Oavsett argumenten för eller emot manlig omskärelse (av vilka några framförts på dessa sidor) bör det inte råda några tvivel om att förbudskravet är ett frontalangrepp mot inte minst judendomen och judarna.
Och svar från @Kalle_Ba:
torsdag 22 december 2011
Om frontalangrepp
Göran Rosenberg i SvD:
Oavsett argumenten för eller emot manlig omskärelse (av vilka några framförts på dessa sidor) bör det inte råda några tvivel om att förbudskravet är ett frontalangrepp mot inte minst judendomen och judarna.
Och svar från @Kalle_Ba:
Oavsett argumenten för eller emot manlig omskärelse (av vilka några framförts på dessa sidor) bör det inte råda några tvivel om att förbudskravet är ett frontalangrepp mot inte minst judendomen och judarna.
Och svar från @Kalle_Ba:
Mikael Wiehe och Streisandeffekten
Sanna Rayman och Peter Santesson lade den 11 december upp En sång till en sluss, till tonerna av Mikael Wiehes Mitt hjärtas fågel, och med hjälp av annonsering på såväl egna bloggar som ett inlägg på SvD:s ledarblogg och Twitterspridning fick de relativt omgående cirka 2000 träffar, varefter intresset i vanlig nätordning raskt falnade.
Cirka en vecka senare hörde Anders Larsson, vd för Wiehes skivbolag United Stage, av sig och meddelade (trots att han enligt egen utsago inte lyssnat på sången) att "detta är absolut inte tillåtet utan tillstånd utan är ett intrång i upphovsrätten" och att de skulle "omedelbart ta bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang" - och:
Från Bitly:
Från Knuff, där den tidigare toppen är kopplad till Wiehes avsnitt i 'Så mycket bättre', med över 1,5 miljoner tittare:
Och från Youtube:
(Direktlänk)
Några tidigare inlägg på temat:
- Streisandeffekten i vardagen
- Mer Streisandeffekt i vardagen
- Och ännu mer Streisandeffekt
Cirka en vecka senare hörde Anders Larsson, vd för Wiehes skivbolag United Stage, av sig och meddelade (trots att han enligt egen utsago inte lyssnat på sången) att "detta är absolut inte tillåtet utan tillstånd utan är ett intrång i upphovsrätten" och att de skulle "omedelbart ta bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang" - och:
Från Bitly:
(Direktlänk)
Några tidigare inlägg på temat:
- Streisandeffekten i vardagen
- Mer Streisandeffekt i vardagen
- Och ännu mer Streisandeffekt
onsdag 21 december 2011
Detta är Sverige 8
Insändarsidan i Expressen den 4 juli 2011:
Bilden är något svårläst även förstorad, men insändarna gäller alltså drakoniska avloppsreningskrav för glesbygden och en som trots "bevis från Skatteverket" inte får byta namn från Karlsson till släktnamnet Carlsson. Sedan är det en webbfråga om detaljer i dobblerilagen.
Tidigare inlägg på temat: Detta är Sverige (bloggetikett)
Tidigare inlägg på temat: Detta är Sverige (bloggetikett)
Rocky i DN den 19 december, en djupstudie
Ur DN [klickbar för förstoring]:
Jag kan hålla med Smacks om att Läderlappen är en stilig översättning av Batman - läderlappar är en fladdermusfamilj, och exempelvis Fladdermusmannen vore katastrofalt - men det finns astronomiska mängder superhjältekaraktärer (DC, Marvel), och där åtminstone jag inte har några problem med exempelvis Spider-Man–Spindelmannen, Wolverine–Järven eller ens Daredevil–Våghalsen så känns såväl Thing–Bamsen som Mr Fantastic–Herr Fantastisk fel, och Wasp–Get-Inga ger inte heller riktigt samma känsla (hon kunde väl fått heta Vassp?). Lucky Luke blev för övrigt Tursamme Ture, och Fantomen–Dragos är en ren felhämtning från den danska översättningen av Mandrake.
Angående Stålmannens (också en något märklig översättning, som jag trots allt tycker fungerar) krafter så var de ursprungligen begränsade - han kunde lyfta stålbalkar, springa snabbare än ett expresståg, hoppa runt 200 meter långt och ett höghus högt. Som uppenbar symbol för USA blev han sedan allt kraftfullare ju mer orolig omvärldssituationen tedde sig, och på höjden av sin förmåga kunde han bland annat flyga snabbare än ljuset, flytta planeter, utstå kärnvapenexplosioner utan att skadas, flyga genom stjärnor, se allt från infrarött till ultraviolett på ljusårs avstånd och på subatomär nivå, med mera. Han var dessutom ett geni med fotografiskt minne.
Manusförfattarna fick nu uppenbara problem med att ge Stålmannen utmaningar, vilket för övrigt är ett problem som Rune Andreasson upplevde med föregångaren till Bamse: Brum. Brum var superstark så länge han inte var förkyld, vilket ledde till att serierna kom att handla om att Brum på något vis drog på sig en förkylning och sedan botade den, vilket inte riktigt är hållbart på sikt. Precis som Bamse sedan istället behövde dunderhonung så justerades Stålmannens krafter, men de kom aldrig ens i närheten av ursprungskrafterna; Kjell Höglund har alltså i vanlig ordning en god poäng då han sjunger att inte ens Stålmannen längre är som förut. Vidare verkar Stålmannen i ett multiversum (innehållande bland annat Bizarro-världen), så det är till och med i försiktigaste laget att ange att han är "starkast i universum".
Som Rocky säger så kan detta kontrasteras med att Batman inte har några superkrafter, och just relativa krafter är generellt något svårlöst för manusförfattare - allt från att Storm besegrar Cyclops utan superkrafter till att Spindelmannen hjälper Transformers och att (Fantastic Four 2-spoiler) Silver Surfer besegrar Galactus (det kräver för många tecken att reda ut hur oändligt korkat det är), och även exempelvis wrestlingen får samma bekymmer då de skriver in bland andra David Arquette och ägaren Vince McMahon i handlingen.
Det går alltså lätt att förstå Anders invändning att Batman åker på självklar juling, men dessa två har drabbat samman några gånger, och Batman har då stått upp anmärkningsvärt väl via god taktik och lämpliga attiraljer (i praktiken är han alltså inte begränsad till att "bara kubba runt") - såvitt jag vet behövde han aldrig ens gå in på det riktigt tunga artilleriet. Stålmannen har även gett en kryptonitring till Batman för att Batman är den enda han kan lita på skulle kunna ta kål på honom ifall han skulle spåra ur.
Men sådan var tiden före internet - information var så svårtillgänglig att man i stort fick nöja sig med vad som stod i informationen som skickades med varan.
Angående Stålmannens (också en något märklig översättning, som jag trots allt tycker fungerar) krafter så var de ursprungligen begränsade - han kunde lyfta stålbalkar, springa snabbare än ett expresståg, hoppa runt 200 meter långt och ett höghus högt. Som uppenbar symbol för USA blev han sedan allt kraftfullare ju mer orolig omvärldssituationen tedde sig, och på höjden av sin förmåga kunde han bland annat flyga snabbare än ljuset, flytta planeter, utstå kärnvapenexplosioner utan att skadas, flyga genom stjärnor, se allt från infrarött till ultraviolett på ljusårs avstånd och på subatomär nivå, med mera. Han var dessutom ett geni med fotografiskt minne.
Manusförfattarna fick nu uppenbara problem med att ge Stålmannen utmaningar, vilket för övrigt är ett problem som Rune Andreasson upplevde med föregångaren till Bamse: Brum. Brum var superstark så länge han inte var förkyld, vilket ledde till att serierna kom att handla om att Brum på något vis drog på sig en förkylning och sedan botade den, vilket inte riktigt är hållbart på sikt. Precis som Bamse sedan istället behövde dunderhonung så justerades Stålmannens krafter, men de kom aldrig ens i närheten av ursprungskrafterna; Kjell Höglund har alltså i vanlig ordning en god poäng då han sjunger att inte ens Stålmannen längre är som förut. Vidare verkar Stålmannen i ett multiversum (innehållande bland annat Bizarro-världen), så det är till och med i försiktigaste laget att ange att han är "starkast i universum".
Som Rocky säger så kan detta kontrasteras med att Batman inte har några superkrafter, och just relativa krafter är generellt något svårlöst för manusförfattare - allt från att Storm besegrar Cyclops utan superkrafter till att Spindelmannen hjälper Transformers och att (Fantastic Four 2-spoiler) Silver Surfer besegrar Galactus (det kräver för många tecken att reda ut hur oändligt korkat det är), och även exempelvis wrestlingen får samma bekymmer då de skriver in bland andra David Arquette och ägaren Vince McMahon i handlingen.
Det går alltså lätt att förstå Anders invändning att Batman åker på självklar juling, men dessa två har drabbat samman några gånger, och Batman har då stått upp anmärkningsvärt väl via god taktik och lämpliga attiraljer (i praktiken är han alltså inte begränsad till att "bara kubba runt") - såvitt jag vet behövde han aldrig ens gå in på det riktigt tunga artilleriet. Stålmannen har även gett en kryptonitring till Batman för att Batman är den enda han kan lita på skulle kunna ta kål på honom ifall han skulle spåra ur.
Men sådan var tiden före internet - information var så svårtillgänglig att man i stort fick nöja sig med vad som stod i informationen som skickades med varan.
måndag 19 december 2011
Frihetliga filmer: Nu blåser vi snuten
Spoilers kommer förekomma, så har man inte sett filmen och är känslig för spoilers rekommenderas det definitivt att se filmen först även om det inte finns särskilt mycket att spoila.
Nu blåser vi snuten (vilket är en intressant tolkning av den engelska titeln 'Smokey and the Bandit') inleds med att en åkare fastnar i poliskontroll och visar sig ha en full last av Coors. Han grips därför för "trying to smuggle alcoholic beverages across state lines". Noterbart alltså att det är delstatsgränser som avses.
