivna pappor ägnar uppmärksamhet åt sina barn istället för åt bittra 50-åringar?
För övrigt är shaken baby syndrome grav misshandel, och definitivt inget som har att göra med barnavaggande på stan.
Dom är så fina (pappor), älskare, äkta män, så dom helt har tappat sin manliga identitet och runkar ensamma på toa när hustrun somnat.
Jag trodde snarare att runkandet var att betrakta som närmast ett centralt inslag i varje traditionell mansroll - dra sig undan i grottan, bra karl reder sig själv, ta saken i egna händer.
Är det månne därför som dessa mäns stora idol är Carl Hamilton ”the lonesome cowboy”, som inte trasslat in sig i cementerade relationer? Själva har vi knappt kommit till sida tre i dessa tegelstenar, det intresserar oss helt enkelt inte, denna beskäftiga konstruktion.
Känns det stycket malplacerat även i det här sammanhanget så beror det på att ursprungsfrågan var att kommentera mansidealet i Hamilton-böckerna - en uppgift som de uppenbart tog sig an trots att de "knappt kommit till sida tre".
När vågar vi erkänna att det kan finnas ömhet i ett slag över munnen? Och hur kan vi hjälpa misshandlade kvinnor, om vi hymlar med den magnifika kraften i ett försoningsknull?
Glöm inte kärleksyttringarna syraattacker, balkongknuffande och stening.
Och hur hjälpa misshandlade kvinnor på annat vis än att få dem att förstå att mannen slår av kärlek men att han lugnar ner sig av ett den magnifika kraften i ett raffigt, saftigt grottknull (till skillnad från "pliktfyllda, ljumma korv och mos-samlag")? Ja, det är den ständiga frågan.
Den eviga längtan brinner i oss alla. Idén om att stå brud är den förhärskande, konventionella bilden av vår dröm. Kyrkans sätt att förtiga den kvinnliga sexualiteten. Byt idé! Längtan kan lika gärna vara att leva ensam med sina barn på en grekisk ö och ha en femton år yngre älskare. Tänk att visa sina barn att livet inte bara handlar om att stå ut. Tänk att visa barnen att livet går på, att man kan resa sig och att äventyret fortsätter.
Ja, den eviga längtan efter individualitet och livsglädje hämmas av förhärskande konventionella bilder. Att vrida tillbaka världen till föråldrade och individhämmande ideal är dock uppenbart inte lösningen.
Jessica Zandén:
(Direktlänk)
Flygbolag slopar flytvästar för att spara bränsle
The Star skriver om att flygbolaget Jazz (en del av Air Canada) slopar flytvästar för att spara pengar och bränsle (istället ska stolsdynan funka som flytanordning). Rent spontant känns det som ett drag av ett bolag i kris, men jag uppskattar definitivt grundtanken - inget är heligt och allt ska värderas.
Och enligt Wikipedia så hör det milt uttryckt inte direkt till vanligheterna att ens mindre plan landar på vatten, och det finns även en not om att flytvästar varit delaktiga i dödsfall: "Some passengers were killed on impact or trapped in the cabin when they inflated their life vests before exiting", så jag antar att flygbolaget gjort ett korrekt och modigt avvägande.
Inom samma ämne har Steven Levitt kommit fram till att barnstolar inte hjälper mer än vanliga säkerhetsbälten, Milton Friedman problematiserar kring att Ford valt att inte bygga in en extra säkerhetsanordning och Freakonomics-bloggen citerar en rapport som kommit fram till att säkerhetsdörrar men inte flygvakter är kostnadseffektivt.
George Carlin om flygsäkerhet:
(Direktlänk)
Och enligt Wikipedia så hör det milt uttryckt inte direkt till vanligheterna att ens mindre plan landar på vatten, och det finns även en not om att flytvästar varit delaktiga i dödsfall: "Some passengers were killed on impact or trapped in the cabin when they inflated their life vests before exiting", så jag antar att flygbolaget gjort ett korrekt och modigt avvägande.
Inom samma ämne har Steven Levitt kommit fram till att barnstolar inte hjälper mer än vanliga säkerhetsbälten, Milton Friedman problematiserar kring att Ford valt att inte bygga in en extra säkerhetsanordning och Freakonomics-bloggen citerar en rapport som kommit fram till att säkerhetsdörrar men inte flygvakter är kostnadseffektivt.
George Carlin om flygsäkerhet:
(Direktlänk)
måndag 25 augusti 2008
Sveriges genomsnittsålder i diagramform
Sandy Szwarc skrev i förbifarten något jag inte kunde släppa:
The bell curve [gällande BMI] also isn’t corrected for age
Och fascinerande nog så har jag aldrig sett den ökande genomsnittsåldern i fetmadebatten trots att debatten om den åldrande befolkningen förs i så många andra sammanhang och trots att det är trivialt att människor (och djur) tenderar att lägga på sig kilon över åren.
Nåväl, SCB hade - åtminstone så vitt jag kunde hitta - ingen samlad statistik över genomsnittsålder historiskt, så jag tröskade igenom siffrorna från SCB:s databas själv. Resultatet:
Gemene svensk är alltså runt fyra år äldre 2007 än 1970. Statistiken angående viktändring hos befolkningen i stort borde alltså framgent ålderskorrigeras för rättvisans skull, då skillnaden i ålder är betydande - bara sedan 1990 har genomsnittsåldern ökat med cirka 1,5 år.
Och har någon glömt precis hur galopperande fetmaepidemin är så har snitt-BMI enligt mina omräkningar av SCB:s statistik varit +0,16/-0,03 för män/kvinnor sedan 2000 (under samma tidsperiod har dessutom snittsvensken blivit drygt 0,6 år äldre).
Som bonus för den som föredrar längre tidsserier:
Not: Könsuppdelade ålderssiffror finns här.
The bell curve [gällande BMI] also isn’t corrected for age
Och fascinerande nog så har jag aldrig sett den ökande genomsnittsåldern i fetmadebatten trots att debatten om den åldrande befolkningen förs i så många andra sammanhang och trots att det är trivialt att människor (och djur) tenderar att lägga på sig kilon över åren.
Nåväl, SCB hade - åtminstone så vitt jag kunde hitta - ingen samlad statistik över genomsnittsålder historiskt, så jag tröskade igenom siffrorna från SCB:s databas själv. Resultatet:
Gemene svensk är alltså runt fyra år äldre 2007 än 1970. Statistiken angående viktändring hos befolkningen i stort borde alltså framgent ålderskorrigeras för rättvisans skull, då skillnaden i ålder är betydande - bara sedan 1990 har genomsnittsåldern ökat med cirka 1,5 år.Och har någon glömt precis hur galopperande fetmaepidemin är så har snitt-BMI enligt mina omräkningar av SCB:s statistik varit +0,16/-0,03 för män/kvinnor sedan 2000 (under samma tidsperiod har dessutom snittsvensken blivit drygt 0,6 år äldre).
Som bonus för den som föredrar längre tidsserier:
Not: Könsuppdelade ålderssiffror finns här.
fredag 22 augusti 2008
Lycka förlänger livet ett decennium
Från Physorg:
After reviewing 30 studies carried out worldwide over periods ranging from one to 60 years, the Dutch professor said the effects of happiness on longevity were "comparable to that of smoking or not".
That special flair for feeling good, he said, could lengthen life by between 7.5 and 10 years.
Klassikern "ifall ett gott skratt förlänger livet och rökning förkortar detsamma så borde en joint betyda status quo" har alltså solid bas.
Jag har inte läst rapporten i fulltext, men resultatet känns spontant lätt att ta till sig.
Och som allmänt känt så korrelerar frihet med välstånd, och välstånd med lycka. Financial Times kopplar även direkt frihet till lycka, och med bristen på tidigare exponering av den gigantiska hälsofaktorn (ungefär lika med hela ökningen av svensk livslängd sedan 1950, eller skillnaden mellan Japans och Nordkoreas medellivslängd) i åtanke så antar jag att åtminstone FHI:s närmaste decennium av kampanjer och åtgärder går i drastiskt frihetsfrämjande riktning.
Ernest Borgnine, 91 år gammal, förklarar vad som hållit honom i trim:
(Direktlänk)
After reviewing 30 studies carried out worldwide over periods ranging from one to 60 years, the Dutch professor said the effects of happiness on longevity were "comparable to that of smoking or not".
That special flair for feeling good, he said, could lengthen life by between 7.5 and 10 years.
Klassikern "ifall ett gott skratt förlänger livet och rökning förkortar detsamma så borde en joint betyda status quo" har alltså solid bas.
Jag har inte läst rapporten i fulltext, men resultatet känns spontant lätt att ta till sig.
Och som allmänt känt så korrelerar frihet med välstånd, och välstånd med lycka. Financial Times kopplar även direkt frihet till lycka, och med bristen på tidigare exponering av den gigantiska hälsofaktorn (ungefär lika med hela ökningen av svensk livslängd sedan 1950, eller skillnaden mellan Japans och Nordkoreas medellivslängd) i åtanke så antar jag att åtminstone FHI:s närmaste decennium av kampanjer och åtgärder går i drastiskt frihetsfrämjande riktning.
Ernest Borgnine, 91 år gammal, förklarar vad som hållit honom i trim:
(Direktlänk)
Idealismen och byråkratin
Johan Hedin:
Det mest klassiska exemplet på företagarglädje finns väl i kids som sätter upp ett saftstånd vid vägkanten.
/.../
På frågan om vad de skulle göra för alla pengarna kom det underbara svaret: "Köpa mer ingredienser så vi kan baka och tjäna ÄNNU MER i morgon".
Det finns hopp, tamigsjuttsiken! :-)
abc7news via Reason:
On a Clayton street corner is where 11-year-old Katie and 3-year- old Sabrina Lewis had been selling their families surplus fruits and veggies
/.../
They did it for maybe four hours on Saturday mornings to make a little money. They haven't sold a thing since the police showed up recently in response to one complaint to the mayor's office.
/.../
"They may start out with a little card-table and selling a couple of things, but then who is to say what else they have. Is all the produce made there, do they make it themselves? Are they going to have eggs and chickens for sale next," said [borgmästare Gregg] Manning.
/.../
"I wish everyone would follow the rules and not be just self-centered," said Manning.
Det mest klassiska exemplet på företagarglädje finns väl i kids som sätter upp ett saftstånd vid vägkanten.
/.../
På frågan om vad de skulle göra för alla pengarna kom det underbara svaret: "Köpa mer ingredienser så vi kan baka och tjäna ÄNNU MER i morgon".
Det finns hopp, tamigsjuttsiken! :-)
abc7news via Reason:
On a Clayton street corner is where 11-year-old Katie and 3-year- old Sabrina Lewis had been selling their families surplus fruits and veggies
/.../
They did it for maybe four hours on Saturday mornings to make a little money. They haven't sold a thing since the police showed up recently in response to one complaint to the mayor's office.
/.../
"They may start out with a little card-table and selling a couple of things, but then who is to say what else they have. Is all the produce made there, do they make it themselves? Are they going to have eggs and chickens for sale next," said [borgmästare Gregg] Manning.
/.../
"I wish everyone would follow the rules and not be just self-centered," said Manning.
torsdag 21 augusti 2008
En kristen hyllning av späkandet
Ella Bohlin, ordförande i KDU och Årets Förvillare 2005, skrev i juni om nyblivna mammor och deras förhållande till sina kroppar hos Allt om barn:
Det som är tänkt som kom-i- form-guider blir en absurd orgie i hur man bäst undviker hård träning, proteindrinkar och fullkorn.
Hård träning, proteindrinkar och fullkorn som karaktärsdanande späkningsmedel, antar jag. Kostråden skiftar ständigt och det är individuellt vad man mår bra av, och att träna för hårt är ett klassiskt sätt att tröttna på motionerandet.
Ursäkta, men vad är lustfylld träning? Det är ungefär lika motsägelsefullt som att påstå att det är skönt att ha värkar. Att föda barn gör apont, att träna är jobbigt. Punkt. Vad är det för fel på folks karaktär egentligen?
Jag måste säga att jag inte riktigt greppar liknelsen, men det gör naturligtvis ont att föda barn - smärta som kan lindras genom att nyttja samhälleliga framsteg som exempelvis bedövning.
