Bränsleförbrukningstabeller

Bränsleförbrukning har varit ett återkommande ämne på bloggen, och jag kommer att återkomma mer utförligt på ämnet, men två talande tabeller i sammanhanget:

- Från Trafiksäkerhetsbloggen - "35 års utveckling av BMW 3-serie med bensindriven tvålitersmotor" [klickbar för viss förstoring]:

 - Ur DN den 20 februari 2011:

Några tidigare inlägg på temat:
- Koldioxidutsläpp och teknisk utveckling
- Innovating to zero
- Bilar och teknisk utveckling, igen
- Trafiken och koldioxiden

Partiklar i Stockholms stadsluft

Två miljöpartister skriver på SvD Brännpunkt och "kräver omedelbara åtgärder för renare luft", att "[d]e politiker som möter detta miljöproblem med passivitet och skyller på någon annan bör ställas till svars och att "[s]ällan har ”nånannanismen” varit ett mer passande begrepp än för att beskriva Hamiltons och Ankersjös underlåtenhet att agera mot den skadligt smutsiga luften", så det kan vara av intresse att se hur partikelmängderna förändrats i innerstaden senaste tiden - från Miljöbarometern [diagrammen klickbara för viss förstoring]:

PM10 i luft:

PM2,5 i luft:

Antal dygn över normvärdet för PM10 i luft:

Några tidigare inlägg på temat:
- Dubbdäckslarm
- Buller och hjärtinfarkter
- Luften på Hornsgatan

Ytterligare försvar av plastpåsen

Jag har skrivit om plastpåsar tidigare, men nu skriver The Independent om att även en engelsk statlig miljöutredning, trots tolv månaders vridande på siffrorna, kommit fram till att plastpåsar står sig väl i en miljöjämförelse - ur artikeln:

The report set out to find out which of seven types of bags have the lowest environmental impact by assessing pollution caused by extraction of raw materials, production, transportation and disposal.

It found that an HDPE plastic bag would have a baseline global warming potential of 1.57 kg Co2 equivalent, falling to 1.4 kg Co2e if re-used once, the same as a paper bag used four times (1.38 kg Co2e).

A cotton bag would have to be re-used 171 times to emit a similar level, 1.57 kg Co2e.

The researchers concluded: “The HDPE bag had the lowest environmental impacts of the single use options in nine of the 10 impact categories. The bag performed well because it was the lightest single use bag considered.”

(Via Riskbloggen)

Tidigare inlägg på temat:
- Plastpåse kontra papperspåse
- Till plastpåsens försvar

Energianvändning, igen

Från Energimyndigheten:

Transportsektorn står för ungefär en fjärdedel av landets totala slutliga energianvändning. Från att ha ökat stadigt under hela 2000-talet, har sektorn minskat sin energianvändning under både år 2008 och år 2009. Siffror för år 2009 indikerar att energianvändningen, inklusive bunkring för utrikes sjö- och luftfart, har minskat med 1,5 procent jämfört med år 2008.
/.../
Statistik för år 2009 visar att andelen förnybara drivmedel uppgick till 5,4 procent. Motsvarande siffra för 2008 var 4,9 procent.

Några tidigare inlägg på temat:
- Koldioxidutsläpp och teknisk utveckling
- Innovating to zero
- Sveriges elförbrukning inom landet 1990-2009
- Sveriges växthusgassaldo 1990-2008
- Bilar och teknisk utveckling, igen
- Skogstillväxten och koldioxiden
- Trafiken och koldioxiden
- Guld och döda skogar?

Och så var det dags för Earth Hour igen

Här pushar Gisele Bündchen för Earth Hour och här gör hennes make Tom Brady detsamma.

Och här är en bild på ett av deras hus, köpt för cirka 10 miljoner dollar [~72 miljoner kronor] - från Shelterpop:
Huset beskrivs även i artikeln:

Property records show the sprawling mansion sits on almost three gated acres (2.76) [~1,1 hektar], and measures just under 10,000 square feet [drygt 900 m²] with 24 bedrooms, 6 bathrooms and 7 fireplaces. There is also a large detached guesthouse adjacent to the swimming pool.