Far och son Burdette letar sedan upp den något avdankade legendaren Bandit för ett vad där han ska frakta 400 lådor öl från Texas till Georgia (total körsträcka cirka 290 mil) inom 28 timmar. Bandit accepterar vadet om 80 000 dollar (cirka 2 miljoner kronor i dagens pengavärde), en ny lastbil och en långt bortom fantastisk bil, och tar hjälp av gamle radarpartnern Snowman (med bassetthund).
Sedan behöver man inte gå särskilt mycket djupare, men smugglarna är filmens självklara hjältar, för såväl filmpubliken som för samtliga utom poliserna i filmen (vilka i stort framställs som korkade, klumpiga och korrumperade) - och vikten av omgivningens hjälp, underlättad av den tidens internet: komradion, betonas tydligt. Även prostitution går helt fritt från moraliserande, och sexualitet (även kvinnlig) ses som något självklart positivt.
Några detaljer möjligtvis värda omnämnande:
På samma sätt som Tony Stark uppfann ett nytt grundämne så visar inte heller Bandit någon större respekt för omgivningens syn på begränsningar:
Snowman: How come we're doing this?
Bandit: Why do you ask?
Snowman: Well, they said it couldn't be done.
Bandit: Well, that's the reason, son.
Bandit bryter också omgående fjärde väggen genom att titta rakt in i kameran och flina efter att han lurat den första polisen, så inte ens filmkonventioner tillåts begränsa.
På temat kan det också vara värt att nämna Jesse Walkers inlägg hos Reason efter att Jerry Reed, som spelade Snowman, avled:
Let me say this firmly, with no room for quibbles or dissent: Jerry Reed is the coolest motherfucker who ever walked the planet.
Trailern:
(Direktlänk)
Tidigare på temat: Frihetliga filmer: Iron Man 2
Nu blåser vi snuten (vilket är en intressant tolkning av den engelska titeln 'Smokey and the Bandit') inleds med att en åkare fastnar i poliskontroll och visar sig ha en full last av Coors. Han grips därför för "trying to smuggle alcoholic beverages across state lines". Noterbart alltså att det är delstatsgränser som avses.
Far och son Burdette letar sedan upp den något avdankade legendaren Bandit för ett vad där han ska frakta 400 lådor öl från Texas till Georgia (total körsträcka cirka 290 mil) inom 28 timmar. Bandit accepterar vadet om 80 000 dollar (cirka 2 miljoner kronor i dagens pengavärde), en ny lastbil och en långt bortom fantastisk bil, och tar hjälp av gamle radarpartnern Snowman (med bassetthund).
Sedan behöver man inte gå särskilt mycket djupare, men smugglarna är filmens självklara hjältar, för såväl filmpubliken som för samtliga utom poliserna i filmen (vilka i stort framställs som korkade, klumpiga och korrumperade) - och vikten av omgivningens hjälp, underlättad av den tidens internet: komradion, betonas tydligt. Även prostitution går helt fritt från moraliserande, och sexualitet (även kvinnlig) ses som något självklart positivt.
Några detaljer möjligtvis värda omnämnande:
På samma sätt som Tony Stark uppfann ett nytt grundämne så visar inte heller Bandit någon större respekt för omgivningens syn på begränsningar:
Snowman: How come we're doing this?
Bandit: Why do you ask?
Snowman: Well, they said it couldn't be done.
Bandit: Well, that's the reason, son.
Bandit bryter också omgående fjärde väggen genom att titta rakt in i kameran och flina efter att han lurat den första polisen, så inte ens filmkonventioner tillåts begränsa.
På temat kan det också vara värt att nämna Jesse Walkers inlägg hos Reason efter att Jerry Reed, som spelade Snowman, avled:
Let me say this firmly, with no room for quibbles or dissent: Jerry Reed is the coolest motherfucker who ever walked the planet.
Trailern:
(Direktlänk)
Tidigare på temat: Frihetliga filmer: Iron Man 2
söndag 18 december 2011
Politiskt matematikprov
Fråga 1:
Bollnäs kommun köpte 2007 järnvägsstationen i Kilafors för 365 000 kronor, och renoverade den sedan för cirka fyra miljoner kronor innan de nyligen sålde den - vad blev försäljningspriset?
1: 360 000 kronor
X: 4 365 000 kronor
2: 5 000 000 kronor
Fråga 2:
Globen hade 2007 sitt bästa år: 1,4 miljoner besök - vad blev resultatet det året?
1: -68 miljoner kronor
X: +7 miljoner kronor
2: +175 miljoner kronor
Fråga 3:
Håkan Juholt sade nyligen följande till Östran: "1982 när jag jobbade på Östra Småland så bytte vi tryckpress från bly till offset. Samtidigt som jag åkte ner med Nyheternas hjälpsändningar så var jag med i ett projekt i Polen med SSU. Jag var 17 år gammal och när vi kom tillbaka så säger föraren: 'Nu du Håkan, nu har du varit om något historiskt!'" - vilket år är Juholt född?
1: 1962
X: 1965
2: 1969
Facit:
Fråga 1: Alternativ 1 - från helahälsingland.se via Grevad Lux:
Bollnäs kommun köpte järnvägsstationen i Kilafors 2007. Priset var 365 000 kronor, men stationen renoverades därefter för nära fyra miljoner.
Trots den omfattande upprustningen säljs nu fastigheten för 360 000 kronor.
Fråga 2: Alternativ 1 - Johan Ingerö i SvD:
Globen, exempelvis, har sedan invigningen 1989 aldrig gått med vinst. Även publikrekordåret 2007 skrevs den slutliga förlusten till 68 miljoner kronor. Totalt har skattebetalarna i Stockholm skickat över en miljard kronor till Globen, enbart för att täta de ekonomiska hålen.
Fråga 3: Alternativ 1 - från Wikipedia:
Håkan Juholt, född 16 september 1962 i Oskarshamn
Det kan också noteras att reportern inleder tryckpressfrågan till Juholt med formuleringen "På tal om sanningar och lögner", så det kan passa med ytterligare en Google-komplettering:
Bollnäs kommun köpte 2007 järnvägsstationen i Kilafors för 365 000 kronor, och renoverade den sedan för cirka fyra miljoner kronor innan de nyligen sålde den - vad blev försäljningspriset?
1: 360 000 kronor
X: 4 365 000 kronor
2: 5 000 000 kronor
Fråga 2:
Globen hade 2007 sitt bästa år: 1,4 miljoner besök - vad blev resultatet det året?
1: -68 miljoner kronor
X: +7 miljoner kronor
2: +175 miljoner kronor
Fråga 3:
Håkan Juholt sade nyligen följande till Östran: "1982 när jag jobbade på Östra Småland så bytte vi tryckpress från bly till offset. Samtidigt som jag åkte ner med Nyheternas hjälpsändningar så var jag med i ett projekt i Polen med SSU. Jag var 17 år gammal och när vi kom tillbaka så säger föraren: 'Nu du Håkan, nu har du varit om något historiskt!'" - vilket år är Juholt född?
1: 1962
X: 1965
2: 1969
Facit:
Fråga 1: Alternativ 1 - från helahälsingland.se via Grevad Lux:
Bollnäs kommun köpte järnvägsstationen i Kilafors 2007. Priset var 365 000 kronor, men stationen renoverades därefter för nära fyra miljoner.
Trots den omfattande upprustningen säljs nu fastigheten för 360 000 kronor.
Fråga 2: Alternativ 1 - Johan Ingerö i SvD:
Globen, exempelvis, har sedan invigningen 1989 aldrig gått med vinst. Även publikrekordåret 2007 skrevs den slutliga förlusten till 68 miljoner kronor. Totalt har skattebetalarna i Stockholm skickat över en miljard kronor till Globen, enbart för att täta de ekonomiska hålen.
Fråga 3: Alternativ 1 - från Wikipedia:
Håkan Juholt, född 16 september 1962 i Oskarshamn
Det kan också noteras att reportern inleder tryckpressfrågan till Juholt med formuleringen "På tal om sanningar och lögner", så det kan passa med ytterligare en Google-komplettering:
fredag 16 december 2011
I, cheeseburger
Vidare på återkommande bloggtema: ostburgarmiraklet - från Waldo Jaquith, via Kottke:
Further reflection revealed that it’s quite impractical—nearly impossible—to make a cheeseburger from scratch. Tomatoes are in season in the late summer. Lettuce is in season in spring and fall. Large mammals are slaughtered in early winter. The process of making such a burger would take nearly a year, and would inherently involve omitting some core cheeseburger ingredients. It would be wildly expensive—requiring a trio of cows—and demand many acres of land. There’s just no sense in it.
A cheeseburger cannot exist outside of a highly developed, post-agrarian society. It requires a complex interaction between a handful of vendors—in all likelihood, a couple of dozen—and the ability to ship ingredients vast distances while keeping them fresh. The cheeseburger couldn’t have existed until nearly a century ago as, indeed, it did not.
Det bör också noteras att Jaquith ifall han nu verkligen ville göra allt från grunden även borde ha tillverkat de nödvändiga redskapen själv, vilket än mer belyser omöjligheten. Carl Sagan-citatet han sedan nämner är alldeles fantastiskt:
“If you wish to make an apple pie from scratch, you must first invent the universe."
Tidigare inlägg på temat: närproducerat (bloggetikett)
Further reflection revealed that it’s quite impractical—nearly impossible—to make a cheeseburger from scratch. Tomatoes are in season in the late summer. Lettuce is in season in spring and fall. Large mammals are slaughtered in early winter. The process of making such a burger would take nearly a year, and would inherently involve omitting some core cheeseburger ingredients. It would be wildly expensive—requiring a trio of cows—and demand many acres of land. There’s just no sense in it.
A cheeseburger cannot exist outside of a highly developed, post-agrarian society. It requires a complex interaction between a handful of vendors—in all likelihood, a couple of dozen—and the ability to ship ingredients vast distances while keeping them fresh. The cheeseburger couldn’t have existed until nearly a century ago as, indeed, it did not.
Det bör också noteras att Jaquith ifall han nu verkligen ville göra allt från grunden även borde ha tillverkat de nödvändiga redskapen själv, vilket än mer belyser omöjligheten. Carl Sagan-citatet han sedan nämner är alldeles fantastiskt:
“If you wish to make an apple pie from scratch, you must first invent the universe."