Löpträning och gymnötande passar långt ifrån alla, men alternativen på träningsfronten har aldrig varit fler, så numer kan i stort sett alla hitta någon motionsform som de trivs med. Karaktär i betydelsen "stå ut med plågor bara därför att" känns väl gammaltestamentligt i dagens samhälle.
Sedan förstår jag karaktärsanspelningen - mår man dåligt bör man ta tag i situationen, men det kanske snarare kan vara värt att ta sig en funderare på varför man egentligen tycker så illa om överflödskilona; forskningen har visat att några pluskilon är hälsosammare än några minuskilon, och bryr man sig inte nämnvärt om överflödskilon hos omgivningen så är det nog inte alltför långsökt att tro att även de behandlar dig med samma tolerans.
Ägnar man å andra sidan kraft åt omgivningens kroppsform bör man kanske börja med att analysera varför man reagerar på vad som bör vara andras ensak.
Överviktskilona försvinner inte av att softa, unna sig och ”ta haaand” om sig själv. Valkarna avdunstar inte genom att åka på en spa-helg och ligga på en massagebänk. Om man har ett BMI på över 25 så kan man inte UNNA sig! En liten kokosboll? Näpp! Lite brie till digestivekexet då? Tyvärr.
Min åsikt är att de skadliga överflödskilona, och andra tecken på misskött hälsa, försvinner just genom att man softar och tar hand om sig själv. Känner man efter vad man mår bra av att äta och göra istället för att hunsas av folkhälsofascister så kommer med all sannolikhet exempelvis ångestätandet att minska och sömnen förbättras, och därmed når man sin trivselvikt - som mycket väl kan ligga markant över BMI 25 (~72 kilo på 1,70 meter) - per proxy.
Det är var och ens plikt att faktiskt bry sig om sin hälsa.
I klarspråk: Det är din förbannade plikt att dö ett vackert lik.
Total Egon - Vänta tills du dör:
(Direktlänk)
(Via Sakine)
Det som är tänkt som kom-i- form-guider blir en absurd orgie i hur man bäst undviker hård träning, proteindrinkar och fullkorn.
Hård träning, proteindrinkar och fullkorn som karaktärsdanande späkningsmedel, antar jag. Kostråden skiftar ständigt och det är individuellt vad man mår bra av, och att träna för hårt är ett klassiskt sätt att tröttna på motionerandet.
Ursäkta, men vad är lustfylld träning? Det är ungefär lika motsägelsefullt som att påstå att det är skönt att ha värkar. Att föda barn gör apont, att träna är jobbigt. Punkt. Vad är det för fel på folks karaktär egentligen?
Jag måste säga att jag inte riktigt greppar liknelsen, men det gör naturligtvis ont att föda barn - smärta som kan lindras genom att nyttja samhälleliga framsteg som exempelvis bedövning.
Löpträning och gymnötande passar långt ifrån alla, men alternativen på träningsfronten har aldrig varit fler, så numer kan i stort sett alla hitta någon motionsform som de trivs med. Karaktär i betydelsen "stå ut med plågor bara därför att" känns väl gammaltestamentligt i dagens samhälle.
Sedan förstår jag karaktärsanspelningen - mår man dåligt bör man ta tag i situationen, men det kanske snarare kan vara värt att ta sig en funderare på varför man egentligen tycker så illa om överflödskilona; forskningen har visat att några pluskilon är hälsosammare än några minuskilon, och bryr man sig inte nämnvärt om överflödskilon hos omgivningen så är det nog inte alltför långsökt att tro att även de behandlar dig med samma tolerans.
Ägnar man å andra sidan kraft åt omgivningens kroppsform bör man kanske börja med att analysera varför man reagerar på vad som bör vara andras ensak.
Överviktskilona försvinner inte av att softa, unna sig och ”ta haaand” om sig själv. Valkarna avdunstar inte genom att åka på en spa-helg och ligga på en massagebänk. Om man har ett BMI på över 25 så kan man inte UNNA sig! En liten kokosboll? Näpp! Lite brie till digestivekexet då? Tyvärr.
Min åsikt är att de skadliga överflödskilona, och andra tecken på misskött hälsa, försvinner just genom att man softar och tar hand om sig själv. Känner man efter vad man mår bra av att äta och göra istället för att hunsas av folkhälsofascister så kommer med all sannolikhet exempelvis ångestätandet att minska och sömnen förbättras, och därmed når man sin trivselvikt - som mycket väl kan ligga markant över BMI 25 (~72 kilo på 1,70 meter) - per proxy.
Det är var och ens plikt att faktiskt bry sig om sin hälsa.
I klarspråk: Det är din förbannade plikt att dö ett vackert lik.
Total Egon - Vänta tills du dör:
(Direktlänk)
(Via Sakine)
2500 kronor i dagsböter, vänligen medtag gaffeltruck
Den 72-årige man jag nämnde tidigare har nu fått sin dom - från Helsingborgs Dagblad:
Polisen fick veta att där [i den lägenhet mannen vräktes från] kunde finnas barnpornografiskt material, ryckte ut och beslagtog tidningarna som fyllde 80 flyttkartonger och fick transporteras på elva lastpallar.
Efter flera dagars ingående studier av innehållet i de 25 000 tidningarna hittades tidskriften "Lolita 69" med de i dag olagliga bilderna. Den var inköpt i en butik på Gamla väster i Malmö 1975.
Beslaget av de övriga tidningarna är nu hävt och 72-åringen har rätt att hämta tillbaka sin samling, men det är oklart om så har skett.
Ägnade polisen en minut åt varje tidning så tog enbart granskningen drygt tio 40-timmarsveckor.
Polisen fick veta att där [i den lägenhet mannen vräktes från] kunde finnas barnpornografiskt material, ryckte ut och beslagtog tidningarna som fyllde 80 flyttkartonger och fick transporteras på elva lastpallar.
Efter flera dagars ingående studier av innehållet i de 25 000 tidningarna hittades tidskriften "Lolita 69" med de i dag olagliga bilderna. Den var inköpt i en butik på Gamla väster i Malmö 1975.
Beslaget av de övriga tidningarna är nu hävt och 72-åringen har rätt att hämta tillbaka sin samling, men det är oklart om så har skett.
Ägnade polisen en minut åt varje tidning så tog enbart granskningen drygt tio 40-timmarsveckor.
onsdag 20 augusti 2008
Marknadsekonomin och inbrotten, igen
Jag skrev tidigare om fenomenet att marknadsekonomins prispress gjort inbrott olönsamma, och nu gör även DN samma vinkling:
- En TV har i dag inte samma värde som tidigare. Det blir mycket arbete för lite utbyte. Precis som med många andra inbrott ser vi en fallande trend för fritidshusen, säger [Thomas Pettersson, analytiker vid polisen i Västra Götaland].
Trenden är som sagt inte bara fallande för fritidshusen, utan för inbrotten i stort - från BRÅ:
- En TV har i dag inte samma värde som tidigare. Det blir mycket arbete för lite utbyte. Precis som med många andra inbrott ser vi en fallande trend för fritidshusen, säger [Thomas Pettersson, analytiker vid polisen i Västra Götaland].
Trenden är som sagt inte bara fallande för fritidshusen, utan för inbrotten i stort - från BRÅ:
tisdag 19 augusti 2008
Subventionerat dödsknark
Aftonbladet skriver om en industrihampaodling i Falkenberg, i god kvällstidningston:
Under flera decennier var cannabisodling förbjuden i Sverige. All hampa innehåller ämnet THC som kan användas för att framställa till exempel hasch. Men det går att göra tågvirke och grova nät av fibrerna också.
THC är alltså den psykoaktiva substansen i cannabis (som kallas marijuana i växtform och hasch i kådform), inte något "som kan användas för att framställa till exempel hasch".
Sedan är "också"-användandet intressant i det att industrihampa visserligen används till exempelvis tågvirke (rep, alltså) och grova nät, men också till exempelvis papper, kläder, plast, olja och bränsle. Rusmässigt ligger det dock på uppskattningsvis samma nivå som att dricka sig berusad på filmjölk.
Halten THC i plantan får inte överstiga 0,3 procent för att hampaodling ska vara tillåten. I växthus med värmelampor producerar växten mer av ämnet.
Jo, fast vill man åt ruset så håller man sig lämpligtvis borta från industrihampa/spånadshampa, då vanlig cannabis är åtminstone 20 gånger så THC-intensivt som industrivarianten (och vanligtvis betydligt starkare än så).
Två väl upptrampade stigar leder fram till odlingen från vägkanten. Avbrutna stammar vittnar om att någon varit här och försett sig.
Det finns de som röker bananskal och vass också, men det betyder inte att det är skäl att hägna in de produkterna.
Hampa är en fantastisk växt, där i stort sett hela plantan kan användas. Jämfört med bomull så är den långt stryktåligare och mer snabbväxande, och kan därför odlas i stort sett i hela världen, med långt mindre åtgång av vatten och bekämpningsmedel, och dessutom med en tålig, bekväm slutprodukt.
Hemp Revolution, del 1 (del 2):
(Direktlänk)
Under flera decennier var cannabisodling förbjuden i Sverige. All hampa innehåller ämnet THC som kan användas för att framställa till exempel hasch. Men det går att göra tågvirke och grova nät av fibrerna också.
THC är alltså den psykoaktiva substansen i cannabis (som kallas marijuana i växtform och hasch i kådform), inte något "som kan användas för att framställa till exempel hasch".
Sedan är "också"-användandet intressant i det att industrihampa visserligen används till exempelvis tågvirke (rep, alltså) och grova nät, men också till exempelvis papper, kläder, plast, olja och bränsle. Rusmässigt ligger det dock på uppskattningsvis samma nivå som att dricka sig berusad på filmjölk.
Halten THC i plantan får inte överstiga 0,3 procent för att hampaodling ska vara tillåten. I växthus med värmelampor producerar växten mer av ämnet.
Jo, fast vill man åt ruset så håller man sig lämpligtvis borta från industrihampa/spånadshampa, då vanlig cannabis är åtminstone 20 gånger så THC-intensivt som industrivarianten (och vanligtvis betydligt starkare än så).
Två väl upptrampade stigar leder fram till odlingen från vägkanten. Avbrutna stammar vittnar om att någon varit här och försett sig.
Det finns de som röker bananskal och vass också, men det betyder inte att det är skäl att hägna in de produkterna.
Hampa är en fantastisk växt, där i stort sett hela plantan kan användas. Jämfört med bomull så är den långt stryktåligare och mer snabbväxande, och kan därför odlas i stort sett i hela världen, med långt mindre åtgång av vatten och bekämpningsmedel, och dessutom med en tålig, bekväm slutprodukt.
Hemp Revolution, del 1 (del 2):
(Direktlänk)
måndag 18 augusti 2008
Gissa ordet
Ur Scientific Americans artikel kring ett försök att via sökord identifiera pedofiler:
In Ohio, a [borttaget ord] man, likewise, uses a Web site to impersonate a 15-year-old boy in order to convince a 12-year-old girl to send photographs and videotapes of herself naked.
Så, vilken egenskap har då Scientific American använt för att karaktärisera mannen i fråga som gör att ett fall från 1996 - där ett och ett halvt års kontakt via e-post och telefon inte ens explicit ledde till att mannen önskade få träffa flickan - fortfarande anses vara så aktuellt att det nämns i det inledande stycket? Hans ålder, civilstånd, yrke, brottshistoria, psykiska hälsa, relation till flickans familj?
Nä, enbart vikten - runt 180 kilo.
In Ohio, a [borttaget ord] man, likewise, uses a Web site to impersonate a 15-year-old boy in order to convince a 12-year-old girl to send photographs and videotapes of herself naked.
Så, vilken egenskap har då Scientific American använt för att karaktärisera mannen i fråga som gör att ett fall från 1996 - där ett och ett halvt års kontakt via e-post och telefon inte ens explicit ledde till att mannen önskade få träffa flickan - fortfarande anses vara så aktuellt att det nämns i det inledande stycket? Hans ålder, civilstånd, yrke, brottshistoria, psykiska hälsa, relation till flickans familj?
Nä, enbart vikten - runt 180 kilo.
fredag 15 augusti 2008
Den perfekta idrottskroppen
Aftonbladet skriver om Lassi Karonen, med bildtexten: "En perfekt roddkropp."
