Pär Holmgren-artikeln återigen

På tidigare tema - ögonblicksbild från Pär Holmgren-artikeln från 2007 [bilden klickbar för förstoring]:

Holmgren har här onekligen en poäng - det finns vädertåligare transportsätt än flygplan, vilket är viktigt att ha i åtanke så här i köldrekordtider.

Tidigare på temat:
- Pär Holmgren revisited
- Väder och klimat

Groundice day

Rubrik 2007, från BBC, via Bjørn Lomborg:

Arctic summers ice-free 'by 2013'

Istäckning sommaren 2013, från NSIDC (på väg mot årsminimum finns det alltså cirka fem miljoner km² is, motsvarande cirka 11 Sverige eller halva Europa):

Och rubrik 2013, från Grist:

Arctic summers could be nearly ice-free in seven years

Lite mer väderbilder

Jag uppskattar egentligen verkligen när någon törs sticka ut hakan och förutspå den snara framtiden, men Pär Holmgrens profetia kan få förtjäna ytterligare ett inlägg:

Via Marginal Revolution [klickbar för förstoring]:

Från The Big Picture (inlägget innehåller sammanlagt 42 bilder och rekommenderas definitivt) [klickbar för förstoring]:

Och från Youtube - första mötet med snö:

Väder och klimat

En ögonblicksbild av en Aftonbladet-artikel från 2007 där Pär Holmgren kommenterar de senaste årens gröna vintrar:

Sveriges växthusgassaldo 1990-2008

Naturvårdsverket uppdaterade nyligen siffrorna gällande Sveriges växthusgasutläpp, och oavsett om man anser att antropogen uppvärmning via växthusgaser är ett bekymmer att bry sig om eller ej så är siffrorna intressanta [samtliga diagram klickbara för förstoring]:
Ovanstående siffror, med siffror gällande befolkning (.xls) och BNP (fasta siffror) från SCB omräknade med 1990 som index 100:
De som agiterar för befolkningsminskning ser troligtvis inte på ovanstående trender med blida ögon - ska växthusgasutsläppen minskas med något fast belopp så måste de ju bemöda sig med att ta runt 22 procent fler människor av daga 2008 jämfört med 1990, men för den som står utanför den debatten så bör det vara glädjande att ekonomin blivit närmare 40 procent växthusgaseffektivare och att påverkan per person minskat med runt 18 procent.

Det kan dock noteras att förändringar i markanvändning och skogsbruk inte ingår i ovanstående diagram, men sett till rapporten National Inventory Report 2010 (pdf) så verkar markupptagningen ha en fluktuerande men negativ trend, med bland annat kommentaren: "The forest area has not changed significantly since 1990" (sid 201).

Den trenden förvånade mig, då de stämmer dåligt med tidigare siffror jag sett, exempelvis de som låg till grund för inlägget Skogstillväxten och koldioxiden.

Och som om inte den statistiken skulle vara nog så anger Skogsstatistisk årsbok 2009 (pdf) även (sid 47):

Det kan noteras att den redovisade tillväxtnivån för 1990-talet är något högre än vad som tidigare redovisats av Riksskogstaxeringen. Orsaken är att fel i tillväxtberäkningen upptäckts. Felen har rättats till och nya tillväxter har beräknats. Detta har medfört att de årliga tillväxterna baserade på Riksskogstaxeringen 1993–1998 i tidigare redovisningar har underskattats med ca 2 milj. m³sk.

I rapporten sägs även (sid 49):

Virkesförrådet har ökat med drygt 28 milj. m³sk per år mellan 1995 och 2005.

Och några diagram ur rapporten på temat:
Och för den som föredrar tabeller:
Även Skogsstatistisk årsbok 2009 anger dock en negativ upptagningstrend, så jag antar att Naturvårdsverket hanterat siffrorna korrekt även om jag inte begriper hur det går ihop:
Vidare angående växthusgasåtaganden för framtiden - ur National Inventory Report 2009 (sid 82):

The Swedish parliament has decreed that the mean value of greenhouse gases for the period 2008-2012 shall be at least four per cent lower than the total for year 1990. According to the allocations set by the European Union, however, Sweden is entitled to increase its annual emissions by four per cent during that period.

Sett till ovanstående siffror så bör inte ens det ambitiösa klimatmålet som angivits vara något större bekymmer, men man bör alldeles uppenbart se över ifall verkligen ytterligare tvång på utsläppsminskningar i Sverige är något ekonomiskt försvarbart.

Vidare angående växthusgaser så har Gapminder nu lagt till koldioxidutsläpp i sin databas, vilket är högst välkommet - gällande ovanstående tidsperiod och tillväxtdebatten:
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Bilar och teknisk utveckling, igen
- Teknisk utveckling i vardagen
- Skogstillväxten och koldioxiden
- Earth Hour utvärderat
- Barnafödande och BNP per capita
- SAS gröna landningar
- Forna öststater bäst på att minska växthusgaser
- Guld och döda skogar
- Internet sparar hundratals miljoner ton koldioxid

Färre skeptiker?

Rajendra Pachuri, ordförande för FN:s klimatpanel, i DN:

– De [som tvivlar på IPCC:s slutsatser] får tro vad de vill. Om man tittar på historien har ny kunskap alltid mötts av en del skeptiker. En del människor kommer att gå igenom livet utan att tro på de bevis som vi ser. Den goda nyheten är att skeptikerna blir färre.

Jag har generellt svårt att tro på Pachuris påstående - de horribla överdrifter som präglat debatten i åratal är helt enkelt ohållbara. När varje värmetopp och varje naturkatastrof tas för bevis för domedagsbådande antropogen uppvärmning och allt annat kallas för tillfälligheter under längre perioder så tappas obönhörligen intresset - inte ens Aftonbladet orkar längre hålla lågan uppe.

När bluffen dessutom innebär drastiska frihetsbegränsningar, bromsad teknisk utveckling, utbredd fattigdom och ett abnormt allmänt slöseri så vänder kuttingen än snabbare, vilket Pew Researchs undersökning kring global uppvärmning är ett tecken på:

Avvikelse mellan GISS 2009-siffror kontra 2000 års dito

Bob Tisdale skriver en läsvärd gästpost hos Anthony Watts om GISS revidering av historiska temperaturdata. Animationen han valt att visualisera skillnaden med är dock inte så tydlig som jag önskar, så jag sammanställde istället skillnaden mellan siffrorna - data från John Daly och GISS [klickbar för förstoring]:
Som synes är alltså avvikelsen bara mellan 1970 och 1999 drygt 0,2 grader, vilket motsvarar 10-20 års uppvärmning. Nu avser diagrammet ovan visserligen enbart USA:s stater minus Alaska och Hawaii, men det är ändå ett gigantiskt landstycke, och så mycket brus i resultatet borde definitivt oroa de statistikansvariga.

Skogstillväxten och koldioxiden

Sveriges koldioxidutsläpp har minskat kraftigt de senaste årtiondena - från Ekonomifakta:
Sveriges koldioxidutsläpp var alltså i mitten av 00-talet på ungefär samma nivå som tidigt 60-tal - en period då BNP per capita var runt en tredjedel av dagens nivå och befolkningen runt 1,5 miljoner färre.

Utöver den utsläppsminskningen är det som tidigare nämnt enbart fattiga länder som har minskande skogsareal, och följaktligen har då Sverige ytterligare en faktor som minskar utsläppspåverkan - via statistik från Skogsstyrelsen (xls) [diagrammen klickbara för förstoring]:
Totalt har skogsarealen ökat med 285 000 hektar (alltså 2850 km², motsvarande ungefär Blekinge i storlek) mellan mätningen 1993-1997 och 2002-2006. Intressant nog är det den omhuldade gammelskogen som ökat procentuellt mest under åren:
Enligt Sveriges lantbruksuniversitet tar "en normalt växande skog i Sverige" upp 5-10 ton koldioxid per hektar och år*, och enligt Konsumentverket släpper en bil som drar 0,8 liter bensin per mil och körs 1500 mil per år ut 2,9 ton koldioxid per år.

De 285 000 hektaren tillkommen skog innebär alltså ett koldioxidupptag motsvarande mellan 491 000 och 983 000 bilar - eller mellan cirka 10 och 20 procent av Sveriges totala bilpark - koldioxidutsläppen per bil minskar dessutom kraftigt.

* Det nämns längre ner på SLU-sidan att Fiby Urskog släpper ut 3-5 ton koldioxid per hektar och år. Jag väljer dock att bortse från det i beräkningen ovan då jag inte vet om det har någon relation till övrig skog.

Blåvalen tillbaka utanför Alaska

Andrew Revkin skriver om att blåvalen, ännu en av miljödebattens eviga symboler - det största djuret i historien och så fredligt att det inte ens har tänder - har återvänt till Alaskas kust, där den inte varit sedan 60-talets intensiva valjakt tvingade bort den.

Jag tänker inte bli långrandig angående detta, då samtliga som läser detta ändå när samma tanke - inlandsisdiarré:

The pessimistic scenario is that numbers have scarcely increased, but factors including climate change are reducing the amount of krill available to whales off California, so they are forced to forage elsewhere.