Tidigare inlägg på temat: närproducerat (bloggetikett)
Antifrihetlig musik: Egons fest
Antifrihetlig musik är så överväldigande vanlig att själva temat självfallet inte är intressant nog att hålla över längre tid, men Mart Hällgren är en artist som jag verkligen uppskattar, och som gjort en uppsjö geniala låtar - och även om han också gjort mycket som är häpnadsväckande kasst så är nog 'Egons fest' den jag har svårast att skaka av mig (det bör tilläggas att 'Egon' är Marts återkommande hänvisning till den kallhamrade egoismen):
(Direktlänk)
Texten, från LetsSingIt (stavfel etc ej rättade):
Egon, han var ohemult förmögen.
Han hade spekulerat i en sjöbod på Smögen.
Tappa hakan nu, men han bjöd in oss dit på fest.
Han hade bullat upp där med sill och potatis,
revbenspjäll och brännvin, och allt där var gratis.
Det är bara att ta för sig på Egons fest.
Egon är en hedersman, som tänker på oss svaga
och nu när vi blev bjudna, ja då kan vi inte klaga.
Käka mest på Egons fest.
Frans och jag slog oss ned men alla var så fina.
De hade lärt sig hur de skulle få skjortorna att skina
och klasskamraterna kände jag knappt igen.
Alla dansade runt där, skrävlade och skrek
men jag, jag mådde dåligt och Frans, han var helt blek.
Vi lyfte på ett grytlock - kikade ner i källaren.
Där var det en rockkonsert och alla stod och vevade med håret.
Vi var 400 pers och alla var det svarta fåret.
Malt och jäst under Egons fest.
Här kände jag mig hemma efter 15 sekunder.
Humöret var på topp fast vi var en våning under.
Jag skrek: -Hör ni vilket jävla liv de för en våning upp!?
Det är Egons fest, den har urartat med tiden
och vi har blivit tvignade att leva mitt i den.
Dags att vakna upp, gå upp och göra upp!
Vilken B-film när vi eldade och slog sönder han pinaler,
ga honom stryk och lade av luren när vi ringde Australien.
Gästprotest på Egons fest.
Och om du råkar komma dit ut till det vackra smögen
ska du akta dig och barnen för den lilla svart högen.
Det är gift i Egons grift.
Egon har fest, Egon har fest, Egon har fest!
(Direktlänk)
Texten, från LetsSingIt (stavfel etc ej rättade):
Egon, han var ohemult förmögen.
Han hade spekulerat i en sjöbod på Smögen.
Tappa hakan nu, men han bjöd in oss dit på fest.
Han hade bullat upp där med sill och potatis,
revbenspjäll och brännvin, och allt där var gratis.
Det är bara att ta för sig på Egons fest.
Egon är en hedersman, som tänker på oss svaga
och nu när vi blev bjudna, ja då kan vi inte klaga.
Käka mest på Egons fest.
Frans och jag slog oss ned men alla var så fina.
De hade lärt sig hur de skulle få skjortorna att skina
och klasskamraterna kände jag knappt igen.
Alla dansade runt där, skrävlade och skrek
men jag, jag mådde dåligt och Frans, han var helt blek.
Vi lyfte på ett grytlock - kikade ner i källaren.
Där var det en rockkonsert och alla stod och vevade med håret.
Vi var 400 pers och alla var det svarta fåret.
Malt och jäst under Egons fest.
Här kände jag mig hemma efter 15 sekunder.
Humöret var på topp fast vi var en våning under.
Jag skrek: -Hör ni vilket jävla liv de för en våning upp!?
Det är Egons fest, den har urartat med tiden
och vi har blivit tvignade att leva mitt i den.
Dags att vakna upp, gå upp och göra upp!
Vilken B-film när vi eldade och slog sönder han pinaler,
ga honom stryk och lade av luren när vi ringde Australien.
Gästprotest på Egons fest.
Och om du råkar komma dit ut till det vackra smögen
ska du akta dig och barnen för den lilla svart högen.
Det är gift i Egons grift.
Egon har fest, Egon har fest, Egon har fest!
torsdag 15 december 2011
Och ännu mer Juholts way with words
Jag försöker verkligen hålla mig borta från partipolitiken, men Juholt och gänget gör det så gott som omöjligt.
Ur DN:
– Jag kommer likt boxaren Muhammad Ali, min ungdomsidol, att fortsätta att dansa som en fjäril och sticka som ett bi. Men jag kommer att hålla upp garden mycket, mycket hårdare. Jag har hängt mot repen och motståndarna har slagit mig i mellangärdet intensivt i två månader.
Johan Ingerö har skrivit om citatet - att Juholt snarare fladdrar som en fjäril och surrar som ett bi. Men förutom då att jag anar att Juholt är alldeles ensam om att koppla sitt varande till Ali (fast med vissa förbättringar) så är citatet - trots att det är uppenbart noggrant planterat - direkt osammanhängande.
Liknelsen med fjärilen och biet (som för övrigt generellt brister då biet dör av att sticka) kommer från Alis match mot Sonny Liston, en vida fruktad hårding som precis skrämt slag på tidigare mästaren Floyd Patterson och knockat honom i första ronden två matcher i rad. Liston var storfavorit mot Ali (Ali gav sju gånger pengarna, och 43 av 46 sportjournalister tippade knockoutseger för Liston), men Ali menade att oavsett hur stark Liston var och hur hårt han slog så kunde han inte träffa vad han inte kunde se, och Ali vann också mycket riktigt matchen på sin snabbhet och smarthet. Ironiskt nog fick dock Ali just bekymmer med synen i matchen efter att Listons handskar preparerats, och Ali knockade sedan Liston med ett slag ingen såg i returmötet.
Liknelsen med att hänga mot repen kommer dock från Alis möte med George Foreman, drygt tio år efter matchen mot Liston. Foreman var precis som Liston en knockoutmaskin, och det ansågs generellt att Ali kunde vinna ifall han lyckades hålla sig undan, men att han annars skulle vara chanslös. Ali valde istället att trötta ut Foreman genom att hänga mot repen och låta Foreman slå sig trött, hänga på Foreman och ständigt psyka honom, för att sedan knocka honom i åttonde ronden.
Att "fortsätta att dansa som en fjäril och sticka som ett bi", är alltså den absoluta antitesen till att ange sig ha hängt mot repen och mörbultats i två månader.
Juholt anger vidare att han lärt en läxa - att det absolut viktigaste just nu är att visa en politisk linje, och hänvisar till Leif Pagrotsky, så det kan ju vara intressant att se vad Pagrotsky har att säga om sin skatteutredning - ur SVT Forum, cirka 14 minuter in:
Reportern: Men du kan väl säga iallafall var ska ni börja när ni ska ta itu med det som de borgerliga har skapat?
Pagrotsky: Ja, vi ska börja med att tänka efter noga, men det gör jag nu och det är det jag ska berätta om i eftermiddag. Däremot får du vänta ett år tills du vet vad jag tycker, och så får du vänta i två år tills du vet vad mitt parti tycker och sen får du vänta tre år tills du ser vad väljarna tycker på valdagen 2014. Så att jag vill inte lägga ut alltihopa på en gång - då vore ju resten av mitt utredningsarbete helt meningslöst.
Och sedan, på temat (1, 2) Googles allsmäktighet [klickbar för förstoring]:
Tidigare inlägg: Håkan Juholt (bloggetikett)
Ur DN:
– Jag kommer likt boxaren Muhammad Ali, min ungdomsidol, att fortsätta att dansa som en fjäril och sticka som ett bi. Men jag kommer att hålla upp garden mycket, mycket hårdare. Jag har hängt mot repen och motståndarna har slagit mig i mellangärdet intensivt i två månader.
Johan Ingerö har skrivit om citatet - att Juholt snarare fladdrar som en fjäril och surrar som ett bi. Men förutom då att jag anar att Juholt är alldeles ensam om att koppla sitt varande till Ali (fast med vissa förbättringar) så är citatet - trots att det är uppenbart noggrant planterat - direkt osammanhängande.
Liknelsen med fjärilen och biet (som för övrigt generellt brister då biet dör av att sticka) kommer från Alis match mot Sonny Liston, en vida fruktad hårding som precis skrämt slag på tidigare mästaren Floyd Patterson och knockat honom i första ronden två matcher i rad. Liston var storfavorit mot Ali (Ali gav sju gånger pengarna, och 43 av 46 sportjournalister tippade knockoutseger för Liston), men Ali menade att oavsett hur stark Liston var och hur hårt han slog så kunde han inte träffa vad han inte kunde se, och Ali vann också mycket riktigt matchen på sin snabbhet och smarthet. Ironiskt nog fick dock Ali just bekymmer med synen i matchen efter att Listons handskar preparerats, och Ali knockade sedan Liston med ett slag ingen såg i returmötet.
Liknelsen med att hänga mot repen kommer dock från Alis möte med George Foreman, drygt tio år efter matchen mot Liston. Foreman var precis som Liston en knockoutmaskin, och det ansågs generellt att Ali kunde vinna ifall han lyckades hålla sig undan, men att han annars skulle vara chanslös. Ali valde istället att trötta ut Foreman genom att hänga mot repen och låta Foreman slå sig trött, hänga på Foreman och ständigt psyka honom, för att sedan knocka honom i åttonde ronden.
Att "fortsätta att dansa som en fjäril och sticka som ett bi", är alltså den absoluta antitesen till att ange sig ha hängt mot repen och mörbultats i två månader.
Juholt anger vidare att han lärt en läxa - att det absolut viktigaste just nu är att visa en politisk linje, och hänvisar till Leif Pagrotsky, så det kan ju vara intressant att se vad Pagrotsky har att säga om sin skatteutredning - ur SVT Forum, cirka 14 minuter in:
Reportern: Men du kan väl säga iallafall var ska ni börja när ni ska ta itu med det som de borgerliga har skapat?
Pagrotsky: Ja, vi ska börja med att tänka efter noga, men det gör jag nu och det är det jag ska berätta om i eftermiddag. Däremot får du vänta ett år tills du vet vad jag tycker, och så får du vänta i två år tills du vet vad mitt parti tycker och sen får du vänta tre år tills du ser vad väljarna tycker på valdagen 2014. Så att jag vill inte lägga ut alltihopa på en gång - då vore ju resten av mitt utredningsarbete helt meningslöst.