Ur NY Times bildspel över några OS-deltagare:
Deena Kastor, maraton:
Cheryl Haworth, tyngdlyftning:
Karonens kropp är naturligtvis perfekt för rodd, så det är inget fel på bildtexten, men jag törs gissa att Aftonbladet inte lika självklart skrivit motsvarande bildtext ifall de skrivit om Kastor eller Haworth, trots att båda dessa har precis lika perfekta idrottskroppar som Karonen.
Ur NY Times bildspel över några OS-deltagare:
Deena Kastor, maraton:
Cheryl Haworth, tyngdlyftning:Karonens kropp är naturligtvis perfekt för rodd, så det är inget fel på bildtexten, men jag törs gissa att Aftonbladet inte lika självklart skrivit motsvarande bildtext ifall de skrivit om Kastor eller Haworth, trots att båda dessa har precis lika perfekta idrottskroppar som Karonen.
torsdag 14 augusti 2008
Farligt tjock? Beteendet säger mer än kroppen
Aftonbladet har en artikel om att det finns viktigare hälsofaktorer än kroppens utseende, vilket naturligtvis är korrekt - exempel från Physorg:
It's no secret that thin people can develop heart-related problems and that fat people often do not. But that millions defy the stereotypes will come as a surprise to many people, Sowers said.
Aftonbladets artikel är inriktad på att det inte är någon större fara att vara underviktig, och att istället beteendet/välmåendet i stort är viktigare, vilket självfallet gäller även övervikt.
Ett i mängden exempel på att vi går mot en allt mer välmående värld, där "folkhälsobomben" är överfulla äldreboenden snarare än sjukhus, finns också i Aftonbladet:
– I åldersgruppen 15–74 år, det vi kallar ”för tidig död”, är minskningen [i hjärt- och kärlsjukdomar, Sveriges vanligaste dödsorsak] drygt 50 procent sedan 1987, säger Charlotte Björkenstam på Socialstyrelsen.
It's no secret that thin people can develop heart-related problems and that fat people often do not. But that millions defy the stereotypes will come as a surprise to many people, Sowers said.
Aftonbladets artikel är inriktad på att det inte är någon större fara att vara underviktig, och att istället beteendet/välmåendet i stort är viktigare, vilket självfallet gäller även övervikt.
Ett i mängden exempel på att vi går mot en allt mer välmående värld, där "folkhälsobomben" är överfulla äldreboenden snarare än sjukhus, finns också i Aftonbladet:
– I åldersgruppen 15–74 år, det vi kallar ”för tidig död”, är minskningen [i hjärt- och kärlsjukdomar, Sveriges vanligaste dödsorsak] drygt 50 procent sedan 1987, säger Charlotte Björkenstam på Socialstyrelsen.
onsdag 13 augusti 2008
Göran Greider: Un trillion points
En man med ett skägg använde proggpoäng i sitt inlägg om Barbapapa. Jag saknar hans fallenhet för betygssättning, men bedöm gärna följande fraser med byråkratpoäng (jag törs lova att du under läsandets gång behöver revidera den ursprungligen tänkta skalan):
1: utredning
2: gigantisk utredning
3: gigantisk statlig utredning
4: gigantisk statlig ekonomiutredning
5: gigantisk statlig utredning där alla tänkbara konsekvenser av en övergång från tanklös tillväxtekonomi till hållbar ekonomi vädras och analyseras
6: gigantisk statlig utredning där alla tänkbara konsekvenser av en övergång från tanklös tillväxtekonomi till hållbar ekonomi vädras och analyseras - uttalat [uppdaterad länk] av Göran Greider
1: utredning
2: gigantisk utredning
3: gigantisk statlig utredning
4: gigantisk statlig ekonomiutredning
5: gigantisk statlig utredning där alla tänkbara konsekvenser av en övergång från tanklös tillväxtekonomi till hållbar ekonomi vädras och analyseras
6: gigantisk statlig utredning där alla tänkbara konsekvenser av en övergång från tanklös tillväxtekonomi till hållbar ekonomi vädras och analyseras - uttalat [uppdaterad länk] av Göran Greider
Karta, möt terräng
Michael Phelps planerar att ta åtta guld i OS och har hittills formligen demolerat allt motstånd och tagit fem av fem möjliga guld via lika många världsrekord. Han har dessutom redan tagit flest OS-guld genom tiderna trots att han bara är 23 år fyllda.
Följaktligen skapas intresse gällande vad världens kanske just nu främste idrottare inmundigar för att kunna hålla en sådan sanslös nivå.
Svaret:
Phelps lends a new spin to the phrase "Breakfast of Champions" by starting off his day by eating three fried-egg sandwiches loaded with cheese, lettuce, tomatoes, fried onions and mayonnaise.
He follows that up with two cups of coffee, a five-egg omelet, a bowl of grits, three slices of French toast topped with powdered sugar and three chocolate-chip pancakes.
At lunch, Phelps gobbles up a pound of enriched pasta and two large ham and cheese sandwiches slathered with mayo on white bread - capping off the meal by chugging about 1,000 calories worth of energy drinks.
For dinner, Phelps really loads up on the carbs - what he needs to give him plenty of energy for his five-hours-a-day, six-days-a-week regimen - with a pound of pasta and an entire pizza.
He washes all that down with another 1,000 calories worth of energy drinks.
Folkhälsoanalysen av detta blir naturligtvis "tänk hur bra han varit om han skött kosten".
(Direktlänk)
(Via Junkfood Science)
Följaktligen skapas intresse gällande vad världens kanske just nu främste idrottare inmundigar för att kunna hålla en sådan sanslös nivå.
Svaret:
Phelps lends a new spin to the phrase "Breakfast of Champions" by starting off his day by eating three fried-egg sandwiches loaded with cheese, lettuce, tomatoes, fried onions and mayonnaise.
He follows that up with two cups of coffee, a five-egg omelet, a bowl of grits, three slices of French toast topped with powdered sugar and three chocolate-chip pancakes.
At lunch, Phelps gobbles up a pound of enriched pasta and two large ham and cheese sandwiches slathered with mayo on white bread - capping off the meal by chugging about 1,000 calories worth of energy drinks.
For dinner, Phelps really loads up on the carbs - what he needs to give him plenty of energy for his five-hours-a-day, six-days-a-week regimen - with a pound of pasta and an entire pizza.
He washes all that down with another 1,000 calories worth of energy drinks.
Folkhälsoanalysen av detta blir naturligtvis "tänk hur bra han varit om han skött kosten".
(Direktlänk)
(Via Junkfood Science)
Video invented the video star
LouiseP träffar alldeles rätt angående OS-invigningen:
Varför antas det vara värre att vara den som fick sjunga? Varför antas det vara bättre att vara söt? Det kan lika gärna vara att Lin Miaoke sjöng för fult för att presentera landet. Men den vinkeln föresvävade aldrig Aftonbladet [och all annan media], jag undrar varför, men tror det har med en syn på vad som ses som värt hos flickor. Söthet. Inte skicklighet på framträdande, eller skönsång. Utan, en gång till, söthet.
Och angående fyrverkerierna så minns jag inte någon nämnvärd uppståndelse kring att elden i Barcelona tändes trots att bågskytten missade, men det är uppenbart att Kina bedöms med annan måttstock.
Varför antas det vara värre att vara den som fick sjunga? Varför antas det vara bättre att vara söt? Det kan lika gärna vara att Lin Miaoke sjöng för fult för att presentera landet. Men den vinkeln föresvävade aldrig Aftonbladet [och all annan media], jag undrar varför, men tror det har med en syn på vad som ses som värt hos flickor. Söthet. Inte skicklighet på framträdande, eller skönsång. Utan, en gång till, söthet.
Och angående fyrverkerierna så minns jag inte någon nämnvärd uppståndelse kring att elden i Barcelona tändes trots att bågskytten missade, men det är uppenbart att Kina bedöms med annan måttstock.
Nyspråk från Skatteverket
Från pressmeddelandet:
- Enligt det nya ställningstagandet bör förnamn prövas i en generös anda.
Tack snälla goa, generösa, dubbelplusbraiga staten.
- Enligt det nya ställningstagandet bör förnamn prövas i en generös anda.
Tack snälla goa, generösa, dubbelplusbraiga staten.
tisdag 12 augusti 2008
DN Debatt: Fetmahotet överdrivet
Mattias Svensson slår sig för bröstet över dagens DN Debatt-artikel, och det gör han naturligtvis alldeles rätt i. Dels har falsk blygsamhet aldrig glatt någon, och dels så var och är han en sann pionjär inom ett område med sällsynt etablerad och accepterad paternalism.
Peta inte i maten! kom ut 2005 och slog oblygt mot pösande självgoda bättervetare, så det känns närmast självklart att han bemöttes med hån och smutskastning. Sådant är en nybyggares liv.
Debattklimatet har sedan dess ändrats betydligt, och även om alarmismen i stora drag lever kvar vad gäller exempelvis fetmaepidemi, klimathot, sexdebatten och Kina så har debattörer som Mattias Svensson, Bjørn Lomborg, Isabella Lund, Petra Östergren och Blogge Bloggelito betytt oerhört i att via ringar på vattnet sansa debatten.
Falsk blygsamhet är som tidigare nämnt inget att sträva efter, så även jag gladdes åt att jag lyckats sålla fram de flesta fakta som Kjell Asplund nämner i debattartikeln (taggen folkhälsa är nog mest snabbläst för mina tidigare kostskriverier), men det förtar naturligtvis intet från Asplunds artikel, och det är mycket glädjande att se att debattklimatet tillåter sådana åsikter utan att någon automatiskt ska tillåtas svarsartikel på sidan bredvid.
Några citat ur artikeln:
Monica-undersökningarna visar att i själva verket har andelen med förhöjt blodtryck sjunkit med 6 procentenheter hos både män och kvinnor, risken att drabbas av åldersdiabetes (eller förstadier) har inte ökat och kolesterolnivåerna har sjunkit markant.
/.../
Risken att drabbas av hjärtinfarkt har reducerats drastiskt, särskilt bland män, och under 2000-talet har också strokeinsjuknandena börjat minska. Risken för tjocktarmscancer, den tydligast fetmarelaterade av de vanliga cancerformerna, har förblivit oförändrad över de senaste tjugo åren.
/.../
Men sambandet var motsatt det förväntade - i länder med uttalad viktökning minskade hjärtinfarkterna snabbast, i länder med sjunkande BMI, som i Ryssland under det tidiga 1990-talets stora samhällsomvandling, steg risken för hjärtinfarkt markant. Det är uppenbart att på befolkningsnivå betyder viktutvecklingen mycket mindre för förändringar i hjärt-kärlsjukdomar än vad den socioekonomiska utvecklingen gör.
Sedan tycker jag att "lokala insatser" som enda nämnda förklaring till varför svenska barn blivit smalare på sistone är alldeles för snävt. Ett - via import och innovationer - drastiskt utökat matvarusortiment, fler sporter och fritidsaktiviteter (studsmattor kan tas som exempel) att utöva och fler som blivit rika nog att låta sina barn utöva den idrott de föredrar är också faktorer som borde nämnas. Eller varför inte spel som Dance, Dance Revolution, nätmarknadernas betydelse för andrahandsmarknaden inom sportattiraljer och teflonpannan?
"Fetmaepidemin" tillhör de ämnen vi kommer att häpna över och skratta åt om bara några år, och det hedrar Kjell Asplund att han var en av dem som hjälpte till att slå ihop kistan, även om han tyvärr inte tar avstånd från själva epidemibegreppet.
Skulle du för övrigt tvivla angående att debattklimatet i stort skiftat, så försök ta dig igenom den så omtalade och på sin tid (fyra år sedan) väl emottagna Super Size Me och gläds sedan åt att nivån åtminstone lyfts något:
(Direktlänk)
Peta inte i maten! kom ut 2005 och slog oblygt mot pösande självgoda bättervetare, så det känns närmast självklart att han bemöttes med hån och smutskastning. Sådant är en nybyggares liv.
Debattklimatet har sedan dess ändrats betydligt, och även om alarmismen i stora drag lever kvar vad gäller exempelvis fetmaepidemi, klimathot, sexdebatten och Kina så har debattörer som Mattias Svensson, Bjørn Lomborg, Isabella Lund, Petra Östergren och Blogge Bloggelito betytt oerhört i att via ringar på vattnet sansa debatten.