Ett av deras hus? Jo, vidare från Shelterpopartikeln [stavfel och liknande har jag låtit stå kvar]:

The Brady Bundchen's current Boston crib, according to listing information, measures 5,300 square feet [~500 m²] with 3 bedrooms and 3 bathrooms and includes a gourmet kitchen, high-tech media room, a home gym, his and her dressing rooms in the master suite, 2 landscaped terraces, garage parking for 4 fancy cars and unobstructed views of the Charles River.

In late 2008 the pretty pair paid $11.75 million [~85 miljoner kronor] for a 3.6 acre [~1,5 hektar] a vacant parcel in the very same, very fancy Los Angeles community where Gov. Scwhazernegger and his cell phone law flouting wife Maria Shriver live when not in residence in the state capital of Sacramento. It's unknown what the couple plans for the property, but according to listing information, the purchase came with plans and permits for an 11,500-square-foot [~1 100 m²] Mediterranean style manse that, if built, would give the delectable duo stately estates on both coasts.

Det måste sägas att det är fascinerande att så många som kan sägas personifiera att det lyser men ingen är hemma förespråkar att det ska vara släckt när det är folk hemma.

Annars är jag väldigt mycket för effektiviseringar och resursoptimering, även i det lilla, så det ligger mig inte alls för att som Johan Norberg förespråka att lampor tänds bara för saks skull. Det är dock - precis som Norberg skriver - talande att ljus alltid signalerat framsteg, och som tjatig men nödvändig predikan är det inte alla länder som har förmånen att ens kunna välja att släcka [bilden via Mr Eugenides]:
Det är även av vikt att minnas vad den tekniska utvecklingen inneburit genom åren - exempelvis slog fotogenet ut valoljan som ljuskälla, vilket gav valstammen möjlighet att återhämta sig, och sedan gjorde elektriciteten att priset på bland annat uppvärmning och upplysning sjönk så att även gemene man kunde stilla sina behov. Dessutom blev bland annat inomhusluften renare och brandolyckorna minskade i frekvens.

Ransonering och kommandopolitik är aldrig rätt väg att gå, och det skulle därför inte falla mig in att släcka lamporna på befallning.

(Via Grist)

Några tidigare inlägg på temat:
- Sveriges elförbrukning inom landet 1990-2009
- Earth Hour utvärderat

Koldioxidutsläpp och teknisk utveckling

Siffrorna har förekommit i tidigare inlägg, men det är siffror som förtjänar att upprepas.

Från Bil Sweden:

Koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar sjönk med nio gram/km under 2009 jämfört med 2008 till 165 gram enligt den officiella mätmetoden. Det innebär att utsläppen sjönk med fem procent 2009.

Och tabellen från artikeln:
Och angående koldioxidutsläpp totalt - från Naturvårdsverket:

Under perioden 1999–2008 har de svenska utsläppen legat under 1990 års nivå med i genomsnitt 5,4 procent. Samtidigt har landets BNP växt med i genomsnitt cirka 3 procent per år. År 2008 släppte vi i Sverige ut 64 miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter). Jämfört med år 2007 är det en minskning med 2,2 miljoner ton. Utsläppen ligger 11,7 procent under 1990 års utsläpp.

Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Innovating to zero
- Sveriges växthusgassaldo 1990-2008
- Bilar och teknisk utveckling, igen
- Skogstillväxten och koldioxiden
- Trafiken och koldioxiden
- Guld och döda skogar?

Kadmiumlarm

Svante Axelsson och Emelie Hansson från Naturskyddsföreningen på DN debatt:

Regeringens beslut att vid årsskiftet ta bort skatten på konstgödsel kommer att öka risken för att det cancerframkallande ämnet kadmium hamnar i vår mat. I skatten på konstgödsel ingår två olika punktskatter – på kväve och på kadmium. Båda dessa ämnen har en negativ påverkan på miljön. Kväve orsakar övergödning och utsläpp av växthusgaser, kadmium kan ge allvarliga störningar på människor, djur och natur.

Från Naturvårdsverket [bilderna klickbara för viss förstoring]:
Och motsvarande siffror något stiligare presenterade, från Yara (ett företag som marknadsför sitt gödsel på att det innehåller låga halter av kadmium):
Något säger mig att det inte är så där alldeles överhängande livshotande ifall kadmiumtillförseln via gödsel skulle öka en smula, trots att "cancer" nämns sex gånger i artikeln (en längre och betydligt mer insatt analys av situationen finns här).