Och sedan, på temat (1, 2) Googles allsmäktighet [klickbar för förstoring]:
tisdag 13 december 2011
Kort om Mark Twain
Mark Twain skulle nyligen ha fyllt 176 år, och förärades därför en Google-doodle [klickbar för förstoring]:
Bilden illustrerar självfallet då Tom Sawyer vackert demonstrerade skillnaden mellan tvång och frivillighet genom att låta kamraterna måla staketet åt honom.
Twain illustrerar också i just Tom Sawyer med all önskvärd elegans att samhället inte är ett nollsummespel och att båda parter vinner på utbyte - från sidan 67-68:
" Well why don't you ? Becuz you know mighty well you can't. This is a pretty early tick, I reckon. It's the first one I've seen this year."
" Say Huck—I'll give you my tooth for him."
"Less see it."
Tom got out a bit of paper and carefully unrolled it. Huckleberry viewed it wistfully. The temptation was very strong. At last he said:
" Is it genuwyne? "
Tom lifted his lip aud showed the vacancy.
"Well, all right," said Huckleberry, " it's a trade."
Tom enclosed the tick in the percussion-cap box that had lately been the pinch-bug's prison, and the boys separated, each feeling wealthier than before.
Gällande just Tom Sawyer och Huckleberry Finn så är det - förutom då självfallet att det är fantastiska böcker - intressant hur självklart det ansågs att barn är kompetenta och kan ta vara på sig själva.
Och angående nollsummespelet så var Twain uttalat framstegsvänlig - exempel från ett brev till Walt Whitman 1889, från Letters of Note [brevet är egentligen omöjligt att klippa i, så det rekommenderas definitivt att läsa hela]:
You have lived just the seventy years which are greatest in the world's history & richest in benefit & advancement to its peoples. These seventy years have done much more to widen the interval between man & the other animals than was accomplished by any five centuries which preceded them.
What great births you have witnessed! The steam press, the steamship, the steel ship, the railroad, the perfected cotton-gin, the telegraph, the phonograph, the photograph, photo-gravure, the electrotype, the gaslight, the electric light, the sewing machine, & the amazing, infinitely varied & innumerable products of coal tar, those latest & strangest marvels of a marvelous age. And you have seen even greater births than these; for you have seen the application of anesthesia to surgery-practice, whereby the ancient dominion of pain, which began with the first created life, came to an end in this earth forever; you have seen the slave set free, you have seen the monarchy banished from France, & reduced in England to a machine which makes an imposing show of diligence & attention to business, but isn't connected with the works. Yes, you have indeed seen much — but tarry yet a while, for the greatest is yet to come. Wait thirty years, & then look out over the earth! You shall see marvels upon marvels added to these whose nativity you have witnessed; & conspicuous above them you shall see their formidable Result — Man at almost his full stature at last! — & still growing, visibly growing while you look. In that day, who that hath a throne, or a gilded privilege not attainable by his neighbor, let him procure his slippers & get ready to dance, for there is going to be music.
Och angående det ständigt aktuella kvacksalveriet - återigen från Letters of Note:
The person who wrote the advertisements is without doubt the most ignorant person now alive on the planet; also without doubt he is an idiot, an idiot of the 33rd degree, and scion of an ancestral procession of idiots stretching back to the Missing Link.
Twain är som bekant en citatmaskin, och så begåvad att det faktiskt känns en smula märkligt att späda ut hans ord med mitt slask däremellan, så istället för att dravla mer så blir det ett sista citat - från twainquotes.com:
The mania for giving the Government power to meddle with the private affairs of cities or citizens is likely to cause endless trouble, through the rivaly of schools and creeds that are anxious to obtain official recognition, and there is great danger that our people will lose our independence of thought and action which is the cause of much of our greatness, and sink into the helplessness of the Frenchman or German who expects his government to feed him when hungry, clothe him when naked, to prescribe when his child may be born and when he may die, and, in fine, to regulate every act of humanity from the cradle to the tomb, including the manner in which he may seek future admission to paradise.
Twain illustrerar också i just Tom Sawyer med all önskvärd elegans att samhället inte är ett nollsummespel och att båda parter vinner på utbyte - från sidan 67-68:
" Well why don't you ? Becuz you know mighty well you can't. This is a pretty early tick, I reckon. It's the first one I've seen this year."
" Say Huck—I'll give you my tooth for him."
"Less see it."
Tom got out a bit of paper and carefully unrolled it. Huckleberry viewed it wistfully. The temptation was very strong. At last he said:
" Is it genuwyne? "
Tom lifted his lip aud showed the vacancy.
"Well, all right," said Huckleberry, " it's a trade."
Tom enclosed the tick in the percussion-cap box that had lately been the pinch-bug's prison, and the boys separated, each feeling wealthier than before.
Gällande just Tom Sawyer och Huckleberry Finn så är det - förutom då självfallet att det är fantastiska böcker - intressant hur självklart det ansågs att barn är kompetenta och kan ta vara på sig själva.
Och angående nollsummespelet så var Twain uttalat framstegsvänlig - exempel från ett brev till Walt Whitman 1889, från Letters of Note [brevet är egentligen omöjligt att klippa i, så det rekommenderas definitivt att läsa hela]:
You have lived just the seventy years which are greatest in the world's history & richest in benefit & advancement to its peoples. These seventy years have done much more to widen the interval between man & the other animals than was accomplished by any five centuries which preceded them.
What great births you have witnessed! The steam press, the steamship, the steel ship, the railroad, the perfected cotton-gin, the telegraph, the phonograph, the photograph, photo-gravure, the electrotype, the gaslight, the electric light, the sewing machine, & the amazing, infinitely varied & innumerable products of coal tar, those latest & strangest marvels of a marvelous age. And you have seen even greater births than these; for you have seen the application of anesthesia to surgery-practice, whereby the ancient dominion of pain, which began with the first created life, came to an end in this earth forever; you have seen the slave set free, you have seen the monarchy banished from France, & reduced in England to a machine which makes an imposing show of diligence & attention to business, but isn't connected with the works. Yes, you have indeed seen much — but tarry yet a while, for the greatest is yet to come. Wait thirty years, & then look out over the earth! You shall see marvels upon marvels added to these whose nativity you have witnessed; & conspicuous above them you shall see their formidable Result — Man at almost his full stature at last! — & still growing, visibly growing while you look. In that day, who that hath a throne, or a gilded privilege not attainable by his neighbor, let him procure his slippers & get ready to dance, for there is going to be music.
Och angående det ständigt aktuella kvacksalveriet - återigen från Letters of Note:
The person who wrote the advertisements is without doubt the most ignorant person now alive on the planet; also without doubt he is an idiot, an idiot of the 33rd degree, and scion of an ancestral procession of idiots stretching back to the Missing Link.
Twain är som bekant en citatmaskin, och så begåvad att det faktiskt känns en smula märkligt att späda ut hans ord med mitt slask däremellan, så istället för att dravla mer så blir det ett sista citat - från twainquotes.com:
The mania for giving the Government power to meddle with the private affairs of cities or citizens is likely to cause endless trouble, through the rivaly of schools and creeds that are anxious to obtain official recognition, and there is great danger that our people will lose our independence of thought and action which is the cause of much of our greatness, and sink into the helplessness of the Frenchman or German who expects his government to feed him when hungry, clothe him when naked, to prescribe when his child may be born and when he may die, and, in fine, to regulate every act of humanity from the cradle to the tomb, including the manner in which he may seek future admission to paradise.
söndag 4 december 2011
Juholts Skavlanintervju transkriberad
Anna Ardin (via Peter Santesson) skriver välformulerat om Håkan Juholt som mobboffer. Angående exempelvis "[n]är han var rolig vågade inte publiken skratta så kan det dock vara av intresse att verkligen se vad han sade - så Skavlans intervju med Juholt transkriberad:
Skavlan: Hej, välkommen.
Juholt: Tack, förlåt att jag inte kommit tidigare.
Skavlan: Du har ju varit ute på en förlåt mig-turné, som man kallar det. Vi har en del norska tittare här, så du måste förklara - varför har du det?
Juholt: Ja, det handlar om att lyssna in stämningarna i landet. Man kan inte leda ett stort parti och sitta inlåst i ett rum i Stockholm och gissa vad som händer, man måste lägga örat mot marken och lyssna. Så jag lyssnar in stämningarna efter den turbulens som jag varit inblandad i och hur känslan är.
Skavlan: Ja, men turbulensen har ju varit flera olika saker, och det senaste var att du hade fått en massa bidrag som du inte skulle ha - som du har lämnat tillbaka. Därför diskuterades det ifall du skulle avgå eller inte - du valde att inte avgå och åkte på den här turnén - är det ungefär rätt tolkning?
Juholt: En väldigt snabb version.
Skavlan: Ja, det är en snabbversion. Är det något mer du vill lägga till?
Juholt: Nja, möjligen att jag hela tiden har trott att jag har gjort rätt, men det där ligger nu bakom mig och nu är det framåt som gäller.
Skavlan: Hur bra är du på att be om förlåtelse?
Juholt: Jag är bra på det. Jag tror nämligen att hela livet handlar om att kunna ge och ta emot förlåtelse - och att det är starkt [vänder sig mot Linn Ullmann] i det stora och det lilla.
Skavlan, till Linn Ullmann: Där fick du något att tänka på, du också.
Juholt: Ja, jag lyssnade ju tidigare...
Ullmann: Jo, men, du tänker ju att du alltid har gjort rätt, jag tänker ju väldigt ofta att jag har gjort fel när jag ber om förlåtelse - att det är hela poängen.
Juholt: Det är rätt - att kunna säga förlåt, men också ta emot ursäkten eller förlåtelsen för den som kommer.
Skavlan: Har du fått mycket av det på sista tiden?
Juholt: Jag har lärt mig väldigt mycket de här månaderna. Jag har träffat väldigt många människor, och fått höra både det ena och det andra, så jag är en starkare människa idag än för 3-4 månader sedan.