Falsk blygsamhet är som tidigare nämnt inget att sträva efter, så även jag gladdes åt att jag lyckats sålla fram de flesta fakta som Kjell Asplund nämner i debattartikeln (taggen folkhälsa är nog mest snabbläst för mina tidigare kostskriverier), men det förtar naturligtvis intet från Asplunds artikel, och det är mycket glädjande att se att debattklimatet tillåter sådana åsikter utan att någon automatiskt ska tillåtas svarsartikel på sidan bredvid.
Några citat ur artikeln:
Monica-undersökningarna visar att i själva verket har andelen med förhöjt blodtryck sjunkit med 6 procentenheter hos både män och kvinnor, risken att drabbas av åldersdiabetes (eller förstadier) har inte ökat och kolesterolnivåerna har sjunkit markant.
/.../
Risken att drabbas av hjärtinfarkt har reducerats drastiskt, särskilt bland män, och under 2000-talet har också strokeinsjuknandena börjat minska. Risken för tjocktarmscancer, den tydligast fetmarelaterade av de vanliga cancerformerna, har förblivit oförändrad över de senaste tjugo åren.
/.../
Men sambandet var motsatt det förväntade - i länder med uttalad viktökning minskade hjärtinfarkterna snabbast, i länder med sjunkande BMI, som i Ryssland under det tidiga 1990-talets stora samhällsomvandling, steg risken för hjärtinfarkt markant. Det är uppenbart att på befolkningsnivå betyder viktutvecklingen mycket mindre för förändringar i hjärt-kärlsjukdomar än vad den socioekonomiska utvecklingen gör.
Sedan tycker jag att "lokala insatser" som enda nämnda förklaring till varför svenska barn blivit smalare på sistone är alldeles för snävt. Ett - via import och innovationer - drastiskt utökat matvarusortiment, fler sporter och fritidsaktiviteter (studsmattor kan tas som exempel) att utöva och fler som blivit rika nog att låta sina barn utöva den idrott de föredrar är också faktorer som borde nämnas. Eller varför inte spel som Dance, Dance Revolution, nätmarknadernas betydelse för andrahandsmarknaden inom sportattiraljer och teflonpannan?
"Fetmaepidemin" tillhör de ämnen vi kommer att häpna över och skratta åt om bara några år, och det hedrar Kjell Asplund att han var en av dem som hjälpte till att slå ihop kistan, även om han tyvärr inte tar avstånd från själva epidemibegreppet.
Skulle du för övrigt tvivla angående att debattklimatet i stort skiftat, så försök ta dig igenom den så omtalade och på sin tid (fyra år sedan) väl emottagna Super Size Me och gläds sedan åt att nivån åtminstone lyfts något:
(Direktlänk)
måndag 11 augusti 2008
Vad kan man egentligen begära för 14 727 euro per månad?
Jag minns en SVT-debatt för uppskattningsvis tio år sedan, där Marit Paulsen fullkomligen massakrerade Hans Lindqvist i en debatt kring EU-parlamentarikers missbruk av såväl arbetstider som traktamenten, flygbiljetter och andra förmåner. Lindqvists försvar då var att han arbetade hårt för att ändra systemet.
Något decennium och gissningsvis några tjog nya saftiga förmåner att utnyttja så länkar Johan Ingerö till ett inslag om samma ämne:
(Direktlänk)
Fascinerande, komiskt och skrämmande, som alltid när staten granskas.
Något decennium och gissningsvis några tjog nya saftiga förmåner att utnyttja så länkar Johan Ingerö till ett inslag om samma ämne:
(Direktlänk)
Fascinerande, komiskt och skrämmande, som alltid när staten granskas.
Ohly till kamp mot skattefusk
Ur DN:
- Enligt Skatteverket kostar fusket med svartjobb och arbetsgivaravgifter oss skattebetalare 133 miljarder kronor per år. Det här är pengar som kan användas bättre, sade Ohly.
Jo, exempelvis bidrag till dem som förlorar sina svartjobb och subventioner till dem som inte längre kan svartanställa. Och en stadig byråkratiapparat för att hantera detta, naturligtvis.
- Enligt Skatteverket kostar fusket med svartjobb och arbetsgivaravgifter oss skattebetalare 133 miljarder kronor per år. Det här är pengar som kan användas bättre, sade Ohly.
Jo, exempelvis bidrag till dem som förlorar sina svartjobb och subventioner till dem som inte längre kan svartanställa. Och en stadig byråkratiapparat för att hantera detta, naturligtvis.
Inga våldsbrott, 224 polisingripanden
Som uppföljning till förra årets gripande av 260 drogbrukare på en anmärkningsvärt lugn festival så tog polisen idag in 224 personer, misstänka för ringa narkotikabrott.
TT skriver att inga våldsbrott rapporterats in och att över 90 procent av de intagna var över 18 år, vilket borde tolkas som att cannabis varken har något att göra med olagligt beteende i övrigt eller funkar som inkörsport till tyngre droger.
Penn & Teller: Bullshit! - War on drugs:
(Direktlänk)
TT skriver att inga våldsbrott rapporterats in och att över 90 procent av de intagna var över 18 år, vilket borde tolkas som att cannabis varken har något att göra med olagligt beteende i övrigt eller funkar som inkörsport till tyngre droger.
Penn & Teller: Bullshit! - War on drugs:
(Direktlänk)
lördag 9 augusti 2008
Världens sämsta film
Ben & Arthur (officiell hemsida) snittar 1,4 på IMDB, vilket resulterar i en förstaplats på Bottom 100.
Själva grundfrågan kring vad som karakteriserar världens sämsta film är i mitt tycke intressant, då usla filmer ofta får en kultstämpel och därför får tillräckligt många höga betyg för att ryckas upp från åtminstone bottenplatsen - som bör vara i stort sett lika svår att nå som förstaplatsen på Top 250.
Ben & Arthur handlar om ett homosexuellt pars bekymmer kring giftermål, och jag anar att taggen gay marriage är ett gott hjälpmedel i kampen om bottenplatsen, då den gissningsvis lockar förhållandevis många att reflexmässigt klicka i en stjärna.
Filmen är naturligtvis fullständigt häpnadsväckande urusel enligt alla etablerade kriterier, men kommer i mitt tycke inte i närheten av exempelvis Phat Girlz plågsamhet. Scenen med vigvattnet är dessutom den roligaste filmscenen på mycket länge, och dialogen är ständigt fascinerande.
Någon public service-hjälte (som för övrigt lagt upp en mängd filmer med homosexuellt tema, ifall någon nu skulle intressera sig för sådant) har lagt upp filmen i sin helhet - uppdelat i 12 delar - på Youtube, så mitt tips är att passa på att avnjuta ett sådant episkt nedslag i filmhistorien medan tillfälle finns (noterbart att av de 10580 som sett del 1 så orkade bara 857 till del 5):
(Direktlänk)
Själva grundfrågan kring vad som karakteriserar världens sämsta film är i mitt tycke intressant, då usla filmer ofta får en kultstämpel och därför får tillräckligt många höga betyg för att ryckas upp från åtminstone bottenplatsen - som bör vara i stort sett lika svår att nå som förstaplatsen på Top 250.
Ben & Arthur handlar om ett homosexuellt pars bekymmer kring giftermål, och jag anar att taggen gay marriage är ett gott hjälpmedel i kampen om bottenplatsen, då den gissningsvis lockar förhållandevis många att reflexmässigt klicka i en stjärna.
Filmen är naturligtvis fullständigt häpnadsväckande urusel enligt alla etablerade kriterier, men kommer i mitt tycke inte i närheten av exempelvis Phat Girlz plågsamhet. Scenen med vigvattnet är dessutom den roligaste filmscenen på mycket länge, och dialogen är ständigt fascinerande.
Någon public service-hjälte (som för övrigt lagt upp en mängd filmer med homosexuellt tema, ifall någon nu skulle intressera sig för sådant) har lagt upp filmen i sin helhet - uppdelat i 12 delar - på Youtube, så mitt tips är att passa på att avnjuta ett sådant episkt nedslag i filmhistorien medan tillfälle finns (noterbart att av de 10580 som sett del 1 så orkade bara 857 till del 5):
(Direktlänk)
fredag 8 augusti 2008
Majlard stofilar vidare
Jan Majlard har härmed förärats en egen bloggetikett, då det här inte är första gången jag skriver om hans krönikor, och med all sannolikhet heller inte sista.
I sin senaste krönika skriver han på sitt fullständigt oefterhärmliga vis om vilka sporter han anser bör få plats på OS-programmet och vilka sporter han vill plocka bort - några exempel (krönikan förtjänar egentligen att Fiskas i sin helhet, då det finns oändligt mycket mer att anmärka på):
Men tennisen borde inte vara här. Sporten får redan tillräckligt med rampljus.
Blir för många intresserade av en idrott ska alltså den idrotten kastas ut från det största mästerskapet.
Men det ändrar inte min grundsyn. Jag har alltid tyckt det varit roligare när ett gäng collegegrabbar vinner OS-guld, som när USA:s hockeygrabbar lade den ryska björnen på rygg i Lake Placid 1980, än när ett Dream Team flygs in och stjäl showen.
Ifall Majlards kriterier hade följts så hade USA:s unga och på förhand så gott som fullständigt okända lag slagit Sovjets unga och på förhand så gott som okända lag. Det känns misstänkt likt en dussinfinal i junior-VM, snarare än ett idrottsögonblick så klassiskt att det fortfarande hänvisas till närmare 30 år senare.
Sportchef Ola Billger upplyste mig vid frukosten om att en av cykelsportens många ekrar lystrar till namnet Keirin. I mina öron kunde han lika gärna ha talat om en japansk salva mot muskelvärk.
En idrottsskribent som alltså inte ens känner till de grenar som ingår i världens största idrottstävling - och det koketterar han med?
Även simningen håller sig med avarter i form av den synkroniserade varianten.
Gymnastik på matta går alltså bra, medan gymnastik i vatten är en avart. Synkroniserat simhopp tycks också flyga under radarn.
Samma meningslösa vattentrampande bjuder inte vattenpolo på. Inte bara för att förra OS-finalen bjöd på en blötlagd rysare där Ungern besegrade Serbien med 8-7, utan även för att sporten introducerades på OS-programmet redan 1900. Det tog damerna 100 år att få chansen att utöva samma sammansatta, krävande bassängsport.
Vattenpolo är krävande - alltså till skillnad från synkroniserad simning, som naturligtvis är rena siestan att utföra. Och ingen bollsports-eker heller.
Den stenhårda [landhockey-]bollen vågar du inte röra, Rogge!
Nä, Majlard var nämligen bara en militärtjänstgöring ifrån att 1979 ta ett SM-guld i sporten, så landhockeyn är inte en bollsportseker utan en bländande teknik- och temposport.
In: Bowling. Kusin på parkett till isens curling. Också ett sällskapsspel som bygger på finlir. Kräver bara ett par skor.
Ja, och klot och käglor, vilka uppenbart hör hemma på en idrottsbana, till skillnad från skyttets lerduvor som trots "sysselsättningens referensramar" är så idrottsfrämmande att skyttet bör tas bort från OS.
Ut: Taekwondo. Den olympiska rörelsen borde inte befatta sig med sporter där den aktive uppmuntras sparka sin motståndare. Jag förstår inte hur Gunilla Lindberg kan tiga still.
Taekwondo, Koreas nationalsport och enligt Wikipedia världens mest utövade kampsport, är - i likhet med all annan kampsport - sällsynt skadebefriad.
Poängen bedöms även så gott som enbart på själva träffen (hårdheten i sparken är alltså mycket sekunda, och deltagarna bär skyddsutrustning), vilket resulterar i att utövarna hänger armarna längs sidan istället för att använda dem till att blockera huvudet. Jag törs för övrigt anta att de flesta som ser någon slumpvis vald taekwondomatch reagerar på bristen på våldsamheter snarare än motsatsen.
Noterbart i sammanhanget att Majlard uppenbarligen inte har något emot exempelvis boxningens slag mot huvudet (slag mot huvudet är förbjudna i OS-taekwondo), judons kast, lås och strypningar, vattenpolons dränkningsmanövrar eller brottningen. Han vill dessutom plocka in rugby, vilket då alltså varken är en bollsportseker eller för våldsamt.