Och angående kvävetrenden - från Jordbruksverket:

Nya beräkningar som genomförts av Sveriges Lantbruksuniversitet på uppdrag av Jordbruksverket visar att kväveutlakningen från åkermark har minskat med 7 000 ton kväve mellan 1995 och 2003, vilket motsvarar 12 procent.

För övrigt finns självfallet även ett explicit gratislunchantagande (som formligen osar planekonomicirkel) i artikeln:

Men om det är så att svenska lantbrukare på grund av skatten använder mindre handelsgödsel och att svenskodlad mat därför innehåller lägre halter av det cancerframkallande ämnet kadmium menar vi att detta är en mycket stor konkurrensfördel.

USA:s vattenförbrukning 1950-2005

USGS har uppdaterat (pdf) siffrorna från tidigare inlägg (och reviderat några av de tidigare skattningarna), så diagrammet uppdaterat (BNP-siffror från data360.org) [diagrammen klickbara för förstoring]:
Mellan 1950 och 2005 har alltså USA:s vattenförbrukning ökat runt 128 procent. Under den perioden ökade befolkningsmängden med cirka 100 procent, och BNP ökade med cirka 509 procent, vilket ger att vattenförbrukningen per capita ökade med cirka 14 procent och att vattenförbrukningen per inflationsjusterad BNP-enhet minskade med cirka 63 procent. Mellan 1980 och 2005 minskade vattenförbrukningen med cirka 5 procent.

Och precis som Johan Hedin skriver så ser man att det tidigare fanns ett tydligt samband mellan ökad tillväxt och ökat miljöslitage, men att sambandet helt har upphört de senaste decennierna.

Ur rapporten:
Elproduktion och jordbruk står alltså för en högst betydande andel av vattenförbrukningen, vilket Anne Castle, Assistant Secretary for Water and Science, kommenterat hos Science Daily:

"Because electricity generation and irrigation together accounted for a massive 80 percent of our water use in 2005, the improvements in efficiency and technology give us hope for the future," Castle said.

Och vidare angående jordbruket, för att anknyta till tidigare inlägg kring teknisk utveckling inom jordbruket - ur rapporten:

The total number of acres irrigated continued to increase from 1950 to 2000, even as withdrawals remained static or decreased. In 2005, the total number of acres irrigated was 2 percent less than in 2000, but still more than 60 million acres. Between 1985 and 2005, the number of acres irrigated by sprinkler systems steadily increased from 22 million to more than 30 million acres. [...]The average application rate for irrigation water has declined steadily from 3.55 acre-feet per acre in 1950 to 2.35 acre-feet per acre in 2005. This decline is attributed to greater use of sprinkler systems rather than flood systems and corresponding decreases in conveyance losses due to the more efficient application of water.

Tidigare inlägg om vatten:
- USA:s vattenförbrukning 1950-2000
- Världens vattensituation
- Sveriges vattenförbrukning 1995-2005

Bilar och teknisk utveckling, igen

Allt om motor skriver om ett test som OKQ8 utfört (som jag tyvärr inte lyckats hitta originalrapporten till), där en Amazon från 1958 släpper ut 167 gånger mer miljögifter än en gasdriven Volkswagen Passat från 2009 (hur de värderat exempelvis PM-utsläpp kontra kolväten förklaras inte) [bilden klickbar för viss förstoring]:Angående just gasbilar så har Naturvårdsverket uppdaterat (pdf) vissa siffror ur den tidigare rapporten:

Beräkningarna utgår från att de nya gasbilarna under 2009 reducerar klimatpåverkan med 53 procent jämfört med nya bensinbilar. Detta kan jämföras med 2008 då motsvarande reduktion beräknades till 44 procent. Den förändrade reduktionen beror på uppdaterade utsläppsvärden för framförallt biogas men även bensin och naturgas, ökad andel biogas i fordonsgasen samt att bränsleförbrukningen sjunkit mer på gasbilar än på bensinbilar.

Ur statistiken (xls) de också länkar till framgår även att nyregistrerade bilar första halvåret 2009 i genomsnitt drar 3,1 procent mindre bränsle (från 0,71 till 0,69 liter per mil) och släpper ut 3,1 procent mindre koldioxid än nyregistrerade bilar under 2008. Andelen bensinbilar har minskat med 7,0 procent (från 40,1 till 37,3 procent - 2006 stod bensinbilar för 86,4 procent av alla nyregistreringar). Gasbilarna har under samma period ökat sin andel med 300,2 procent, från 0,5 till 2,2 procent.

