måndag 18 februari 2008

Zaremba om kränkning och queerteori

Halva bloggosfären har redan länkat till Maciej Zarembas nya artikelserie (del 1, del 2), så även om den i stora drag är välskriven och väldigt angelägen så tänkte jag släppa större delen av huvudspåret.

Zaremba känns dock märkligt ovillig att se queerteori med öppna ögon. Homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet är fullständigt harmlösa samhällsföreteelser, och allt som bidrar till att göra folk avogt inställda till det är något värt att belysa.

Som exempel på queerteori skriver Zaremba: "Häromåret krävde RFSL-ungdom att ett tiotal läroböcker skulle 'svartlistas'", och exemplifierar med "två av de mest förgripliga meningarna":

Ur rapporten (pdf) kunde han ju - om han nu ville ha förgripligliga meningar - ha valt:

Både män och kvinnor kan bli kära och ha ”sex” med någon av samma kön. Detta kallas Homosexualitet. Man vet inte så mycket om orsakerna till homosexualitet. I puberteten kan det hända att ungdomar av samma kön umgås sexuellt. Detta kan bero på att driften inte ännu blivit stabil och betraktas inte som homosexualitet i vanlig mening.

eller:
Vuxna homosexuella söker ofta en partner hos ungdomar av samma kön.

eller:
Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år.

Skulle det fortfarande kännas fräscht om sådana böcker används i dagens samhälle, när långt bättre alternativ finns? Hur skulle det kännas att förhöra ett homosexuellt barn på läxan med sådana meningar i boken? Skulle det vara fel om någon antirasistisk organisation försökte få bort böcker som i liknande retorik som ovan diskuterade förhållanden mellan människor av olika hudfärg?

Och om vi håller oss till Zarembas exempel:

Under pressade förhållanden, t.ex. en fängelsevistelse, där man endast träffar människor av samma kön, kan heterosexuella tillfälligt visa homosexuella böjelser.

I vilket sammanhang kan den meningen passa in i en skolbok?

Timbro har lobbat för politisk balans i (skol-)biblioteken med stöd av folkbiblioteksmanifestet, RFSL Ungdom lobbar för balans och acceptans gällande sexuella preferenser med stöd av skollagen - ingen av dem har makt att göra mer än att föreslå, så båda gör ett i grunden viktigt jobb.

Inga kommentarer: