Den evigt aktuelle Bastiat

Jag har några gånger tidigare uttryckt fascination över att Frédéric Bastiats drygt 150 år gamla teorier fortfarande är så aktuella, och Dennis Josefsson nämner ytterligare ett uppenbart exempel - i samband med debatten kring gröna jobb:

För det är nödvändigt att påpeka att antalet jobb som krävs inte är en nytta i sammanhanget utan en kostnad. Om det går att utvinna samma mängd energi genom att anställa färre personer så visar det att vindkraft är en relativt ineffektiv energikälla.

Även Karl Malmqvist skriver på samma ämne:

För en privatperson hänger en god ekonomi ofta ihop med att man har ett jobb. Är man anställd får man för det mesta en fast lön, som inte varierar med hur mycket man anstränger sig och hur mycket man faktiskt producerar. Av den anledningen är det många som tror att det är jobbet i sig, inte värdet av produktionen, som ger välstånd till företaget. Av samma skäl tror man att en politik för att ”rädda jobben” är bra för ett land, oavsett om de jobb man räddar producerar sådant som vi inte längre vill ha.

Felslutet de berör är ytterst närbesläktat med Bastiats klassiska Ljustillverkarnas petition (Wikipedia):

We ask you to be so good as to pass a law requiring the closing of all windows, dormers, skylights, inside and outside shutters, curtains, casements, bull's-eyes, deadlights, and blinds -- in short, all openings, holes, chinks, and fissures through which the light of the sun is wont to enter houses, to the detriment of the fair industries with which, we are proud to say, we have endowed the country, a country that cannot, without betraying ingratitude, abandon us today to so unequal a combat.

Men trots att det är så oerhört trivialt att produktion inte är till för produktionsprocessens skull så argumenteras det alltså fortfarande på bred front i solljusförbudets tradition. Påpeka därför gärna feltänk i stil med att "någon ska ju jobba med det också" - någonstans måste en så samhällsskadlig tendens brytas.