Andelen nyregistrerade "bränsleslukande bilar" (angivet som att de släpper ut mer än 250 gram koldioxid per km) har minskat med 41,2 procent (från 2,6 till 1,5 procent), och andelen "bränslesnåla bilar" (<120 g/km) har ökat med 44,7 procent (från 9,9 till 14,3 procent).

Vidare på samma tema har Konsumentverket/KO nyligen beslutat att bilar i nuläget inte ska anses vara miljövänliga, vilket jag egentligen inte har särskilt mycket emot, och jag använder konsekvent miljöanpassad istället för miljövänlig i liknande sammanhang.

Transporter är dock än så länge ytterst centralt i människors välbefinnande, och oavsett transportsätt så förbrukas resurser; varken rälsbyggande eller metabolism är gratisluncher. Redan i nuläget kan det dessutom till och med vara så att dagens bilar renar dagens stadsluft, och utvecklingen på den fronten har aldrig varit ens i närheten så hastig som i nuläget. Dagens stadsluft är vidare renast i modern historia.

Bilen kommer inom ett decennium vara ett så praktiskt, säkert, billigt och miljöanpassat färdmedel att ingen norr om akuta välståndsfobiker kommer ha något att anmärka på.

Dubbdäckslarm

Miljö- och trafikborgarråd Ulla Hamilton (m) i Aftonbladet:

Vi har försökt lösa problemet genom att spola gator, genom kemisk bindning och genomfört informationskampanjer för att få bilisterna att minska dubbdäcksanvändningen. Men det hjälper inte. Därför tar vi nu ett första steg, när regeringen ger oss verktygen, och reglerar dubbdäcksanvändningen på Hornsgatan från och med 1 januari 2010.

Till att börja med kan det noteras att "andelen bilister som oftast eller alltid kör med odubbade vinterdäck" ökat med runt 10 procent bara mellan 2004 och 2007 - från Miljöbarometern:
Vidare angående luftkvalitet - samtliga diagram som Miljöbarometern anger (utom metaller i mossa som innehåller för många diagram och inte känns tillräckligt relevant; det kan dock noteras att trenden inom det området är att: "Den generella förändringen är att halterna sjunker") [diagrammen klickbara för viss förstoring]:

PM10, 2000-2008:
PM2,5, 1999-2008 (gränsvärde enligt EU-direktiv: 25 µg/m3):
Kvävedioxid 1992-2008:
Kolmonoxid, 1990-2008:
Svaveldioxid, Södermalm, 1967-2008:
Bensen, 1994-2004:
Bens(a)pyren, mätt på Hornsgatan, 1994-2008:
Toluen, 1994-2004:
Bly i luft, innerstaden, 1989-2004:
Ozon i luft, 1986-2008:
Och samtliga ovanstående diagram ihopslagna till ett, med respektive angiven förstamätning som index 100 (det bör även noteras att antalet invånare och fordon ökat stadigt under åren) [klickbart för förstoring]:
Och ur DN:

Nästa vinter utvidgas förbudet troligen till hela Södermalm. Trafik- och miljöborgarrådet Ulla Hamilton utesluter inte ett dubbdäcksförbud i hela innerstaden på lite sikt.

Sådana uttalanden är som skräddarsydda för att få annars statstrogna medborgare att vakna upp och ifrågasätta hur mycket staten egentligen borde vara med och peta i, och det är definitivt inte en dag för tidigt.

Plastpåse kontra papperspåse

Jag har skrivit om plastpåsens miljöpåverkan tidigare, men bloggen Becker's Environmental Update stolpar upp det så stiligt att det är klart värt att citera [källhänvisningar finns i det inlägget]:

• In 1999, 14 million trees were cut down to produce the 10 billion paper grocery bags used by Americans in that year;
• Paper sacks generate 70% more air and 50 times more water pollutants than plastic bags;
• It takes 594 BTUs of energy to produce a plastic bag and 2,511 BTUs for a paper bag;
• It takes 91% less energy to recycle a pound of plastic than it takes to recycle of pound of paper;
• In today’s landfills, neither plastic nor paper will degrade;
• It takes 12 million barrels of oil to produce the 100 billion plastic bags used in the U.S. annually;
• The average American family accumulates 60 plastic bags in only four trips to the grocery store.