(Via Treehugger)


(Direktlänk)

Göran Persson i Kina

Göran Persson på socialistmötet i Beijing, ur People's Daily:

Developed countries should shoulder some responsibility for huge greenhouse gas emissions in developing countries, former Swedish Prime Minister Goran Persson told an international gathering of socialists in Beijing on Friday.

Persson said developed nations with "advanced economies exported production of some energy-wasting goods to those economies" in the developing world.

Men egoismproblematiken stannar inte där - i-länder importerar dessutom produkter från u-länder som orsakar koldioxidutsläpp i produktionslandet, exporterar produkter som orsakar koldioxidutsläpp vid användandet och har ibland till och med mage att besöka u-länderna i fråga och orsaka koldioxidutsläpp.

Absolut fattigdom och isolering är inte bara socialistpositivt ur klyftbekämpningssynpunkt - även koldioxidutsläppen minskar.

Vetandets värld om klimatkompensation

Ur Vetandets värld:

Men från företagens konton här i Sverige till bönderna i Uganda som planterar träden är vägen lång. I Max hamburgerkedjans fall så är en konsultfirma anlitad, som sedan kopplat in ett annat konsultföretag som säljer och köper utsläppskrediter som de via ytterligare en part köpt av Ecotrust i Uganda och företaget Envirotrade i Moçambique.

Enligt programmet försvinner runt 120 kronor av de ursprungliga 150 på vägen till bonden.

Programmet ställer även frågan ifall jordbruksmark verkligen bör användas till trädplantering, en forskare undrar över vad som händer med träden på några decenniers sikt (i klimatkalkylen räknas det tydligen med att träden står en full livslängd) och en ur lokalbefolkningen säger att som det är nu så används tillgängliga träd som ved för att kunna laga mat vid de frekventa strömavbrotten.

Såväl människorna som miljön skulle alltså må bättre av lyft klimatkompensationsdebatt, och trädmängden kan komma från minskad skövling istället för ökad plantering.

Fågelhotet, igen

EurekAlert skriver om en fågelstudie (även bland andra Reuters har tagit upp den):

Professor Rhys Green said: "These findings come as many people in the UK are enjoying the sights and sounds of their favourite birds returning after a winter in Africa. The challenges are large if we are to continue to see and hear these harbingers of the spring in anything like the numbers we are used to witnessing.

Så vad är då bekymret? Klimathotet:

From 2071 to 2100, nine out of the 17 species we looked at are projected to face longer migrations, particularly birds that cross the Sahara desert.

Och studiens exempel:

Average migration distances – now and (in brackets) predicted for the future.

The four species with the largest predicted migration increases:

*Subalpine Warbler [rödstrupig sångare] – 1,615 miles (1,895-2,081miles) - Southern Europe to sub-Saharan Africa

*Orphean Warbler [mästersångare] – 1,679 miles (1,926-2,019 miles) - Southern Europe to sub-Saharan Africa

*Barred Warbler [höksångare] – 2,982 miles (3,480-3,573 miles) - Central Europe to sub-Saharan Africa

*Whitethroat [törnsångare] – 3,417 miles (3,541-3,759 miles) – All Europe to sub-Saharan Africa

Den största förändringen rent procentmässigt bland de 17 fågelarter forskargruppen handplockat, runt 90 år in i framtiden, är alltså den rödstrupiga sångarens maximalt cirka 29 procent längre flyttväg. Samtliga fåglar som nämns ovan räknas för övrigt i nuläget som least concern vad gäller utsatthet.

Det kan även noteras att miljögifter inte ens nämns i pressmeddelandet - det är högst talande i all sin tysthet.

Några tidigare inlägg om hotade fåglar:
- Uppföljning av prisbelönt reklam
- Klimatförändring, miljögifter och småfåglar
- Pilgrimsfalken i gott skick
- Glädjande miljönyhet

Tuta för välfärden

Cleantech skriver om att Air India hittills sparat runt 73 miljoner kronor och räknar enligt artikeln (och andra källor) med att spara närmare 46 miljarder liter flygbränsle årligen.

Som första åtgärd nämner artikeln:

- flying techniques such as flying in a straight line while at optimal altitudes and speeds.

Vän av ordning undrar då följaktligen ifall inte samma grundprincip skulle kunna överföras på biltrafiken - grön våg är visserligen ett sedan länge etablerat begrepp, men det är uppenbart att det finns mycket förbättringsutrymme på den fronten. Så vad har då stater gjort historiskt för att näpsa rödljusterrorn - exempelvis i landet som gav upphov till ordet smog? Jo, från BBC:

Motorists should face fewer red lights following the relaxation of government guidance on the flow of traffic.
/.../
Previously the Department for Transport (DfT) had discouraged the systems which reduce fuel use, resulting in less tax being paid to the Treasury.