I sin senaste krönika skriver han på sitt fullständigt oefterhärmliga vis om vilka sporter han anser bör få plats på OS-programmet och vilka sporter han vill plocka bort - några exempel (krönikan förtjänar egentligen att Fiskas i sin helhet, då det finns oändligt mycket mer att anmärka på):
Men tennisen borde inte vara här. Sporten får redan tillräckligt med rampljus.
Blir för många intresserade av en idrott ska alltså den idrotten kastas ut från det största mästerskapet.
Men det ändrar inte min grundsyn. Jag har alltid tyckt det varit roligare när ett gäng collegegrabbar vinner OS-guld, som när USA:s hockeygrabbar lade den ryska björnen på rygg i Lake Placid 1980, än när ett Dream Team flygs in och stjäl showen.
Ifall Majlards kriterier hade följts så hade USA:s unga och på förhand så gott som fullständigt okända lag slagit Sovjets unga och på förhand så gott som okända lag. Det känns misstänkt likt en dussinfinal i junior-VM, snarare än ett idrottsögonblick så klassiskt att det fortfarande hänvisas till närmare 30 år senare.
Sportchef Ola Billger upplyste mig vid frukosten om att en av cykelsportens många ekrar lystrar till namnet Keirin. I mina öron kunde han lika gärna ha talat om en japansk salva mot muskelvärk.
En idrottsskribent som alltså inte ens känner till de grenar som ingår i världens största idrottstävling - och det koketterar han med?
Även simningen håller sig med avarter i form av den synkroniserade varianten.
Gymnastik på matta går alltså bra, medan gymnastik i vatten är en avart. Synkroniserat simhopp tycks också flyga under radarn.
Samma meningslösa vattentrampande bjuder inte vattenpolo på. Inte bara för att förra OS-finalen bjöd på en blötlagd rysare där Ungern besegrade Serbien med 8-7, utan även för att sporten introducerades på OS-programmet redan 1900. Det tog damerna 100 år att få chansen att utöva samma sammansatta, krävande bassängsport.
Vattenpolo är krävande - alltså till skillnad från synkroniserad simning, som naturligtvis är rena siestan att utföra. Och ingen bollsports-eker heller.
Den stenhårda [landhockey-]bollen vågar du inte röra, Rogge!
Nä, Majlard var nämligen bara en militärtjänstgöring ifrån att 1979 ta ett SM-guld i sporten, så landhockeyn är inte en bollsportseker utan en bländande teknik- och temposport.
In: Bowling. Kusin på parkett till isens curling. Också ett sällskapsspel som bygger på finlir. Kräver bara ett par skor.
Ja, och klot och käglor, vilka uppenbart hör hemma på en idrottsbana, till skillnad från skyttets lerduvor som trots "sysselsättningens referensramar" är så idrottsfrämmande att skyttet bör tas bort från OS.
Ut: Taekwondo. Den olympiska rörelsen borde inte befatta sig med sporter där den aktive uppmuntras sparka sin motståndare. Jag förstår inte hur Gunilla Lindberg kan tiga still.
Taekwondo, Koreas nationalsport och enligt Wikipedia världens mest utövade kampsport, är - i likhet med all annan kampsport - sällsynt skadebefriad.
Poängen bedöms även så gott som enbart på själva träffen (hårdheten i sparken är alltså mycket sekunda, och deltagarna bär skyddsutrustning), vilket resulterar i att utövarna hänger armarna längs sidan istället för att använda dem till att blockera huvudet. Jag törs för övrigt anta att de flesta som ser någon slumpvis vald taekwondomatch reagerar på bristen på våldsamheter snarare än motsatsen.
Noterbart i sammanhanget att Majlard uppenbarligen inte har något emot exempelvis boxningens slag mot huvudet (slag mot huvudet är förbjudna i OS-taekwondo), judons kast, lås och strypningar, vattenpolons dränkningsmanövrar eller brottningen. Han vill dessutom plocka in rugby, vilket då alltså varken är en bollsportseker eller för våldsamt.
torsdag 7 augusti 2008
Klapa snel Ida-Theres
Ur DN:
I drygt en timme, med många men väldigt korta pauser, körde Ida-Theres och sparringen Sabina Magnusson så svetten yrde.
Jag tror inte att det är en alltför vågad gissning att anta att formuleringen "körde så svetten yrde" inte skulle använts ifall artikeln gällt en manlig OS-deltagares uppladdning.
I drygt en timme, med många men väldigt korta pauser, körde Ida-Theres och sparringen Sabina Magnusson så svetten yrde.
Jag tror inte att det är en alltför vågad gissning att anta att formuleringen "körde så svetten yrde" inte skulle använts ifall artikeln gällt en manlig OS-deltagares uppladdning.
Räta linjens ekvation och fetmaepidemin
Derivatan är poetiskt vacker, och y = kx+m är inte så dum den heller. Att via raka linjer dra ut trender fyrtio år i framtiden baserat på de senaste trettio årens data och inte ens studsa till inför slutsatsen att hela befolkningen någon gång kommer bete sig likadant är långt ifrån lika vackert. Faktum är att det är långt förbi skrattretande korkat, och redan gemene mellanstadielärare hade tillrättavisat elever som dragit sådana slutsatser.
Men nämn fetmaepidemi eller folkhälsa i din forskning, och källkritiken går alldeles ut genom fönstret - i stort sett varenda svensk tidning, bland dem Expressen, Aftonbladet, SvD och DN, har okritiskt publicerat TT-meddelandet. Sandy Szwarc har naturligtvis redan skrivit väl om ämnet - några citat:
Illustrating the nonsense inherent in mathematical extrapolations, for example, between 1947 and 1952, the number of television sets in American homes increased around 10,000%. Projected for the next five years would predict 40 sets per family! And if you want to be even sillier, begin with a year before television sets were available, and you can “prove” that each family will have 40,000 sets! Now, that’s an epidemic of television sets.
/.../
The bell curve [över BMI] also isn’t corrected for age and the population is aging, significantly so since the 1950s and 1970s, especially in the babyboomer age group. Animals and the human species naturally gain weight with age, especially during middle age. As Dr. Friedman said, aging could notably contribute to the perception that weights in our population are increasing. [Szwarc citerar även Friedman angående hur mycket vikten i snitt ökat sedan 40-talet: 7-10 pund (~3-5 kilo).]
And then there are all of those modern advances that have helped children and adults to live longer, healthier lives, even while contributing to healthier average weights and heights among the population. Modern food production has improved, enabling more affordable food to feed more people. Compared to past generations and previous war times, fewer people are going hungry or facing food rationing or severe nutritional shortfalls, which had left more people underweight for their genes and skewed the population averages slightly downward. Our food and water are considerably safer today and have reduced by 100-fold the number of children and adults sick (and dying) with foodborne illnesses. Far fewer children spend their childhoods sick and fighting childhood illnesses, that have been eradicated just in recent decades. Most of us remember measles, mumps, chicken pox and polio among our classmates and siblings when we were younger. As recently reported, according to the CDC, before the introduction of the measles vaccine, alone, in 1963, “approximately 3 to 4 million persons had measles annually in the United States; approximately 400-500 died, 48,000 were hospitalized, and 1,000 developed chronic disability from measles encephalitis.”
And, of course, there are other possible iatrogenic factors, such as stress and prescriptions for anti-depressants and anti-anxiety medications that tripled between 1988 and 1999, most of which have been shown to increase weight, diabetes and auto-immune disorders. Smoking, which many used to help control weights, is down. Dieting, which since the 1970s has grown into a $61 billion/year industry in the U.S., can help to ratchet up weights if diets are repeated in rapid succession. And so on.
Men nämn fetmaepidemi eller folkhälsa i din forskning, och källkritiken går alldeles ut genom fönstret - i stort sett varenda svensk tidning, bland dem Expressen, Aftonbladet, SvD och DN, har okritiskt publicerat TT-meddelandet. Sandy Szwarc har naturligtvis redan skrivit väl om ämnet - några citat:
Illustrating the nonsense inherent in mathematical extrapolations, for example, between 1947 and 1952, the number of television sets in American homes increased around 10,000%. Projected for the next five years would predict 40 sets per family! And if you want to be even sillier, begin with a year before television sets were available, and you can “prove” that each family will have 40,000 sets! Now, that’s an epidemic of television sets.
/.../
The bell curve [över BMI] also isn’t corrected for age and the population is aging, significantly so since the 1950s and 1970s, especially in the babyboomer age group. Animals and the human species naturally gain weight with age, especially during middle age. As Dr. Friedman said, aging could notably contribute to the perception that weights in our population are increasing. [Szwarc citerar även Friedman angående hur mycket vikten i snitt ökat sedan 40-talet: 7-10 pund (~3-5 kilo).]
And then there are all of those modern advances that have helped children and adults to live longer, healthier lives, even while contributing to healthier average weights and heights among the population. Modern food production has improved, enabling more affordable food to feed more people. Compared to past generations and previous war times, fewer people are going hungry or facing food rationing or severe nutritional shortfalls, which had left more people underweight for their genes and skewed the population averages slightly downward. Our food and water are considerably safer today and have reduced by 100-fold the number of children and adults sick (and dying) with foodborne illnesses. Far fewer children spend their childhoods sick and fighting childhood illnesses, that have been eradicated just in recent decades. Most of us remember measles, mumps, chicken pox and polio among our classmates and siblings when we were younger. As recently reported, according to the CDC, before the introduction of the measles vaccine, alone, in 1963, “approximately 3 to 4 million persons had measles annually in the United States; approximately 400-500 died, 48,000 were hospitalized, and 1,000 developed chronic disability from measles encephalitis.”
And, of course, there are other possible iatrogenic factors, such as stress and prescriptions for anti-depressants and anti-anxiety medications that tripled between 1988 and 1999, most of which have been shown to increase weight, diabetes and auto-immune disorders. Smoking, which many used to help control weights, is down. Dieting, which since the 1970s has grown into a $61 billion/year industry in the U.S., can help to ratchet up weights if diets are repeated in rapid succession. And so on.
Nätet hjälper barn att skaffa vänner
BBC skriver om att en femtedel av 8-15-åringar IRL-träffat någon de lärt känna via nätet. Så i vanlig ordning kan det vara läge att gissa artikelvinkeln:
- Att ungdomars sociala liv i allt större utsträckning fått tillskott av ett nätliv?
- Att den som har bekymmer att träffa vänner ansikte mot ansikte nu har större möjlighet än någonsin tidigare att slippa bedömas efter yttre egenskaper och dessutom enklare än någonsin tidigare kan hitta någon med liknande intressen?
- Att nätumgänget bevisligen även leder till personliga vänner på det gammeldags sättet?
Nä, Children 'meet online strangers'. Artikeln nämner för övrigt inte med ett ord att dessa otaliga möten någonsin skulle lett till bekymmer, men avslutas ändå med en öppen förfrågan gällande vad sajterna tänkt sig göra för att ordna upp situationen.
- Att ungdomars sociala liv i allt större utsträckning fått tillskott av ett nätliv?
- Att den som har bekymmer att träffa vänner ansikte mot ansikte nu har större möjlighet än någonsin tidigare att slippa bedömas efter yttre egenskaper och dessutom enklare än någonsin tidigare kan hitta någon med liknande intressen?
- Att nätumgänget bevisligen även leder till personliga vänner på det gammeldags sättet?
Nä, Children 'meet online strangers'. Artikeln nämner för övrigt inte med ett ord att dessa otaliga möten någonsin skulle lett till bekymmer, men avslutas ändå med en öppen förfrågan gällande vad sajterna tänkt sig göra för att ordna upp situationen.
onsdag 6 augusti 2008
Johan Norbergs rök(ardräpar)ridåer
Johan Norberg undrar ifall någon på Google skulle kunna rätta till hans maskinöversatta bloggpresentation.
Men naturligtvis oroar sig inte en livsstilsliberal som Johan Norberg egentligen över något så oväsentligt som en miss av ett tekniskt hjälpmedel, så varningsklockor ringer instinktivt.
Och mycket riktigt verkar det vara ett försök av Johan Norberg att komma undan Googles scoop:
"kill smokers" - är alltså Johan Norbergs dolda agenda, vilken han nu desperat söker dölja via sleight of hand - och tycks ha lyckats bra med, då diskussionen hittills enbart gällt språkbehandlingen.