Sedan är det självfallet så att miljöpåverkan av de miljontals träd som fälls lindras av att pappersindustrin sår fler träd än de hugger ner, men plastpåsen är otvivelaktigt en fullständigt fantastisk uppfinning.

Skogstillväxten och koldioxiden

Sveriges koldioxidutsläpp har minskat kraftigt de senaste årtiondena - från Ekonomifakta:
Sveriges koldioxidutsläpp var alltså i mitten av 00-talet på ungefär samma nivå som tidigt 60-tal - en period då BNP per capita var runt en tredjedel av dagens nivå och befolkningen runt 1,5 miljoner färre.

Utöver den utsläppsminskningen är det som tidigare nämnt enbart fattiga länder som har minskande skogsareal, och följaktligen har då Sverige ytterligare en faktor som minskar utsläppspåverkan - via statistik från Skogsstyrelsen (xls) [diagrammen klickbara för förstoring]:
Totalt har skogsarealen ökat med 285 000 hektar (alltså 2850 km², motsvarande ungefär Blekinge i storlek) mellan mätningen 1993-1997 och 2002-2006. Intressant nog är det den omhuldade gammelskogen som ökat procentuellt mest under åren:
Enligt Sveriges lantbruksuniversitet tar "en normalt växande skog i Sverige" upp 5-10 ton koldioxid per hektar och år*, och enligt Konsumentverket släpper en bil som drar 0,8 liter bensin per mil och körs 1500 mil per år ut 2,9 ton koldioxid per år.

De 285 000 hektaren tillkommen skog innebär alltså ett koldioxidupptag motsvarande mellan 491 000 och 983 000 bilar - eller mellan cirka 10 och 20 procent av Sveriges totala bilpark - koldioxidutsläppen per bil minskar dessutom kraftigt.

* Det nämns längre ner på SLU-sidan att Fiby Urskog släpper ut 3-5 ton koldioxid per hektar och år. Jag väljer dock att bortse från det i beräkningen ovan då jag inte vet om det har någon relation till övrig skog.

Om att blockera solen

Taffel skriver om närproducerade livsmedel:

Desrochers menar att “food miles”-diskussionen är missriktad, eftersom godsfrakter trots allt är relativt energieffektiva och bara svarar för en liten andel av alla livsmedelsrelaterade utsläpp. Att odla rosor i holländska växthus tar sex gånger mer energi än att göra det under solen i Kenya, till exempel. Kött från frigående lamm på Nya Zeeland produceras på ett betydligt mer miljövänligt och effektivt sätt än någon annanstans, och då kanske den långa transporten till konsumenterna blir sekundär. Lokala inköpsresor med bil, som mellan gårdsbutiker på landet, är en annan miljöbov.

Angående just lamm från Nya Zeeland så skrev James E. McWilliams en New York Times-kolumn på temat:

Incorporating these measurements into their assessments, scientists reached surprising conclusions. Most notably, they found that lamb raised on New Zealand’s clover-choked pastures and shipped 11,000 miles by boat to Britain produced 1,520 pounds of carbon dioxide emissions per ton while British lamb produced 6,280 pounds of carbon dioxide per ton, in part because poorer British pastures force farmers to use feed. In other words, it is four times more energy-efficient for Londoners to buy lamb imported from the other side of the world than to buy it from a producer in their backyard. Similar figures were found for dairy products and fruit.

Och även Skepticblog tar sig an ämnet:

Here’s where it seems counterintuitive: If you look at the path traveled by any one given box of produce, it’s much longer than it used to be. It no longer travels in a single straight line from farm to store; it now travels the two long sides of the triangle in its path from farm to distribution center to store. But quite obviously, this narrow view omits the overall picture, where the stores are all stocked with produce that got there much more efficiently.

Bekymret med en begränsad livscykelsanalys gäller självfallet även andra fenomen än livsmedel - från Scientific American:

A large aircraft emits about three times the greenhouse gases per passenger kilometer traveled than a train during operation. But if you consider the infrastructure that supports train and light rail travel, it effectively increases greenhouse gas emissions by a factor of 155 percent. A similar calculation for jets only increases the effective greenhouse gas emissions by 31 percent. The two modes of transport are basically neck-and-neck, but on the U.S. east coast, where fossil fuels provide electricity for rail travel, trains end up being bigger greenhouse gas emitters than planes.