Skavlan: Håkan Juholt, du är ju vad jag vill kalla en politiker to the bone. Du har varit med länge, suttit i riksdagen sedan början på 90-talet...
Juholt: Precis.
Skavlan: ...och det sades om dig att innan du blev partiledare så hade du bak i bilen alltid en affisch för socialdemokraterna - som är ungefär som Arbeiderpartiet.
Juholt: Just det - väldigt lika.
Skavlan: Ja, och varför hade du det?
Juholt: Jag tror så starkt på att politiker ska vara synliga - det har jag ju också verkligen varit. Men politiker ska vara synliga hela tiden, så från det jag blev riksdagsledamot så har jag försökt att ställa upp mig officiellt och möta frågor och folks synpunkter och kommentarer på gågatan hemma i Oskarshamn eller var det än kan vara någonstans. Och då hade jag en sådan här rulle i bilen och har fortfarande i min bil, men nu använder jag den inte för nu åker jag med polisen mest, men fortfarande i bilen ligger rullen kvar. Då kan man sätta upp den, och då vet man om att ja, nu vill Håkan sitta här, och han är beredd att ta emot kommentarer och frågor om politik. Jag har försökt göra det väldigt mycket.
Skavlan: När du har liksom en halvtimme till övers?
Juholt: Ja precis, jag kommer från ett jobb eller jag kommer från något uppdrag och sedan innan jag ska gå och handla eller hämta barnen eller något liknande - ja då kan jag använda den halvtimmen till att faktiskt träffa några människor, lyssna och...
Skavlan: Men var sätter du upp den affischen? På gatan?
Juholt: Ja, det handlar ju om att rulla upp den här då, naturligtvis, runt en soffa, ett cykelställ eller vad det nu kan vara för någonting.
Skavlan: Du har inget stativ?
Juholt: Nej, det är en rulle - en sådan här wellpapprulle som du rullar upp.
Skavlan: Och så börjar du bara prata?
Juholt: Nja, jag pratar eller så gör jag mig tillgänglig - ja, det kan jag göra. Men framför allt så handlar det ju om att säga att här står nu en ledande politiker, en socialdemokrat - kom och säg vad du tycker, ge dina synpunkter. Jag tycker nämligen inte om att politiker ska springa och gömma sig - de ska vara synliga.
Skavlan: Men nu är du ju ett väldigt känt ansikte, och nu kanske du inte behöver affischen längre.
Juholt: Nu behöver jag inte affischen längre - det är helt rätt slutsats.
Skavlan: Men jag tänker - så som det står till i mätningarna nu - det är inte helt topp, så att säga. Triggas du av det, är du en konkurrensmänniska?
Juholt: Absolut, så är det. Det är väldigt många människor i vårt land som vill att vi socialdemokrater ska göra mycket bättre, som vill att jag ska göra mycket bättre, som vill att partiet ska göra mycket bättre. Det triggar mig.
Skavlan: Så du är som bäst när du ligger på botten?
Juholt: Ja, jag är tävlingsmänniska.
Skavlan: Men är du det privat också?
Juholt: Ja, jag är en tävlingsmänniska.
Skavlan: Hur då?
Juholt: Jag är en tävlingsmänniska i allt. Jag tycker inte om att förlora. Det kanske inte är någon god egenskap, men jag har aldrig låtit mina barn vinna i någonting bara för att de är barn. De får vinna när de är bättre, men inte för att de är barn.
Skavlan: Så du vinner alltid över...
Juholt: Nä, nu är de ju ifatt och vinner - men då vinner de ju för att de är bättre, inte för att de är barn.
Skavlan: Ja, just det. Men du spelar fortfarande mot dem?
Juholt: Jag försöker undvika det nu, för nu vinner de ju oftast - det är faktiskt sant. Nä, men jag är tävlingsmänniska, och jag tycker det ska vara på allvar, det ska inte vara skådespel, man ska inte låtsas - varken i politiken eller i spel. Och hur skulle det se ut om man faktiskt höll på att vinna en pingismatch, och sedan helt plötsligt så säger någon: "Låt honom vinna, annars blir han ledsen". Och då ska man helt plötsligt börja spela dåligt? Nä, det där funkar inte, tycker jag - varken i livet eller i politiken.
Skavlan till Ullmann: Är du tävlingsmänniska?
Ullmann: Ja, det är jag nog, men jag har nog låtit barn vinna... barn och män.
Juholt: Men tänk så glada de blir när de vinner och känner att nu vinner vi för att vi är bättre, inte för att hon är snäll.
Ullmann: Ja, men precis.
Juholt: Då blir det ju en lycka.
Ullmann: Det är ju den lyckan vi vill ha, eller hur?
Juholt: Ja precis.
Skavlan: Här är det ju att man kan ljuga lite då, och så kan man låtsas att man inte var så bra som man var...
Juholt: Jag tycker att det är fel.
Skavlan: Det är fel... Du har sagt en gång att du är yvig - vad betyder det? Det är ett ord jag inte kan på svenska.
Juholt: Jag är inte som en liten grå sten som ligger vid vägkanten. Jag har kanter, jag hörs, jag syns, jag märks, jag tycker saker, jag är beredd att ta stryk för det jag tycker och tycker är viktigt. Jag drar mig inte undan. Jag var ordförande i vårt försvarsutskott i riksdagen en stund, och jag sade att då kan du inte vara skotträdd, du måste vara beredd att stå där, och det är den sortens yvighet som jag har...
Skavlan: Är det det som yvig betyder?
Juholt: Ja, det tycker jag.
Skavlan: Jag har nämligen läst lite om dig, och det som jag tycker är intressant är att du har sagt väldigt mycket - bland annat det här med yvighet - som karaktäriserar din personlighet, innan du blev partiledare. Och jag måste ju säga att det har varit tydligt att du inte har haft ambitionen att bli partiledare eftersom du har uttalat dig så ostrategiskt innan.
Juholt: Absolut. Du kan politik.
Skavlan: Ja, du har till exempel sagt att du är yvig då, och att du är ostrukturerad - alltför ostrukturerad, att du inte passar till uppdraget - det har du varit väldigt tydlig med.
Juholt: Jag är en känslomänniska. Jag är en människa som drivs av värderingar - vad som är rätt och fel i ett samhälle; sjuka och arbetslösa ska inte tvingas till fattigdom. Jag drivs av värderingar...
Skavlan: Men kan man inte passa till det här uppdraget även om man drivs av värderingar?
Juholt: Jo, absolut, det är ju det jag gör.
Skavlan: Men du har ju sagt att du inte passar till uppdraget?
Juholt: Ja, men jag visste aldrig vad det innebar att vara ordförande för ett stort politiskt parti. Jag visste inte vilka stödfunktioner vi har, och vilka som kan finnas runt omkring - det vet jag nu. Och nu handlar det om mig - att kombinera mina värderingar med riktigt duktiga människor runt omkring mig.
Skavlan: Men du säger att du inte har ändrat dig - det är de här stödfunktionerna?
Juholt: Jag tror att det är väldigt svårt att ändra på en 49-åring, och att den ska spela någon annan. Men det är mitt ansvar att se till att det finns de runt omkring som är väldigt duktiga på det som jag är mindre duktig på. Jag är en ledare för att jag har politiska värderingar.
Skavlan: Men du passar fortfarande inte som partiledare?
Juholt: Nu tycker ju omgivningen och partiet att jag är den bästa, då tycker jag att de har rätt.
Skavlan: Skulle du säga att det bor en statsman inom dig?
Juholt: Vad är en statsman egentligen? Jag tror att en statsman är den som förstår vad som händer, och som förstår hur människor har det, och som förstår vart samhället är på väg. Att vara statsman handlar inte om teater och skådespel det heller - det är att veta vad som händer runt omkring.
Skavlan: Så svaret är?
Juholt: Ja, jag har väldigt svårt att se att inte ordföranden för socialdemokraterna kan lyssna in samtiden och faktiskt dra slutsatser av att ja, vi kan leda landet, vi förstår vad som händer, vi vet vad som sker i morgondagen...
Skavlan: Så du vill säga att...
Juholt: Men, du blir inte statsman som riksdagsledamot. Du blir statsman när du blir prövad i ditt ämbete, och jag har blivit prövad i en orkan och i en storm och har stått upp - det vet jag att jag klarar. Jag är inte en sådan som viker ner mig.
Skavlan: Men betyder det att du känner dig som en statsman idag?
Juholt: Statsman blir du ju inte förrän du är statsråd eller statsminister och sköter dig - då kan du bli statsman. En riksdagsledamot, vilket jag är, har aldrig någonsin varit en statsman i något land.
Skavlan: Nej, det förstår jag, men har du känslan av att det bor en statsman inom dig?
Juholt: Jag är helt övertygad om att jag är beredd att kunna ta ansvaret för Sverige och faktiskt utveckla Sverige.
Skavlan: Det går ju att svara ja eller nej...
Juholt: Nja, det gör faktiskt inte det. För då handlar det om att jag ska recensera mig. Vi har faktiskt haft statsministrar som inte har varit statsmän, men vi har också haft statsministrar som har varit statsmän - det handlar om vad du gör med ditt uppdrag.
Skavlan: Din norske motsvarighet, ledaren för Arbeiderpartiet, Jens Stoltenberg - där är ju siffrorna mycket bättre.
Juholt: Det är en fantastisk ordförande för socialdemokraterna ni har. Vi har en bra kontakt. Jag har lärt mig mycket.
Skavlan: Ja, men kanske inte nog.
Juholt: Nä, men han har varit statsminister ganska länge. Jag har inte varit det än.
Skavlan: Tror du att det är skälet till att han lyckas bättre?
Juholt: Jag tror att det är en väldig skillnad mellan att ha varit statsminister i flera år och att bara ha varit riksdagsledamot.
Skavlan: Känner du också att några av skälen till att det går dåligt för er nu är alla frågor kring din person.
Juholt: Vi hade mycket stark uppgång i opinionen under våren och hösten, och därför så är mycket kopplat till turbulensen kring mig. Nu kommer återigen frågorna om morgondagen, och då blir det tid att prata politik.
Skavlan: Bara en sista fråga på det - för du sade ju om din företrädare, Mona Sahlin, att ett så stort parti inte kan ha en så ifrågasatt politiker som henne. Varför gäller inte det dig?