Men naturligtvis oroar sig inte en livsstilsliberal som Johan Norberg egentligen över något så oväsentligt som en miss av ett tekniskt hjälpmedel, så varningsklockor ringer instinktivt.
Och mycket riktigt verkar det vara ett försök av Johan Norberg att komma undan Googles scoop:
"kill smokers" - är alltså Johan Norbergs dolda agenda, vilken han nu desperat söker dölja via sleight of hand - och tycks ha lyckats bra med, då diskussionen hittills enbart gällt språkbehandlingen.
tisdag 5 augusti 2008
GTA-serien stoppas i Thailand
En 18-årig thailändare knivmördar en taxichaufför och säger sig ha varit inspirerad av Grand Theft Auto - presto blir en lokalnyhet en världsnyhet (precis som Mortal Kombat-larmet), och Thailand stoppar försäljningen av spelet.
Nyheten illustrerar perfekt moralpanikens olidliga lätthet. Ifall spelet så skulle medfört att tusen personer låtit bli att våldföra sig på någon, så skulle det bara bokföras på den statliga kampanj som ligger närmast i tiden. När sedan en enstaka person säger sig ha inspirerats av objektet för moralpaniken så blir det däremot löpsedlar galore.
Vidare, ur Expressen:
18-åringens föräldrar är fattiga och hade inga pengar för att ge honom spelet. I stället köpte han två knivar och gick till attack – i verkliga livet.
Han kunde alltså inte spela spelet - "i stället köpte han två knivar och gick till attack". Enligt vad Expressen själva skriver så hade alltså GTA fungerat som substitut till våldet, men ändå säger Jerzy Sarnecki - han som kallade Rödebytrakasserierna "pojkstreck" - att våldsamma dataspel är "vidriga".
För ett halvår sedan passerade GTA-serien 70 miljoner sålda exemplar - hade våldsamma dataspel varit ens tillnärmelsevis så skadliga som belackarna anser hade vi alltså legat minst sagt pyrt till, men lyckligtvis ramlade inte himlen ner på kycklingen den här gången heller.
Andra som inspirerats av GTA:
(Direktlänk)
(Även Reason och Motpol skriver om ämnet.)
Nyheten illustrerar perfekt moralpanikens olidliga lätthet. Ifall spelet så skulle medfört att tusen personer låtit bli att våldföra sig på någon, så skulle det bara bokföras på den statliga kampanj som ligger närmast i tiden. När sedan en enstaka person säger sig ha inspirerats av objektet för moralpaniken så blir det däremot löpsedlar galore.
Vidare, ur Expressen:
18-åringens föräldrar är fattiga och hade inga pengar för att ge honom spelet. I stället köpte han två knivar och gick till attack – i verkliga livet.
Han kunde alltså inte spela spelet - "i stället köpte han två knivar och gick till attack". Enligt vad Expressen själva skriver så hade alltså GTA fungerat som substitut till våldet, men ändå säger Jerzy Sarnecki - han som kallade Rödebytrakasserierna "pojkstreck" - att våldsamma dataspel är "vidriga".
För ett halvår sedan passerade GTA-serien 70 miljoner sålda exemplar - hade våldsamma dataspel varit ens tillnärmelsevis så skadliga som belackarna anser hade vi alltså legat minst sagt pyrt till, men lyckligtvis ramlade inte himlen ner på kycklingen den här gången heller.
Andra som inspirerats av GTA:
(Direktlänk)
(Även Reason och Motpol skriver om ämnet.)
måndag 4 augusti 2008
FRA mot bin Ladin
Jan Björklund i Expressen:
- Tänk tanken att den svenska styrkan i Afghanistan i morgon griper Usama bin Laden. Det kan faktiskt lika gärna hända att den svenska bataljonen gör det, som att någon av de amerikanska bataljonerna gör det. Inom 24 timmar kan Sverige vara den främsta måltavlan för världens farligaste terrorister.
Ja, ifall bin Ladin hittas så är det ju antingen svenskar som gör det, eller så är det någon annan - alltså är det 50 procent chans att svenskar hittar bin Ladin. Och när detta sker så finns ju risken att vi drabbas av lika mycket islamistisk terrorism som hela västvärlden tillsammans tvingats utstå sedan 2001.
Angropogonoligyroandrofobi - alltså rädsla för arga, skäggiga, högljudda män - bör vara ett randfenomen, och allmän kabelspaning för tillfällig lindring av symtomen bör anses vara en smula överdrivet.
- Tänk tanken att den svenska styrkan i Afghanistan i morgon griper Usama bin Laden. Det kan faktiskt lika gärna hända att den svenska bataljonen gör det, som att någon av de amerikanska bataljonerna gör det. Inom 24 timmar kan Sverige vara den främsta måltavlan för världens farligaste terrorister.
Ja, ifall bin Ladin hittas så är det ju antingen svenskar som gör det, eller så är det någon annan - alltså är det 50 procent chans att svenskar hittar bin Ladin. Och när detta sker så finns ju risken att vi drabbas av lika mycket islamistisk terrorism som hela västvärlden tillsammans tvingats utstå sedan 2001.
Angropogonoligyroandrofobi - alltså rädsla för arga, skäggiga, högljudda män - bör vara ett randfenomen, och allmän kabelspaning för tillfällig lindring av symtomen bör anses vara en smula överdrivet.
Om dina och andras pengar
Från Physorg:
The government is putting millions of Medicare dollars at risk by authorizing fictitious sellers of wheelchairs, prosthetics and other medical supplies to submit reimbursement claims with only limited review, congressional investigators say.
Milton Friedman om fyra sätt att spendera:
(Direktlänk)
The government is putting millions of Medicare dollars at risk by authorizing fictitious sellers of wheelchairs, prosthetics and other medical supplies to submit reimbursement claims with only limited review, congressional investigators say.
Milton Friedman om fyra sätt att spendera:
(Direktlänk)
Larm: Gamlingar dricker alkohol
Mattias Svensson har skrivit vad som behövs om Sarah Wamala, ny generaldirektör på Folkhälsoinstitutet, och TV4 har ett nytt inslag med henne om äldres drickande.
Ur inslaget:
Inga-Maj Berglund, 75 år: "Det [fredagsavec] är jättebra. Det är ju bara roligt - det tror jag allesammans tycker likadant. Utan att vi behöver supa oss fulla, för det gör vi absolut inte."
Sarah Wamala: "Jag tror att det behövs mer kunskap och information om att det här är en hälsorisk - att man faktiskt ser över hur tillgänglig alkohol är i sådana boenden."
Kerstin Wedlin, enhetschef på Tunets äldreboende: "Ja, vi ser inte att de har blivit sämre av det iallafall, utan tvärtom. Och varför ska inte äldre få ta sig ett glas när helgen kommer? Vi ser ingenting negativt med det."
Lars Eklund, 88 år: "Man känner glädje och viss njutning av att vi får lite ombyte, för det är det vi behöver vi gamlingar."
Notera hur kvästa pensionärerna är - Inga-Maj känner sig tvingad att förtydliga att de kan hantera alkoholen, och Lars klamrar sig fast vid "viss njutning" och "lite ombyte".
Larmet gäller för övrigt att fler svenska pensionärer (en tredjedel av männen och en fjärdedel av kvinnorna) dricker Riskabelt Mycket®™ - 62 procents ökning för männen och 44 procents ökning för kvinnorna sedan 1998. Att medellivslängden ökat drygt två år för män och ett år för kvinnor sedan 1998 är naturligtvis helt oväsentligt i sammanhanget - tänk bara på hur länge de hade levt ifall de följt FHI:s rekommendationer till punkt och pricka.
Slutligen bara en fråga: Vad ska man egentligen med pension till om man ändå inte får använda den till något?
Ur inslaget:
Inga-Maj Berglund, 75 år: "Det [fredagsavec] är jättebra. Det är ju bara roligt - det tror jag allesammans tycker likadant. Utan att vi behöver supa oss fulla, för det gör vi absolut inte."
Sarah Wamala: "Jag tror att det behövs mer kunskap och information om att det här är en hälsorisk - att man faktiskt ser över hur tillgänglig alkohol är i sådana boenden."
Kerstin Wedlin, enhetschef på Tunets äldreboende: "Ja, vi ser inte att de har blivit sämre av det iallafall, utan tvärtom. Och varför ska inte äldre få ta sig ett glas när helgen kommer? Vi ser ingenting negativt med det."
Lars Eklund, 88 år: "Man känner glädje och viss njutning av att vi får lite ombyte, för det är det vi behöver vi gamlingar."
Notera hur kvästa pensionärerna är - Inga-Maj känner sig tvingad att förtydliga att de kan hantera alkoholen, och Lars klamrar sig fast vid "viss njutning" och "lite ombyte".
Larmet gäller för övrigt att fler svenska pensionärer (en tredjedel av männen och en fjärdedel av kvinnorna) dricker Riskabelt Mycket®™ - 62 procents ökning för männen och 44 procents ökning för kvinnorna sedan 1998. Att medellivslängden ökat drygt två år för män och ett år för kvinnor sedan 1998 är naturligtvis helt oväsentligt i sammanhanget - tänk bara på hur länge de hade levt ifall de följt FHI:s rekommendationer till punkt och pricka.
Slutligen bara en fråga: Vad ska man egentligen med pension till om man ändå inte får använda den till något?
Gustaf redux, återigen
Två tidigare inlägg verkar inte varit nog gällande omvandlingar av Gustaf - Gustaf utan pratbubbla, ersatt av annan kattbild:
Gustaf utan Gustaf - från Garfield minus Garfield - It is a journey deep into the mind of an isolated young everyman as he fights a losing battle against loneliness and depression in a quiet American suburb:
Gustaf utan Gustaf - från Garfield minus Garfield - It is a journey deep into the mind of an isolated young everyman as he fights a losing battle against loneliness and depression in a quiet American suburb:
söndag 3 augusti 2008
Religiositet och välstånd
Mohamed Omar, chefredaktör för tidskriften Minaret, och Mikael Mogren, teologie doktor och kaplan i Helga Trefaldighets kyrka har skrivit en debattartikel i Expressen - ett citat:
Våra egna erfarenheter säger att religionen kan vara bra för arbetsmoralen, för den ekonomiska utvecklingen, för folkhälsan och för tryggheten på gator och torg.
Pews senaste rapport fann också ett starkt samband mellan religiositet och välstånd:
Våra egna erfarenheter säger att religionen kan vara bra för arbetsmoralen, för den ekonomiska utvecklingen, för folkhälsan och för tryggheten på gator och torg.
Pews senaste rapport fann också ett starkt samband mellan religiositet och välstånd:
Om oro för marknadsekonomins sortiment
Socialistisk oro över marknadsekonomins sortiment tillhör den kategori ämnen jag inte för mitt liv kan begripa. I en värld av almanackor med surfande westiehundar, metspöpennor, hulahulastolar, ansiktsstretchare, banankaviar och Kriss Kross-spel så oroar sig en uppenbart begåvad person som Katrine Kielos över snapsens framtid.
Exempel på i efterhand skrattretande övertro till regleringar går det tretton på dussinet av, men för att ta ett i mängden kan man se till falukorven. När det pratades om att gå med i EU var oron för falukorvens framtid stor - nu skulle säkert sådana där otäcka kapitalister rida på svensk folkhemskultur och kränga allsköns dynga i falukorvens goda namn.
Nå, godhjärtade EU-byråkrater - gissningsvis i fruktbart samarbete med såväl folkhälsoinstanser som köttproducenter - satte ner foten i förebyggande syfte och namnskyddade falukorven:
Korven måste innehålla minst 40 g kött, vattenhalten får inte vara högre än 65 g och fetthalten inte högre än 23 g per 100 g korv. Stärkelsevärdet ska ligga under 4 g.
Sedan rullade naturligtvis världen och marknadsekonomin vidare, och exempelvis innehåller Scans vanliga falukorv idag 58 gram kött, medan den dyrare Deli-korven innehåller 68 gram kött. Regleringen var alltså fullkomligt överflödig, och bidrog gissningsvis snarare till att hålla kvar en lägre kötthalt onödigt länge, men vem kommer väl ihåg sådan oro något decennium senare?
(Johan Ingerö och Mattias Svensson skrev om Kielos krönika när den var aktuell.)