Och vidare på samma tema - från DN-artikeln "Finlands problem är vårt" (090602), som inte verkar finnas på nätet:
Det bör noteras att stapeln näst längst till höger gäller kortfibrig massa från Finland, men tryckfelet åsido så gäller alltså att pappersmassa produceras i Brasilien och skeppas till Sverige billigare än bara virkeskostnaden i Finland (tack vare snabbväxande eukalyptusträd).

Frédéric Bastiat sammanfattade närproduceratproblematiken fullständigt perfekt i sin petition om att blockera solen för att undvika osund konkurrens mot ljustillverkarna, och det är egentligen förbluffande att diskussionen fortfarande rör sig på så låg nivå, 164 år efter att Bastiat avrättade den.

Några tidigare inlägg på temat:
- Vurmen för närproducerat
- 100 mile suit
- Närproducerat i praktiken, redux

Blåvalen tillbaka utanför Alaska

Andrew Revkin skriver om att blåvalen, ännu en av miljödebattens eviga symboler - det största djuret i historien och så fredligt att det inte ens har tänder - har återvänt till Alaskas kust, där den inte varit sedan 60-talets intensiva valjakt tvingade bort den.

Jag tänker inte bli långrandig angående detta, då samtliga som läser detta ändå när samma tanke - inlandsisdiarré:

The pessimistic scenario is that numbers have scarcely increased, but factors including climate change are reducing the amount of krill available to whales off California, so they are forced to forage elsewhere.

(Via Treehugger)


(Direktlänk)

Göran Persson i Kina

Göran Persson på socialistmötet i Beijing, ur People's Daily:

Developed countries should shoulder some responsibility for huge greenhouse gas emissions in developing countries, former Swedish Prime Minister Goran Persson told an international gathering of socialists in Beijing on Friday.

Persson said developed nations with "advanced economies exported production of some energy-wasting goods to those economies" in the developing world.

Men egoismproblematiken stannar inte där - i-länder importerar dessutom produkter från u-länder som orsakar koldioxidutsläpp i produktionslandet, exporterar produkter som orsakar koldioxidutsläpp vid användandet och har ibland till och med mage att besöka u-länderna i fråga och orsaka koldioxidutsläpp.

Absolut fattigdom och isolering är inte bara socialistpositivt ur klyftbekämpningssynpunkt - även koldioxidutsläppen minskar.

USA:s vattenförbrukning 1950-2000

Någon hittade till bloggen via sökningen "amerika vattenförbrukning", så nedan följer USA:s vattenförbrukning - hämtad från USGS - kontra befolkning (också via USGS) och inflationsjusterad BNP (via Data 360) [klickbart diagram för förstoring, skapat i Open Office ifall någon undrar varför det ser annorlunda ut]:
USA:s vattenförbrukning har alltså ökat med cirka 127 procent mellan 1950 och 2000. Under samma tidsperiod ökade befolkningsmängden med cirka 89 procent och BNP med cirka 442 procent, vilket ger att vattenförbrukningen per capita ökade med cirka 20 procent och att vattenförbrukningen per inflationsjusterad BNP-enhet minskade med cirka 58 procent. Mellan 1980 och 2000 minskade vattenförbrukningen med cirka 7 procent.

Enligt USGS hemsida uppdaterar de med 2005 års siffror under 2009, så förhoppningsvis uppdateras ovanstående diagram under året.

Tidigare inlägg om vatten:
- Världens vattensituation
- Sveriges vattenförbrukning 1995-2005

Bastiat i vardagen, igen

Jag har tidigare skrivit om arbetet som en samhällskostnad snarare än ett egenvärde, och Frédéric Bastiats petition att blockera solljuset för att gynna ljustillverkarna är fascinerande tidlös - från Sveriges Radio Kronoberg:

Sedan toppåren har utsläppen av försurande svavel från industrierna minskat med 75 procent, men här har inte miljömyndigheterna följt med och minskat på sjökalkningen i samma takt. Det har fört med sig att en del sjöar, som är naturligt sura, har fått ett för högt PH-värde. Kalkningen kommer då i konflikt med EU:s vattendirektiv.
/.../
-Om skulle vi följa resultatet från det nya sättet att klassa vilka sjöar som är naturligt sura, blir vi i länet av med halva kalkningsverksamheten. Här går man för långt [säger Andreas Hedrén på Länsstyrelsen i Kronoberg].