Juholt: Vi var överens, Mona och jag, att efter valförlusten så skulle vi gå tillbaka till våra medlemmar och välja ledning - det tyckte vi båda två. Och de ordföranden som ledde partiet har prövats i val, det är nästan tre år till nästa val, det är mer än tusen dagar - där kommer min prövning, och där kommer jag också att mätas mot den politik som förs.
Skavlan: Men då du sade det här om Mona så var det ju också långt kvar till valet.
Juholt: Nej, då hade vi gjort vår största valförlust någonsin.
Skavlan: Ja, just det, men det var långt till nästa val.
Juholt: Ja, men bakom oss låg ju den största valförlusten någonsin, och man prövas i val - det är den enda opinionsmätning som gäller.
Skavlan: Så du menar att för socialdemokratin nu så är det inget problem att ha en så ifrågasatt partiledare?
Juholt: Det är klart att vi är i en grop. Det är klart att det är väldigt många människor som sätter förhoppningar till socialdemokraterna...
Skavlan: Men det är inte ett problem...?
Juholt: Miljontals...
Skavlan: Men det är inte ett problem...?
Juholt: Det är miljontals som vill att jag och partiet ska göra bättre - det är klart att det är ett problem med låga opinionssiffror - självklart.
Skavlan: Och ett problem att du är ifrågasatt?
Juholt: Det är alltid ett problem när man är ifrågasatt.
Skavlan: Du är gammal journalist - hade du varit tillfreds med det svaret?
Juholt: Ja, jag tycker nog det, för världen kan inte delas in i ja och nej.
Skavlan: Okej. Du har suttit i riksdagen i snart 20 år, och du säger att du inte har något nätverk?
Juholt: Sociala nätverk. Politiska nätverk har jag hur många som helst, både nationellt och internationellt.
Skavlan: Menar du att du inte har några vänner?
Juholt: Ja, sociala nätverk, därför att jag hade min familj i Oskarshamn - det var där jag har mina nätverk, i min hemstad. Här var jag, i Stockholm, för att jobba och slita dygnet runt - jag var inte här för att umgås privat, jag var här för att jobba. Så de sociala nätverken har jag med mina ungdomsvänner, barndomsvänner hemma i Oskarshamn.
Skavlan: Men har du under så många år inte fått några vänner i riksdagen?
Juholt: Jag har fått vänner i andra politiska partier - också mitt eget, men mina bästa vänner är en miljöpartist och en centerpartist, så det handlar om att jag är här i riksdagen som riksdagsledamot för att jobba, företräda mitt län.
Skavlan: Så du vill inte kombinera vänskap och jobb?
Juholt: Nej, det vill jag inte - jag ville jobba här, slita hårt, och det gjorde jag också. Därför blev jag också omvald år efter år.
Skavlan till Ullmann: Är du en som kan ha vänner på jobbet, eller det kanske inte finns så många att välja mellan?
Ullmann till Juholt: Jag försöker förstå - säger du att du inte har vänner, du säger inte det?
Juholt: Jag har väldigt många vänner.
Ullmann: För det måste ju vara så enormt viktigt i politiken, även om du säger att politik inte är teater och skådespel - där kan vi säkert vara lite oeniga - så tänker jag att vänner är ju det viktigaste man har - vänner som kan korrigera, det tänker jag är det allra viktigaste.
Juholt: Ja, men så är det. Jag har väldigt gott om vänner, jag har mycket vänner privat, men det är inte dem jag jobbar med.
Ullmann: Men kan de korrigera dig?
Juholt: Absolut.
Ullmann: Kan de säga till dig att...
Juholt: Men här tycker jag att det är viktigt att jag anställer dem - jag jobbar med dem som är duktiga, professionella och talar om "här gör du fel", inte dem jag firar midsommar och jul med. Utan jag vill jobba med de bästa, sedan det sociala nätverket, det är det andra.
Skavlan: Vem får du råd från då?
Juholt: Många.
Skavlan: Någon utanför politiken?
Juholt: Ja, jag får råd från konstnärer, skådespelare, filmproducenter, teaterproducenter har jag träffat idag, jag får råd från författare, jag får råd från idrottsmän, jag får råd från företagare. Det är många som vill ge råd till socialdemokraternas ordförande, och det tycker jag är bra.
Skavlan: Men vad lyssnar du mest på?
Juholt: Kloka råd.
Skavlan: Teaterregissörer?
Juholt: Nä, men jag lyssnar på dem som förstår samtiden och har idéer om framtiden - inte de som kommer och berättar historier om gårdagen, det är jag inte så intresserad av. Jag vill ha spaden i marken nu, och blicken ställd mot horisonten. De som förmår det, dem lyssnar jag på.
Skavlan: Vad är det roligaste med jobbet?
Juholt: Människorna - att varje dag få träffa så många olika människor. Att varje dag få chans att träffa studenter eller pensionärer, företagaren eller skådespelaren - varje dag året om, det är utan tvekan det roligaste.
Skavlan: Och oss här?
Juholt: Det är också roligt.
Skavlan: Det är bra.
Juholt: Det är väldigt roligt.
Jag ser inga direkta humorpoänger som gick publiken förbi, och det är också noterbart att Juholt kom in till stående applåder och jubelrop, så publiken verkar inte ha varit fullt så fientligt förinställd som Ardin anser.
Intervjun kunde självfallet varit betydligt smidigare och trevligare, men angående tv-sänd Juholtmobbning så är sången hos Robins ett betydligt bättre exempel:
(Direktlänk)
Vidare angående intervjun så nämnde jag tidigare sossewellpappen, men det är också anmärkningsvärt exempelvis att hans självbild är att han ständigt stått upp som en fura, samtidigt som SVT Humor gjort ett spel där man styr Juholt undan omgivningen, och hela vändiskussionen känns kort sagt märklig. Angående hans lokalframgångar så bör det även noteras att socialdemokraterna tappade kraftigt i Oskarshamn senaste riksdagsvalet trots att de gick framåt i kommunvalet, och trots Juholts synlighetsmantra så får han där kritik just för att ha varit osynlig. Och angående att "jobba och slita dygnet runt" så lämnade Juholt 2002 - efter att tidigare bara lämnat in en handfull motioner per år - in 47 motioner, gällande bland annat förslag om att förbjuda SMS-reklam, förslag om varvsstöd och om "den grymma fågeljakten på Cypern och Malta" - motivering: "för att inte framstå som en lat en som inte gör något".
Och ska man anmärka på Ullmanns utseende så kan det också vara på sin plats att visa hur Juholt såg ut under intervjun:
Sedan försörjer jag mig ännu inte som illustratör, men då det finns en vida länkad blogg om Spontane Fredriks spontaniteter så kunde det passa att illustrera även Juholts spontana sida:
Tidigare inlägg: Håkan Juholt (bloggetikett)
Skavlan: Hej, välkommen.
Juholt: Tack, förlåt att jag inte kommit tidigare.
Skavlan: Du har ju varit ute på en förlåt mig-turné, som man kallar det. Vi har en del norska tittare här, så du måste förklara - varför har du det?
Juholt: Ja, det handlar om att lyssna in stämningarna i landet. Man kan inte leda ett stort parti och sitta inlåst i ett rum i Stockholm och gissa vad som händer, man måste lägga örat mot marken och lyssna. Så jag lyssnar in stämningarna efter den turbulens som jag varit inblandad i och hur känslan är.
Skavlan: Ja, men turbulensen har ju varit flera olika saker, och det senaste var att du hade fått en massa bidrag som du inte skulle ha - som du har lämnat tillbaka. Därför diskuterades det ifall du skulle avgå eller inte - du valde att inte avgå och åkte på den här turnén - är det ungefär rätt tolkning?
Juholt: En väldigt snabb version.
Skavlan: Ja, det är en snabbversion. Är det något mer du vill lägga till?
Juholt: Nja, möjligen att jag hela tiden har trott att jag har gjort rätt, men det där ligger nu bakom mig och nu är det framåt som gäller.
Skavlan: Hur bra är du på att be om förlåtelse?
Juholt: Jag är bra på det. Jag tror nämligen att hela livet handlar om att kunna ge och ta emot förlåtelse - och att det är starkt [vänder sig mot Linn Ullmann] i det stora och det lilla.
Skavlan, till Linn Ullmann: Där fick du något att tänka på, du också.
Juholt: Ja, jag lyssnade ju tidigare...
Ullmann: Jo, men, du tänker ju att du alltid har gjort rätt, jag tänker ju väldigt ofta att jag har gjort fel när jag ber om förlåtelse - att det är hela poängen.
Juholt: Det är rätt - att kunna säga förlåt, men också ta emot ursäkten eller förlåtelsen för den som kommer.
Skavlan: Har du fått mycket av det på sista tiden?
Juholt: Jag har lärt mig väldigt mycket de här månaderna. Jag har träffat väldigt många människor, och fått höra både det ena och det andra, så jag är en starkare människa idag än för 3-4 månader sedan.
Skavlan: Håkan Juholt, du är ju vad jag vill kalla en politiker to the bone. Du har varit med länge, suttit i riksdagen sedan början på 90-talet...
Juholt: Precis.
Skavlan: ...och det sades om dig att innan du blev partiledare så hade du bak i bilen alltid en affisch för socialdemokraterna - som är ungefär som Arbeiderpartiet.
Juholt: Just det - väldigt lika.
Skavlan: Ja, och varför hade du det?
Juholt: Jag tror så starkt på att politiker ska vara synliga - det har jag ju också verkligen varit. Men politiker ska vara synliga hela tiden, så från det jag blev riksdagsledamot så har jag försökt att ställa upp mig officiellt och möta frågor och folks synpunkter och kommentarer på gågatan hemma i Oskarshamn eller var det än kan vara någonstans. Och då hade jag en sådan här rulle i bilen och har fortfarande i min bil, men nu använder jag den inte för nu åker jag med polisen mest, men fortfarande i bilen ligger rullen kvar. Då kan man sätta upp den, och då vet man om att ja, nu vill Håkan sitta här, och han är beredd att ta emot kommentarer och frågor om politik. Jag har försökt göra det väldigt mycket.