Exempel på i efterhand skrattretande övertro till regleringar går det tretton på dussinet av, men för att ta ett i mängden kan man se till falukorven. När det pratades om att gå med i EU var oron för falukorvens framtid stor - nu skulle säkert sådana där otäcka kapitalister rida på svensk folkhemskultur och kränga allsköns dynga i falukorvens goda namn.
Nå, godhjärtade EU-byråkrater - gissningsvis i fruktbart samarbete med såväl folkhälsoinstanser som köttproducenter - satte ner foten i förebyggande syfte och namnskyddade falukorven:
Korven måste innehålla minst 40 g kött, vattenhalten får inte vara högre än 65 g och fetthalten inte högre än 23 g per 100 g korv. Stärkelsevärdet ska ligga under 4 g.
Sedan rullade naturligtvis världen och marknadsekonomin vidare, och exempelvis innehåller Scans vanliga falukorv idag 58 gram kött, medan den dyrare Deli-korven innehåller 68 gram kött. Regleringen var alltså fullkomligt överflödig, och bidrog gissningsvis snarare till att hålla kvar en lägre kötthalt onödigt länge, men vem kommer väl ihåg sådan oro något decennium senare?
(Johan Ingerö och Mattias Svensson skrev om Kielos krönika när den var aktuell.)
Tobak reglerat, för barnens skull
Physorg skriver om de senaste tobaksregleringarna:
The bill would further tighten restrictions on tobacco advertising and impose new federal penalties for selling to minors. But its most far-reaching provisions would give the Food and Drug Administration the power to regulate tobacco, from cigarettes to new kinds of smokeless products.
While the agency could not outlaw tobacco or nicotine, it could demand the reduction or elimination of cancer-causing chemicals in cigarette smoke. The bill would prohibit candy flavored cigars and cigarettes, and would give the FDA authority to ban menthol - by far the most commonly added flavoring.
De citerade motståndarna till lagen anser att FDA (U.S. Food and Drug Administration) redan är överbelastade, samt att staten redan mästrar för mycket.
Cass Wheeler, VD vid American Heart Association försvarar dock regleringen med att allt annat ju regleras, och även republikanen Tom Davis skrider till försvar:
But some supporters said the bill was more about protecting children than adults. Rep. Tom Davis, R-Va., said tobacco use has become synonymous with rugged independence and a refutation of authority, traits that he said many teens desire.
"In large part, the marketing tactics by tobacco manufacturers fanned the flames of youthful angst," Davis said.
Och jag kan inte annat än häpna.
The bill would further tighten restrictions on tobacco advertising and impose new federal penalties for selling to minors. But its most far-reaching provisions would give the Food and Drug Administration the power to regulate tobacco, from cigarettes to new kinds of smokeless products.
While the agency could not outlaw tobacco or nicotine, it could demand the reduction or elimination of cancer-causing chemicals in cigarette smoke. The bill would prohibit candy flavored cigars and cigarettes, and would give the FDA authority to ban menthol - by far the most commonly added flavoring.
De citerade motståndarna till lagen anser att FDA (U.S. Food and Drug Administration) redan är överbelastade, samt att staten redan mästrar för mycket.
Cass Wheeler, VD vid American Heart Association försvarar dock regleringen med att allt annat ju regleras, och även republikanen Tom Davis skrider till försvar:
But some supporters said the bill was more about protecting children than adults. Rep. Tom Davis, R-Va., said tobacco use has become synonymous with rugged independence and a refutation of authority, traits that he said many teens desire.
"In large part, the marketing tactics by tobacco manufacturers fanned the flames of youthful angst," Davis said.
Och jag kan inte annat än häpna.
Genmanipulerad tobak
Jan Guillou svarade någon gång i en chatt att det fulaste ordet han visste var 'kadaverdisciplin', och jag kan inte annat än hålla med honom om att det är ett vämjeligt ord.
Och enligt samma två-obehagliga-ord-tillsammans-blir-etter-värre-princip kan man även bilda begrepp som 'genmanipulerad tobak' - en sammansättning vars blotta åsyn gissningsvis ändrar såväl blodtryck som hudfärg hos folkhälsoförespråkarna.
Men vad är då målet med denna genmanipulerade tobak? Cancervaccin.
Och enligt samma två-obehagliga-ord-tillsammans-blir-etter-värre-princip kan man även bilda begrepp som 'genmanipulerad tobak' - en sammansättning vars blotta åsyn gissningsvis ändrar såväl blodtryck som hudfärg hos folkhälsoförespråkarna.
Men vad är då målet med denna genmanipulerade tobak? Cancervaccin.
Daniel Sumner om jordbrukssubventioner
Freakonomics-bloggen har en mycket läsvärd intervju med "jordbruksekonomen" Daniel Sumner. Sammanfattningsvis:
Q: Are there any good arguments that support farm subsidies? If so, to what extent and in what manner may they be justified?
A: No.
Q: Are there any good arguments that support farm subsidies? If so, to what extent and in what manner may they be justified?
A: No.
Övergreppet på Blondinbella
Blondinbella antastades i Italien med invärtes blodvite som resultat, vilket har diskuterats intensivt i såväl bloggosfären som i gammelmedia.
Många unkna åsikter - som att det skulle vara ett PR-trick, italiensk kultur, resebolags ansvar och "vad hade hon väntat sig" - har skjutits i sank med all rätta, och jag har egentligen inget att tillägga där.
Jag irriterar mig dock på den återkommande funderingen gällande föräldrarnas roll. Isabella Löwengrip fyller 18 senare i år, och ska naturligtvis kunna gå på nattklubb i Italien utan att föräldrarna ska behöva lägga sig i. Att hon med kamratgäng sedan tydligen var för godtrogna/naiva för att känna av stämningen - samtidigt som något kräk utnyttjar situationen - är oturligt, men tilltro till människan är i grunden något positivt, och det är naturligtvis bara förövaren som har något att stå till svars för.
Sedan en smula bortglömt genusperspektiv: Vad är det som gör att en rispad vagina anses orsaka livslånga depressioner medan en rispad pung mest bara är något som skulle skrattats bort?
(Tanja Suhinina, Anna Svensson, Röd Libertarian och LouiseP skriver bra om ämnet, och diskussionen kring Motbilders inlägg är intressant.)
Många unkna åsikter - som att det skulle vara ett PR-trick, italiensk kultur, resebolags ansvar och "vad hade hon väntat sig" - har skjutits i sank med all rätta, och jag har egentligen inget att tillägga där.
Jag irriterar mig dock på den återkommande funderingen gällande föräldrarnas roll. Isabella Löwengrip fyller 18 senare i år, och ska naturligtvis kunna gå på nattklubb i Italien utan att föräldrarna ska behöva lägga sig i. Att hon med kamratgäng sedan tydligen var för godtrogna/naiva för att känna av stämningen - samtidigt som något kräk utnyttjar situationen - är oturligt, men tilltro till människan är i grunden något positivt, och det är naturligtvis bara förövaren som har något att stå till svars för.
Sedan en smula bortglömt genusperspektiv: Vad är det som gör att en rispad vagina anses orsaka livslånga depressioner medan en rispad pung mest bara är något som skulle skrattats bort?
(Tanja Suhinina, Anna Svensson, Röd Libertarian och LouiseP skriver bra om ämnet, och diskussionen kring Motbilders inlägg är intressant.)
LA förbjuder snabbmat - för fattiga
Jag läser bloggen Ekonomikommentarer (vänsterekonomi) med behållning - vi intresserar oss ofta för samma ämnen, men drar olika slutsatser. Andreas Bryhn som driver bloggen argumenterar enligt en konsekvent politisk kompass och med hänvisning till forskning, så det blir mestadels läsvärt, och jag förstår ofta hans resonemang även om jag sällan håller med.
I fallet där myndigheterna i Los Angeles klubbat igenom ett förbud gällande att öppna snabbmatsrestauranger i "fattiga områden med överviktig befolkning" ser jag dock bara häpnadsväckande oblyg paternalism, och det är för mig fullständigt ofattbart hur han, som ligger på ett extremvärde på den frihetliga skalan enligt kompasstestet han publicerat på bloggen, kan undgå att reagera på förtrycket när det till och med explicit skrivs att det riktar sig mot fattiga.
Även Motvallsbloggen skriver om hamburgare, med funderingen:
[H]ur kommer det sig att man idag anser att samma mat som en gång förorsakade sjuklig avmagring numer istället skapar allvarliga överviktsproblem?
För mig är svaret uppenbart - reglerarna är paniskt rädda för alla nya tillskott till sina samhällsbyggen, samtidigt som de ständigt måste hitta nya områden att reglera för att kunna behålla jobben - uppenbara exempel är videovåldsdebatten och dansbandsdöden. Så eftersom kostbekymret för ungdomar då var underintag av diverse födoämnen fick naturligtvis hamburgarna antas späda på detta. Några decennier senare är bekymret ett annat, och då får följaktligen även hamburgarna representera något annat.
Reglerarna är en enorm bromskloss, och det förvånar mig storligen att även fristående vänster har så svårt att se det.
(Mattias Svensson hann naturligtvis före att skriva om ämnet.)
I fallet där myndigheterna i Los Angeles klubbat igenom ett förbud gällande att öppna snabbmatsrestauranger i "fattiga områden med överviktig befolkning" ser jag dock bara häpnadsväckande oblyg paternalism, och det är för mig fullständigt ofattbart hur han, som ligger på ett extremvärde på den frihetliga skalan enligt kompasstestet han publicerat på bloggen, kan undgå att reagera på förtrycket när det till och med explicit skrivs att det riktar sig mot fattiga.
Även Motvallsbloggen skriver om hamburgare, med funderingen:
[H]ur kommer det sig att man idag anser att samma mat som en gång förorsakade sjuklig avmagring numer istället skapar allvarliga överviktsproblem?
För mig är svaret uppenbart - reglerarna är paniskt rädda för alla nya tillskott till sina samhällsbyggen, samtidigt som de ständigt måste hitta nya områden att reglera för att kunna behålla jobben - uppenbara exempel är videovåldsdebatten och dansbandsdöden. Så eftersom kostbekymret för ungdomar då var underintag av diverse födoämnen fick naturligtvis hamburgarna antas späda på detta. Några decennier senare är bekymret ett annat, och då får följaktligen även hamburgarna representera något annat.
Reglerarna är en enorm bromskloss, och det förvånar mig storligen att även fristående vänster har så svårt att se det.
(Mattias Svensson hann naturligtvis före att skriva om ämnet.)
lördag 2 augusti 2008
Bisfenol A-larmet falskt
Jag skrev tre inlägg om bisfenol A när larmet gick, och nu har även överstaten förklarat larmet gravt överdrivet - från Vetenskapsradion:
I våras gick larmet om skadliga mängder av ämnet bisfenol i nappflaskor - nu har EU:s myndighet för matsäkerhet slagit fast att de tillåtna halterna av bisfenol ligger långt under vad människokroppen kan bryta ner.
I våras gick larmet om skadliga mängder av ämnet bisfenol i nappflaskor - nu har EU:s myndighet för matsäkerhet slagit fast att de tillåtna halterna av bisfenol ligger långt under vad människokroppen kan bryta ner.
Trailern till nya Death Race (och Tron 2)
Death Race 2000 tillhör mina favoritfilmer (förhoppningsvis återkommer jag till den) - fantastiske Roger Corman med en hel drös av sina standardskådespelare, en släkting i rakt nedstigande led till Thomas Paine som jobbar för att avsätta en polisstatspresident, häpnadsväckande politisk inkorrekthet, perfekta effekter, oförglömlig dialog och Sylvester Stallone och David Carradine på absoluta höjden av sina respektive karriärer:
(Direktlänk)
Nå, eftersom filmen med all rätt blivit en kultklassiker ska den naturligtvis göras om med dagens teknik:
(Direktlänk)
Från politiskt inkorrekt samhällssatir och frihetskamp till vad som ser ut som en fullständigt hjärndöd korsning mellan The Fast and the Furious, Transformers och Running Man, alltså. Far åt helvete, Paul W.S Anderson. (Det ska dock tilläggas att jag aldrig haft särskilt höga förhoppningar kring filmen då det varit Tom Cruise som arbetat för den i åratal.)
Som sidospår kan noteras att trailern för Tron 2 (Tr2n) har läckt ut - rent visuellt ser det bra ut, och lagom troget till originalet, men jag tänker hålla mig fortsatt tveksam även till den.