But now, rather than seeing green wave systems as a "cost" to the public purse, the DfT views them as a "benefit".

En jämförelse mellan fyra temperaturmätningar

Jag tänkte att det skulle vara intressant att jämföra de olika institutens temperaturmätningar, och se på vilket sätt de skildes åt, och en snabb sökning resulterade inte i någon enkel sammanställning. Jag sammanställde därför siffrorna från 1980 (vilket var det första året samtliga källor fanns tillgängliga så vitt jag kunde hitta) till 2008 och satte 1980 som nollpunkt.

Mätningarna skilde sig åt - inte bara i direkt uppmätt temperatur, utan även i temperaturtrend, vilket var vad jag främst undrade över. Därefter kom jag dock på att sådant borde vara alldeles logiskt med tanke på att den tidigare sökningen inte gav något resultat (exempelvis förklarat av skillnader mellan satellitmätningar och markmätningar), så jag lämnade inlägget tills jag skulle ha mer tid att läsa på vilka resultat som skulle kunna tänkas vara att förvänta.

Därefter skrev dock Steven Goddard ett inlägg på samma tema hos Watts up with that?, och jag lämnade därför det självpåtagna studieprojektet. Sett till inlägget och kommentarerna verkar det dock inte som att det finns något självklart svar på skillnaden, och då Goddard bara nämner GISS och UAH så tänkte jag att det nog ändå vore synd att låta min sammanställning dö sotdöden.

Så: RSS, UAH, GISS och HadCRUT (globala värden) sammanställda [klickbar bild]:
Temperaturtrenden:
UAH: 0,0011 x
RSS: 0,0013 x
GISS: 0,0013 x
HadCRUT: 0,0014 x

Som synes ligger alltså GISS (grön linje) ofta avsevärt högre och UAH (röd linje) avsevärt lägre än de övriga instituten, och skillnaden i trend är avsevärd, där HadCRUT anger en runt 27 procent starkare uppvärmningstrend än UAH.

Som sagt, det kan mycket väl vara så att skillnaden instituten emellan har en alldeles logisk förklaring, men jag har hittills inte hittat någon förklaring jag tyckt har känts självklar.

Ann Heberlein goes tjockisbashing

Jag har inte läst Ann Heberleins Det var inte mitt fel, men jag sympatiserar med bokens tes - nånannanismen är en samhällsfarsot. Det finns dock en annan sida av individuellt ansvar - tolerans för andras val.

Ann Heberlein verkar - sett till sin häpnadsväckande föraktsdrypande Expressen-artikel från i somras - dock inte ha minsta förståelse för denna senare del av ansvaret.

Redan första stycket i artikeln sätter tonen:

Olyckliga omständigheter gjorde att jag hamnade på ett av Silja Lines flytande nöjespalats härförleden. I fartygets väldiga mage samsas det bästa – eller sämsta – av det som eventuellt kan kallas civilisation.

Vad är då detta "bästa - eller sämsta - av det som eventuellt kan kallas civilisation"? Jo:

Här kan de flesta mänskliga behov, ja rentav begär, tillfredställas. Shopping, sprit, sex, sömn och abnorma mängder mat: alla de mänskliga behoven, de fundamentala liksom de konstruerade tillgodoses för den som inte är alltför kräsen.

Och sedan fortsätter det i samma anda:
- feta människor i illasittande kläder, människor som av allt att döma styrdes av sina allra lägsta begär
- de överviktiga är vandrande miljökatastrofer
- de mindre vackra som lägger sina slantar på tyska chips och storpack importerad pizza, som göder sina barn med sockrade frukostflingor och läsk, angår inte deras begär mig?

Det alldeles självklara svaret på Heberleins fråga är naturligtvis att nä, hon ska ge blanka fan i folks kroppsbyggnad, klädsmak, fritidsintressen och matpreferenser så länge de inte åsamkat henne någon direkt skada. Hon har naturligtvis all rätt att undvika umgänge med dem ifall hon så föredrar, men ska låta bli att agera smakpolis så länge de inte uttryckligen bett henne om det.

Att hon i uppföljningskommentaren menade att argumenten "inte [är] estetiska utan etiska" räddar henne naturligtvis inte det minsta - ekonomerna Steven Levitt (vilket jag skrev om då) och Jonas Vlachos skrev båda om att det inte bara är feta som intar kalorier, men Heberleins krönika saknar av någon anledning helt den aspekten.