(Via Östersjöbloggen)

Vetandets värld om klimatkompensation

Ur Vetandets värld:

Men från företagens konton här i Sverige till bönderna i Uganda som planterar träden är vägen lång. I Max hamburgerkedjans fall så är en konsultfirma anlitad, som sedan kopplat in ett annat konsultföretag som säljer och köper utsläppskrediter som de via ytterligare en part köpt av Ecotrust i Uganda och företaget Envirotrade i Moçambique.

Enligt programmet försvinner runt 120 kronor av de ursprungliga 150 på vägen till bonden.

Programmet ställer även frågan ifall jordbruksmark verkligen bör användas till trädplantering, en forskare undrar över vad som händer med träden på några decenniers sikt (i klimatkalkylen räknas det tydligen med att träden står en full livslängd) och en ur lokalbefolkningen säger att som det är nu så används tillgängliga träd som ved för att kunna laga mat vid de frekventa strömavbrotten.

Såväl människorna som miljön skulle alltså må bättre av lyft klimatkompensationsdebatt, och trädmängden kan komma från minskad skövling istället för ökad plantering.

Fågelhotet, igen

EurekAlert skriver om en fågelstudie (även bland andra Reuters har tagit upp den):

Professor Rhys Green said: "These findings come as many people in the UK are enjoying the sights and sounds of their favourite birds returning after a winter in Africa. The challenges are large if we are to continue to see and hear these harbingers of the spring in anything like the numbers we are used to witnessing.

Så vad är då bekymret? Klimathotet:

From 2071 to 2100, nine out of the 17 species we looked at are projected to face longer migrations, particularly birds that cross the Sahara desert.

Och studiens exempel:

Average migration distances – now and (in brackets) predicted for the future.

The four species with the largest predicted migration increases:

*Subalpine Warbler [rödstrupig sångare] – 1,615 miles (1,895-2,081miles) - Southern Europe to sub-Saharan Africa

*Orphean Warbler [mästersångare] – 1,679 miles (1,926-2,019 miles) - Southern Europe to sub-Saharan Africa

*Barred Warbler [höksångare] – 2,982 miles (3,480-3,573 miles) - Central Europe to sub-Saharan Africa

*Whitethroat [törnsångare] – 3,417 miles (3,541-3,759 miles) – All Europe to sub-Saharan Africa

Den största förändringen rent procentmässigt bland de 17 fågelarter forskargruppen handplockat, runt 90 år in i framtiden, är alltså den rödstrupiga sångarens maximalt cirka 29 procent längre flyttväg. Samtliga fåglar som nämns ovan räknas för övrigt i nuläget som least concern vad gäller utsatthet.

Det kan även noteras att miljögifter inte ens nämns i pressmeddelandet - det är högst talande i all sin tysthet.

Några tidigare inlägg om hotade fåglar:
- Uppföljning av prisbelönt reklam
- Klimatförändring, miljögifter och småfåglar
- Pilgrimsfalken i gott skick
- Glädjande miljönyhet

Tuta för välfärden

Cleantech skriver om att Air India hittills sparat runt 73 miljoner kronor och räknar enligt artikeln (och andra källor) med att spara närmare 46 miljarder liter flygbränsle årligen.

Som första åtgärd nämner artikeln:

- flying techniques such as flying in a straight line while at optimal altitudes and speeds.

Vän av ordning undrar då följaktligen ifall inte samma grundprincip skulle kunna överföras på biltrafiken - grön våg är visserligen ett sedan länge etablerat begrepp, men det är uppenbart att det finns mycket förbättringsutrymme på den fronten. Så vad har då stater gjort historiskt för att näpsa rödljusterrorn - exempelvis i landet som gav upphov till ordet smog? Jo, från BBC:

Motorists should face fewer red lights following the relaxation of government guidance on the flow of traffic.
/.../
Previously the Department for Transport (DfT) had discouraged the systems which reduce fuel use, resulting in less tax being paid to the Treasury.

But now, rather than seeing green wave systems as a "cost" to the public purse, the DfT views them as a "benefit".