(Direktlänk)
(Direktlänk)
Nå, eftersom filmen med all rätt blivit en kultklassiker ska den naturligtvis göras om med dagens teknik:
(Direktlänk)
Från politiskt inkorrekt samhällssatir och frihetskamp till vad som ser ut som en fullständigt hjärndöd korsning mellan The Fast and the Furious, Transformers och Running Man, alltså. Far åt helvete, Paul W.S Anderson. (Det ska dock tilläggas att jag aldrig haft särskilt höga förhoppningar kring filmen då det varit Tom Cruise som arbetat för den i åratal.)
Som sidospår kan noteras att trailern för Tron 2 (Tr2n) har läckt ut - rent visuellt ser det bra ut, och lagom troget till originalet, men jag tänker hålla mig fortsatt tveksam även till den.
(Direktlänk)
Naturvårdsverket inte överens med LRF
Ordförandena för LRF och Sveriges nötköttsproducenter skriver idag på SvD Brännpunkt:
De svenska korna har redan idag lägre klimatutsläpp än nötkött från många andra länder.
/.../
Då blir utsläppen per producerat kilo nötkött lägre än vid produktion i områden som inte har lika bra förutsättningar.
Debattörerna gör rätt i att inte specificera vilka länder de avser, då Naturvårdsverkets rapport (pdf) kom fram till bland annat:
Även om energiåtgången för att transportera [nöt-]köttet till Sverige beaktas så är det brasilianska köttet energisnålt.
Naturligtvis är svenskt djurhavande bättre än i "många andra länder" och i "områden som inte har lika bra förutsättningar", men det skulle vara som om Volvo motiverade sitt miljöarbete med att det finns några biltillverkare i forna östblocket som är mindre effektiva än dem.
För mer exakta siffror så länkade jag tidigare till en rapport som kommit fram till att transporten mellan producent och återförsäljare utgör fyra procent av de totala växthusgasutsläppen för produkten.
[Not: Naturvårdsverket drar visserligen slutsatsen att det är fördelaktigt med lokal köttproduktion, men då utgör "biologisk mångfald och landskap" och "markbehov och markvård" två av sex kriterier (som betygssätts med -, 0, +), och även Brännpunkt-debattörerna återkommer till landskapsargumentet, men det är vanligtvis inte den typen av miljö som debatteras i dagens Al Gore-klimat, och det är helt fristående från kriterier som energiåtgång och växthusgasutsläpp.]
De svenska korna har redan idag lägre klimatutsläpp än nötkött från många andra länder.
/.../
Då blir utsläppen per producerat kilo nötkött lägre än vid produktion i områden som inte har lika bra förutsättningar.
Debattörerna gör rätt i att inte specificera vilka länder de avser, då Naturvårdsverkets rapport (pdf) kom fram till bland annat:
Även om energiåtgången för att transportera [nöt-]köttet till Sverige beaktas så är det brasilianska köttet energisnålt.
Naturligtvis är svenskt djurhavande bättre än i "många andra länder" och i "områden som inte har lika bra förutsättningar", men det skulle vara som om Volvo motiverade sitt miljöarbete med att det finns några biltillverkare i forna östblocket som är mindre effektiva än dem.
För mer exakta siffror så länkade jag tidigare till en rapport som kommit fram till att transporten mellan producent och återförsäljare utgör fyra procent av de totala växthusgasutsläppen för produkten.
[Not: Naturvårdsverket drar visserligen slutsatsen att det är fördelaktigt med lokal köttproduktion, men då utgör "biologisk mångfald och landskap" och "markbehov och markvård" två av sex kriterier (som betygssätts med -, 0, +), och även Brännpunkt-debattörerna återkommer till landskapsargumentet, men det är vanligtvis inte den typen av miljö som debatteras i dagens Al Gore-klimat, och det är helt fristående från kriterier som energiåtgång och växthusgasutsläpp.]
UNAIDS senaste rapport
Ur UNAIDS (Joint United Nations Programme on HIV and AIDS) senaste rapport - citat från Physorg:
"We've achieved more in the past five years than in the previous 20 years," said Peter Piot, the agency's executive director.
Officials estimate that 2 million people died from AIDS last year, down from approximately 2.2 million in 2005.
The most dramatic figures are in treatment: The number of people on AIDS medication jumped by 10 times in the last six years, with some 300,000 taking AIDS drugs in 2003 compared to about 3 million in 2007.
The good news is that the global number of new infections was down to about 2.7 million people in 2007 from a peak of about 5 million new cases annually in the early 2000s.
Last week, the U.S. government tripled the amount of money it will spend on AIDS and other diseases around the world to $48 billion over five years.
Och två diagram ur rapporten:
"We've achieved more in the past five years than in the previous 20 years," said Peter Piot, the agency's executive director.
Officials estimate that 2 million people died from AIDS last year, down from approximately 2.2 million in 2005.
The most dramatic figures are in treatment: The number of people on AIDS medication jumped by 10 times in the last six years, with some 300,000 taking AIDS drugs in 2003 compared to about 3 million in 2007.
The good news is that the global number of new infections was down to about 2.7 million people in 2007 from a peak of about 5 million new cases annually in the early 2000s.
Last week, the U.S. government tripled the amount of money it will spend on AIDS and other diseases around the world to $48 billion over five years.
Och två diagram ur rapporten:
fredag 1 augusti 2008
Bloggsörjan och Magasinet Neo
Lisa Bjurwald myntar begreppet "bloggsörja", och avslöjar med det med all tydlighet att hon inte greppat någonting av vad IT-revolutionen inneburit.
Världen är en sörja av åsikter - gå in i valfritt fikarum och hör dig för vad de närvarande anser om exempelvis droger, svartjobb och invandring, och du inser snabbt att mysstatskonsensusvänstervinkeln som de tidigare etablerade medierna förde inte har särskilt mycket bäring hos gemene man.
Utan tekniska och byråkratiska barriärer kommer dessa gemene medelsvenssons att kunna publicera sina ibland genomtänkta, sympatiska, välskrivna och välgrundade åsikter och ibland betydligt mindre dito på en anslagstavla som hela världen kommer åt.
Sörjan är alltså det naturliga, sympatiska, myllrande tillståndet - det statsgodkända, skattefinansierade tidigare skråväsendet är en styggelse, men en styggelse som kan sägas ha varit relativt naturlig beroende på tidigare tekniska begränsningar.
Att sedan slå ihop denna myllrande flora av åsikter till en sörja genom att på något vis försöka räkna ut hur medelbloggen är och döma hela bloggosfären därefter är standardtänkande hos den politiska falang som Lisa Bjurwald med all sannolikhet bekänner sig till, men det är naturligtvis bara kortsynta uttryck för obehaglig kollektivisering.
Trots allt är det ändå inte märkligt att en medlem av en uttalad (stats-)vänsterfraktion hos en tidning med minst sagt svajande kompass uttrycker sådana åsikter - det är ändå hennes yrke som står under eld, och hon har ju trots allt bitit ihop och tagit sin journalistexamen och förtjänat ett jobb på den högst ansedda tidningen.
Värre då när Peter Wennblad hos Magasinet Neo - "det liberala samhällsmagasinet" - använder samma kollektivistiska ansats: Bloggarna var bättre förr. Neo exemplifierar sin tes med två blogginlägg med några år på nacken, där det enda inlägg som finns kvar att läsa idag visserligen på intet sätt är dåligt, men jag har också svårt att se att det ska vara så revolutionerande välskrivet att det ska minna om den glimrande forntid.
Dagens bloggosfär är oändligt mycket större och därmed svåröverblickad än den var 2004, och det verkar som att Wennblad fallit i den eviga stofilfällan att det han inte ser inte finns. Det produceras oändligt fler skräpinlägg av fler skräpbloggar idag än 2004, och skulle man göra ett försök att slå ihop bloggarna till någon medelkvalitet skulle denna hypotetiska sörjeblogg alldeles säkert hålla lägre kvalitet idag än 2004, men det produceras också betydligt fler kvalitetsinlägg idag än 2004.
Några exempel i mängden nyskriven (åtminstone betydligt nyare än 2004) bloggkvalitet: Blogge Bloggelito och barnporren på Pirate Bay, Fredrik R. Krohnman om Ulrika Kärnborgs och Olle Svennings Flat Earth-recensioner, Friktion om Littorins brevlådeexamen, Merit Wagers oförtröttliga granskande av flyktingpolitiken - exempelvis om Thanh, Mattias Svenssons [vars hela blogg är ett exempel på nutida kvalitet] och FredrikWesterholms Westerlunds Döda politiska karriärers sällskap, eller varför inte LouiseP:s genomgång av tidigare nämnda Lisa Bjurwalds senaste kolumn. Nämnvärt också i sammanhanget att Wennblad hänvisar till ett blogginlägg för att söka påvisa bristerna i ett annat.
Jag vet inte vad jag tycker är värst av att reflexmässigt säga att det var bättre förr eller att söka kollektivisering av något så individualistiskt som bloggar, men båda är goda exempel på Wennblads slutkläm: slappt, slarvigt och oursäktligt.
Världen är en sörja av åsikter - gå in i valfritt fikarum och hör dig för vad de närvarande anser om exempelvis droger, svartjobb och invandring, och du inser snabbt att mysstatskonsensusvänstervinkeln som de tidigare etablerade medierna förde inte har särskilt mycket bäring hos gemene man.
Utan tekniska och byråkratiska barriärer kommer dessa gemene medelsvenssons att kunna publicera sina ibland genomtänkta, sympatiska, välskrivna och välgrundade åsikter och ibland betydligt mindre dito på en anslagstavla som hela världen kommer åt.
Sörjan är alltså det naturliga, sympatiska, myllrande tillståndet - det statsgodkända, skattefinansierade tidigare skråväsendet är en styggelse, men en styggelse som kan sägas ha varit relativt naturlig beroende på tidigare tekniska begränsningar.
Att sedan slå ihop denna myllrande flora av åsikter till en sörja genom att på något vis försöka räkna ut hur medelbloggen är och döma hela bloggosfären därefter är standardtänkande hos den politiska falang som Lisa Bjurwald med all sannolikhet bekänner sig till, men det är naturligtvis bara kortsynta uttryck för obehaglig kollektivisering.
Trots allt är det ändå inte märkligt att en medlem av en uttalad (stats-)vänsterfraktion hos en tidning med minst sagt svajande kompass uttrycker sådana åsikter - det är ändå hennes yrke som står under eld, och hon har ju trots allt bitit ihop och tagit sin journalistexamen och förtjänat ett jobb på den högst ansedda tidningen.
Värre då när Peter Wennblad hos Magasinet Neo - "det liberala samhällsmagasinet" - använder samma kollektivistiska ansats: Bloggarna var bättre förr. Neo exemplifierar sin tes med två blogginlägg med några år på nacken, där det enda inlägg som finns kvar att läsa idag visserligen på intet sätt är dåligt, men jag har också svårt att se att det ska vara så revolutionerande välskrivet att det ska minna om den glimrande forntid.
Dagens bloggosfär är oändligt mycket större och därmed svåröverblickad än den var 2004, och det verkar som att Wennblad fallit i den eviga stofilfällan att det han inte ser inte finns. Det produceras oändligt fler skräpinlägg av fler skräpbloggar idag än 2004, och skulle man göra ett försök att slå ihop bloggarna till någon medelkvalitet skulle denna hypotetiska sörjeblogg alldeles säkert hålla lägre kvalitet idag än 2004, men det produceras också betydligt fler kvalitetsinlägg idag än 2004.
Några exempel i mängden nyskriven (åtminstone betydligt nyare än 2004) bloggkvalitet: Blogge Bloggelito och barnporren på Pirate Bay, Fredrik R. Krohnman om Ulrika Kärnborgs och Olle Svennings Flat Earth-recensioner, Friktion om Littorins brevlådeexamen, Merit Wagers oförtröttliga granskande av flyktingpolitiken - exempelvis om Thanh, Mattias Svenssons [vars hela blogg är ett exempel på nutida kvalitet] och Fredrik
Jag vet inte vad jag tycker är värst av att reflexmässigt säga att det var bättre förr eller att söka kollektivisering av något så individualistiskt som bloggar, men båda är goda exempel på Wennblads slutkläm: slappt, slarvigt och oursäktligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)