Naturvårdsverket inte överens med LRF

Ordförandena för LRF och Sveriges nötköttsproducenter skriver idag på SvD Brännpunkt:

De svenska korna har redan idag lägre klimatutsläpp än nötkött från många andra länder.

/.../

Då blir utsläppen per producerat kilo nötkött lägre än vid produktion i områden som inte har lika bra förutsättningar.

Debattörerna gör rätt i att inte specificera vilka länder de avser, då Naturvårdsverkets rapport (pdf) kom fram till bland annat:

Även om energiåtgången för att transportera [nöt-]köttet till Sverige beaktas så är det brasilianska köttet energisnålt.

Naturligtvis är svenskt djurhavande bättre än i "många andra länder" och i "områden som inte har lika bra förutsättningar", men det skulle vara som om Volvo motiverade sitt miljöarbete med att det finns några biltillverkare i forna östblocket som är mindre effektiva än dem.

För mer exakta siffror så länkade jag tidigare till en rapport som kommit fram till att transporten mellan producent och återförsäljare utgör fyra procent av de totala växthusgasutsläppen för produkten.

[Not: Naturvårdsverket drar visserligen slutsatsen att det är fördelaktigt med lokal köttproduktion, men då utgör "biologisk mångfald och landskap" och "markbehov och markvård" två av sex kriterier (som betygssätts med -, 0, +), och även Brännpunkt-debattörerna återkommer till landskapsargumentet, men det är vanligtvis inte den typen av miljö som debatteras i dagens Al Gore-klimat, och det är helt fristående från kriterier som energiåtgång och växthusgasutsläpp.]

Bangladesh och de framtida översvämningarna

Från BBC:

New research shows Bangladesh may not be as vulnerable to rising sea levels caused by climate change as previously feared, scientists in Dhaka say.

Satellite images of Bangladesh over the past 32 years show that the country is growing annually by about 20 square kilometres (12.5 square miles), said Maminul Haque Sarker of the Dhaka-based Centre for Environment and Geographic Information Services.

(Jag förutsätter att det är BBC som bommat i enhetsomvandlingen.)

Beskatta hurtbullarna, annars dör vi!

Steven Levitt [jo, jag vet att en timmes joggning inte bränner 1000 kalorier]:

[I]f we want to blame the obese for global warming, those who engage in recreational exercise like jogging or biking for pleasure should surely be discouraged from doing so because of global warming.

Someone who jogs an hour per day burns an extra 1,000 calories daily … far more than an obese person. Such wasteful burning of calories must be discouraged if we are to save the planet.

I hereby call for the next president of the United States to pass legislation imposing a carbon tax of 10 cents per hour on all recreational burning of calories. To save the planet, we must encourage people to sit at home and burn as few calories as possible.

Antarktis uppvärmning överdriven

National Center for Atmospheric Research skriver:

The authors compared recently constructed temperature data sets from Antarctica, based on data from ice cores and ground weather stations, to 20th century simulations from computer models used by scientists to simulate global climate. While the observed Antarctic temperatures rose by about 0.4 degrees Fahrenheit (0.2 degrees Celsius) over the past century, the climate models simulated increases in Antarctic temperatures during the same period of 1.4 degrees F (0.75 degrees C).

"The research clearly shows that you can actually slow down sea-level rise when you increase temperatures over Antarctica because snowfall increases, but warmer temperatures also have the potential to speed up sea-level rise due to enhanced melting along the edges of Antarctica," says Monaghan, who did some of his research at Ohio State University before coming to NCAR.

Sammanfattningsvis verkar det som att de förvånas över att naturen har en tendens att balansera upp saker och ting snarare än tippas över en kant och implodera trots att jorden hittills klarat sig genom miljarder av år med allt vad universum kunnat kasta åt dess håll.

Warren Meyer har gjort en sevärd film om naturens anpassningsförmåga och hur IPCC:s modeller stämmer överens med observationer:

(Direktlänk)

Oförändrat klimat närmsta decenniet?

BBC skriver om en forskningsrapport som tagit hänsyn till oceaniska strömningar, vilket tidigare modeller inte gjort. Stämmer de nya beräkningarna så kommer klimatet vara relativt oförändrat i ungefär ett decennium till.

Men sedan blir det naturligtvis livshotande varmare igen, skriver samma forskningsgrupp. Och som tidigare påpekats så finns det ingenting som kan motsäga teorin att koldioxiden leder till undergång - värme, kyla, stormar, torka, översvämningar, snö, oförändrat klimat i decennier, allt är Ragnaröksjärtecken.