Skavlan: När du har liksom en halvtimme till övers?
Juholt: Ja precis, jag kommer från ett jobb eller jag kommer från något uppdrag och sedan innan jag ska gå och handla eller hämta barnen eller något liknande - ja då kan jag använda den halvtimmen till att faktiskt träffa några människor, lyssna och...
Skavlan: Men var sätter du upp den affischen? På gatan?
Juholt: Ja, det handlar ju om att rulla upp den här då, naturligtvis, runt en soffa, ett cykelställ eller vad det nu kan vara för någonting.
Skavlan: Du har inget stativ?
Juholt: Nej, det är en rulle - en sådan här wellpapprulle som du rullar upp.
Skavlan: Och så börjar du bara prata?
Juholt: Nja, jag pratar eller så gör jag mig tillgänglig - ja, det kan jag göra. Men framför allt så handlar det ju om att säga att här står nu en ledande politiker, en socialdemokrat - kom och säg vad du tycker, ge dina synpunkter. Jag tycker nämligen inte om att politiker ska springa och gömma sig - de ska vara synliga.
Skavlan: Men nu är du ju ett väldigt känt ansikte, och nu kanske du inte behöver affischen längre.
Juholt: Nu behöver jag inte affischen längre - det är helt rätt slutsats.
Skavlan: Men jag tänker - så som det står till i mätningarna nu - det är inte helt topp, så att säga. Triggas du av det, är du en konkurrensmänniska?
Juholt: Absolut, så är det. Det är väldigt många människor i vårt land som vill att vi socialdemokrater ska göra mycket bättre, som vill att jag ska göra mycket bättre, som vill att partiet ska göra mycket bättre. Det triggar mig.
Skavlan: Så du är som bäst när du ligger på botten?
Juholt: Ja, jag är tävlingsmänniska.
Skavlan: Men är du det privat också?
Juholt: Ja, jag är en tävlingsmänniska.
Skavlan: Hur då?
Juholt: Jag är en tävlingsmänniska i allt. Jag tycker inte om att förlora. Det kanske inte är någon god egenskap, men jag har aldrig låtit mina barn vinna i någonting bara för att de är barn. De får vinna när de är bättre, men inte för att de är barn.
Skavlan: Så du vinner alltid över...
Juholt: Nä, nu är de ju ifatt och vinner - men då vinner de ju för att de är bättre, inte för att de är barn.
Skavlan: Ja, just det. Men du spelar fortfarande mot dem?
Juholt: Jag försöker undvika det nu, för nu vinner de ju oftast - det är faktiskt sant. Nä, men jag är tävlingsmänniska, och jag tycker det ska vara på allvar, det ska inte vara skådespel, man ska inte låtsas - varken i politiken eller i spel. Och hur skulle det se ut om man faktiskt höll på att vinna en pingismatch, och sedan helt plötsligt så säger någon: "Låt honom vinna, annars blir han ledsen". Och då ska man helt plötsligt börja spela dåligt? Nä, det där funkar inte, tycker jag - varken i livet eller i politiken.
Skavlan till Ullmann: Är du tävlingsmänniska?
Ullmann: Ja, det är jag nog, men jag har nog låtit barn vinna... barn och män.
Juholt: Men tänk så glada de blir när de vinner och känner att nu vinner vi för att vi är bättre, inte för att hon är snäll.
Ullmann: Ja, men precis.
Juholt: Då blir det ju en lycka.
Ullmann: Det är ju den lyckan vi vill ha, eller hur?
Juholt: Ja precis.
Skavlan: Här är det ju att man kan ljuga lite då, och så kan man låtsas att man inte var så bra som man var...
Juholt: Jag tycker att det är fel.
Skavlan: Det är fel... Du har sagt en gång att du är yvig - vad betyder det? Det är ett ord jag inte kan på svenska.
Juholt: Jag är inte som en liten grå sten som ligger vid vägkanten. Jag har kanter, jag hörs, jag syns, jag märks, jag tycker saker, jag är beredd att ta stryk för det jag tycker och tycker är viktigt. Jag drar mig inte undan. Jag var ordförande i vårt försvarsutskott i riksdagen en stund, och jag sade att då kan du inte vara skotträdd, du måste vara beredd att stå där, och det är den sortens yvighet som jag har...
Skavlan: Är det det som yvig betyder?
Juholt: Ja, det tycker jag.
Skavlan: Jag har nämligen läst lite om dig, och det som jag tycker är intressant är att du har sagt väldigt mycket - bland annat det här med yvighet - som karaktäriserar din personlighet, innan du blev partiledare. Och jag måste ju säga att det har varit tydligt att du inte har haft ambitionen att bli partiledare eftersom du har uttalat dig så ostrategiskt innan.
Juholt: Absolut. Du kan politik.
Skavlan: Ja, du har till exempel sagt att du är yvig då, och att du är ostrukturerad - alltför ostrukturerad, att du inte passar till uppdraget - det har du varit väldigt tydlig med.
Juholt: Jag är en känslomänniska. Jag är en människa som drivs av värderingar - vad som är rätt och fel i ett samhälle; sjuka och arbetslösa ska inte tvingas till fattigdom. Jag drivs av värderingar...
Skavlan: Men kan man inte passa till det här uppdraget även om man drivs av värderingar?
Juholt: Jo, absolut, det är ju det jag gör.
Skavlan: Men du har ju sagt att du inte passar till uppdraget?
Juholt: Ja, men jag visste aldrig vad det innebar att vara ordförande för ett stort politiskt parti. Jag visste inte vilka stödfunktioner vi har, och vilka som kan finnas runt omkring - det vet jag nu. Och nu handlar det om mig - att kombinera mina värderingar med riktigt duktiga människor runt omkring mig.
Skavlan: Men du säger att du inte har ändrat dig - det är de här stödfunktionerna?
Juholt: Jag tror att det är väldigt svårt att ändra på en 49-åring, och att den ska spela någon annan. Men det är mitt ansvar att se till att det finns de runt omkring som är väldigt duktiga på det som jag är mindre duktig på. Jag är en ledare för att jag har politiska värderingar.
Skavlan: Men du passar fortfarande inte som partiledare?
Juholt: Nu tycker ju omgivningen och partiet att jag är den bästa, då tycker jag att de har rätt.
Skavlan: Skulle du säga att det bor en statsman inom dig?
Juholt: Vad är en statsman egentligen? Jag tror att en statsman är den som förstår vad som händer, och som förstår hur människor har det, och som förstår vart samhället är på väg. Att vara statsman handlar inte om teater och skådespel det heller - det är att veta vad som händer runt omkring.
Skavlan: Så svaret är?
Juholt: Ja, jag har väldigt svårt att se att inte ordföranden för socialdemokraterna kan lyssna in samtiden och faktiskt dra slutsatser av att ja, vi kan leda landet, vi förstår vad som händer, vi vet vad som sker i morgondagen...
Skavlan: Så du vill säga att...
Juholt: Men, du blir inte statsman som riksdagsledamot. Du blir statsman när du blir prövad i ditt ämbete, och jag har blivit prövad i en orkan och i en storm och har stått upp - det vet jag att jag klarar. Jag är inte en sådan som viker ner mig.
Skavlan: Men betyder det att du känner dig som en statsman idag?
Juholt: Statsman blir du ju inte förrän du är statsråd eller statsminister och sköter dig - då kan du bli statsman. En riksdagsledamot, vilket jag är, har aldrig någonsin varit en statsman i något land.
Skavlan: Nej, det förstår jag, men har du känslan av att det bor en statsman inom dig?
Juholt: Jag är helt övertygad om att jag är beredd att kunna ta ansvaret för Sverige och faktiskt utveckla Sverige.
Skavlan: Det går ju att svara ja eller nej...
Juholt: Nja, det gör faktiskt inte det. För då handlar det om att jag ska recensera mig. Vi har faktiskt haft statsministrar som inte har varit statsmän, men vi har också haft statsministrar som har varit statsmän - det handlar om vad du gör med ditt uppdrag.
Skavlan: Din norske motsvarighet, ledaren för Arbeiderpartiet, Jens Stoltenberg - där är ju siffrorna mycket bättre.
Juholt: Det är en fantastisk ordförande för socialdemokraterna ni har. Vi har en bra kontakt. Jag har lärt mig mycket.
Skavlan: Ja, men kanske inte nog.
Juholt: Nä, men han har varit statsminister ganska länge. Jag har inte varit det än.
Skavlan: Tror du att det är skälet till att han lyckas bättre?
Juholt: Jag tror att det är en väldig skillnad mellan att ha varit statsminister i flera år och att bara ha varit riksdagsledamot.
Skavlan: Känner du också att några av skälen till att det går dåligt för er nu är alla frågor kring din person.
Juholt: Vi hade mycket stark uppgång i opinionen under våren och hösten, och därför så är mycket kopplat till turbulensen kring mig. Nu kommer återigen frågorna om morgondagen, och då blir det tid att prata politik.
Skavlan: Bara en sista fråga på det - för du sade ju om din företrädare, Mona Sahlin, att ett så stort parti inte kan ha en så ifrågasatt politiker som henne. Varför gäller inte det dig?
Juholt: Vi var överens, Mona och jag, att efter valförlusten så skulle vi gå tillbaka till våra medlemmar och välja ledning - det tyckte vi båda två. Och de ordföranden som ledde partiet har prövats i val, det är nästan tre år till nästa val, det är mer än tusen dagar - där kommer min prövning, och där kommer jag också att mätas mot den politik som förs.
Skavlan: Men då du sade det här om Mona så var det ju också långt kvar till valet.
Juholt: Nej, då hade vi gjort vår största valförlust någonsin.
Skavlan: Ja, just det, men det var långt till nästa val.
Juholt: Ja, men bakom oss låg ju den största valförlusten någonsin, och man prövas i val - det är den enda opinionsmätning som gäller.
Skavlan: Så du menar att för socialdemokratin nu så är det inget problem att ha en så ifrågasatt partiledare?
Juholt: Det är klart att vi är i en grop. Det är klart att det är väldigt många människor som sätter förhoppningar till socialdemokraterna...
Skavlan: Men det är inte ett problem...?
Juholt: Miljontals...
Skavlan: Men det är inte ett problem...?
Juholt: Det är miljontals som vill att jag och partiet ska göra bättre - det är klart att det är ett problem med låga opinionssiffror - självklart.
Skavlan: Och ett problem att du är ifrågasatt?
Juholt: Det är alltid ett problem när man är ifrågasatt.
Skavlan: Du är gammal journalist - hade du varit tillfreds med det svaret?
Juholt: Ja, jag tycker nog det, för världen kan inte delas in i ja och nej.
Skavlan: Okej. Du har suttit i riksdagen i snart 20 år, och du säger att du inte har något nätverk?
Juholt: Sociala nätverk. Politiska nätverk har jag hur många som helst, både nationellt och internationellt.
Skavlan: Menar du att du inte har några vänner?
Juholt: Ja, sociala nätverk, därför att jag hade min familj i Oskarshamn - det var där jag har mina nätverk, i min hemstad. Här var jag, i Stockholm, för att jobba och slita dygnet runt - jag var inte här för att umgås privat, jag var här för att jobba. Så de sociala nätverken har jag med mina ungdomsvänner, barndomsvänner hemma i Oskarshamn.
Skavlan: Men har du under så många år inte fått några vänner i riksdagen?
Juholt: Jag har fått vänner i andra politiska partier - också mitt eget, men mina bästa vänner är en miljöpartist och en centerpartist, så det handlar om att jag är här i riksdagen som riksdagsledamot för att jobba, företräda mitt län.
Skavlan: Så du vill inte kombinera vänskap och jobb?
Juholt: Nej, det vill jag inte - jag ville jobba här, slita hårt, och det gjorde jag också. Därför blev jag också omvald år efter år.
Skavlan till Ullmann: Är du en som kan ha vänner på jobbet, eller det kanske inte finns så många att välja mellan?
Ullmann till Juholt: Jag försöker förstå - säger du att du inte har vänner, du säger inte det?
Juholt: Jag har väldigt många vänner.
Ullmann: För det måste ju vara så enormt viktigt i politiken, även om du säger att politik inte är teater och skådespel - där kan vi säkert vara lite oeniga - så tänker jag att vänner är ju det viktigaste man har - vänner som kan korrigera, det tänker jag är det allra viktigaste.
Juholt: Ja, men så är det. Jag har väldigt gott om vänner, jag har mycket vänner privat, men det är inte dem jag jobbar med.
Ullmann: Men kan de korrigera dig?
Juholt: Absolut.
Ullmann: Kan de säga till dig att...
Juholt: Men här tycker jag att det är viktigt att jag anställer dem - jag jobbar med dem som är duktiga, professionella och talar om "här gör du fel", inte dem jag firar midsommar och jul med. Utan jag vill jobba med de bästa, sedan det sociala nätverket, det är det andra.
Skavlan: Vem får du råd från då?
Juholt: Många.
Skavlan: Någon utanför politiken?
Juholt: Ja, jag får råd från konstnärer, skådespelare, filmproducenter, teaterproducenter har jag träffat idag, jag får råd från författare, jag får råd från idrottsmän, jag får råd från företagare. Det är många som vill ge råd till socialdemokraternas ordförande, och det tycker jag är bra.
Skavlan: Men vad lyssnar du mest på?
Juholt: Kloka råd.
Skavlan: Teaterregissörer?
Juholt: Nä, men jag lyssnar på dem som förstår samtiden och har idéer om framtiden - inte de som kommer och berättar historier om gårdagen, det är jag inte så intresserad av. Jag vill ha spaden i marken nu, och blicken ställd mot horisonten. De som förmår det, dem lyssnar jag på.
Skavlan: Vad är det roligaste med jobbet?
Juholt: Människorna - att varje dag få träffa så många olika människor. Att varje dag få chans att träffa studenter eller pensionärer, företagaren eller skådespelaren - varje dag året om, det är utan tvekan det roligaste.
Skavlan: Och oss här?
Juholt: Det är också roligt.
Skavlan: Det är bra.
Juholt: Det är väldigt roligt.
Jag ser inga direkta humorpoänger som gick publiken förbi, och det är också noterbart att Juholt kom in till stående applåder och jubelrop, så publiken verkar inte ha varit fullt så fientligt förinställd som Ardin anser.
Intervjun kunde självfallet varit betydligt smidigare och trevligare, men angående tv-sänd Juholtmobbning så är sången hos Robins ett betydligt bättre exempel:
(Direktlänk)
Vidare angående intervjun så nämnde jag tidigare sossewellpappen, men det är också anmärkningsvärt exempelvis att hans självbild är att han ständigt stått upp som en fura, samtidigt som SVT Humor gjort ett spel där man styr Juholt undan omgivningen, och hela vändiskussionen känns kort sagt märklig. Angående hans lokalframgångar så bör det även noteras att socialdemokraterna tappade kraftigt i Oskarshamn senaste riksdagsvalet trots att de gick framåt i kommunvalet, och trots Juholts synlighetsmantra så får han där kritik just för att ha varit osynlig. Och angående att "jobba och slita dygnet runt" så lämnade Juholt 2002 - efter att tidigare bara lämnat in en handfull motioner per år - in 47 motioner, gällande bland annat förslag om att förbjuda SMS-reklam, förslag om varvsstöd och om "den grymma fågeljakten på Cypern och Malta" - motivering: "för att inte framstå som en lat en som inte gör något".
Och ska man anmärka på Ullmanns utseende så kan det också vara på sin plats att visa hur Juholt såg ut under intervjun:
#stuffsossarnadid
Partipolitik är tråkigt, men - från Twitter:
Fredrik Segerfeldt har skrivit så mycket på ämnet att det enklaste är att citera honom rakt av upprepade gånger:
Dels:
På bilden nedan syns Ingvar Carlsson hand i hand med Robert Mugabe. På besök i Zimbabwe hyllade Carlsson Mugabe, samtidigt som regimkritiker mördades. De två samarbetade också intimt i FN.
Och:
[Sverige vill inte] bidra till någon separatism där. Vi har erkänt den nuvarande situationen…
Vi valde alltså mottagarländer för vårt bistånd av politiska skäl. Och åtta av de tio största mottagarna av svenskt bistånd på 1980-talet var socialistiska enpartistater. Sådana regimer fick också 80 procent av hjälpen. Forskning har vidare kunnat visa att valet av mottagarländer präglades mer av ideologiska överväganden än av analyser av det relativa behovet i fattiga länder.
Och, Olof Palme:
Den demokratiska processen har gjort stora framsteg. Det är helt möjligt för en socialdemokrat att föra en dialog i det här landet. Jag har träffat många ledare i kommunistiska och socialistiska länder men aldrig någon så intresserad av svensk företagsdemokrati och demokratiska processer som Fidel Castro.
Vidare gällande Palme, från Wikiquote:
Man kan inte med ett individualkapitalistiskt betraktelsesätt hålla på och tala om mina barn och dina, utan det är fråga om våra barn – det gäller varenda tjatting.
Så självfallet har inte socialdemokraterna ett fläckfritt förflutet - partipolitik fungerar inte så.
Dels:
På bilden nedan syns Ingvar Carlsson hand i hand med Robert Mugabe. På besök i Zimbabwe hyllade Carlsson Mugabe, samtidigt som regimkritiker mördades. De två samarbetade också intimt i FN.
[Sverige vill inte] bidra till någon separatism där. Vi har erkänt den nuvarande situationen…
- om kraven på baltisk självständighet. Källa: Svenska Dagbladet, 5 september 1989.
Vi valde alltså mottagarländer för vårt bistånd av politiska skäl. Och åtta av de tio största mottagarna av svenskt bistånd på 1980-talet var socialistiska enpartistater. Sådana regimer fick också 80 procent av hjälpen. Forskning har vidare kunnat visa att valet av mottagarländer präglades mer av ideologiska överväganden än av analyser av det relativa behovet i fattiga länder.
Och, Olof Palme:
Den demokratiska processen har gjort stora framsteg. Det är helt möjligt för en socialdemokrat att föra en dialog i det här landet. Jag har träffat många ledare i kommunistiska och socialistiska länder men aldrig någon så intresserad av svensk företagsdemokrati och demokratiska processer som Fidel Castro.
Vidare gällande Palme, från Wikiquote:
Man kan inte med ett individualkapitalistiskt betraktelsesätt hålla på och tala om mina barn och dina, utan det är fråga om våra barn – det gäller varenda tjatting.
Så självfallet har inte socialdemokraterna ett fläckfritt förflutet - partipolitik fungerar inte så.
Coase i vardagen, igen
Ur Aftonbladet:
[Grannarna] har klagat på att Madonna spelat så hög musik i sin lägenhet att väggarna skakat medan hon själv alltid hävdat att musiken aldrig överstigit otillåten ljudvolym.
Nu uppger Madonnas advokat att tvisten är löst, men exakt på vilket sätt framgår inte.
Tidigare inlägg på temat:
- Att lära av Coase och LFMF
- Coases teorem i vardagen
[Grannarna] har klagat på att Madonna spelat så hög musik i sin lägenhet att väggarna skakat medan hon själv alltid hävdat att musiken aldrig överstigit otillåten ljudvolym.
Nu uppger Madonnas advokat att tvisten är löst, men exakt på vilket sätt framgår inte.
Tidigare inlägg på temat:
- Att lära av Coase och LFMF
- Coases teorem i vardagen
lördag 3 december 2011
Frihetliga filmer: Iron Man 2
På Flashback finns den läsvärda tråden Tips på filmer med ett liberalt budskap! med i nuläget 244 inlägg. Några filmer i mitt bibliotek saknas dock, så jag tänkte försöka skriva några inlägg på temat - först ut: Iron Man 2.
Det bör direkt noteras att anledningen till att jag alls skaffade filmen i fråga var Crackeds Iron Man 2: Tony Stark and Ayn Rand, så det här är på intet sätt något nyskapande. Inlägget innehåller vidare spoilers för såväl Iron Man 2 som Och världen skälvde/Atlas Shrugged och även Urkällan/The Fountainhead, så har du inte sett Iron Man 2 än så kan det här inlägget spara dig en del tid, och har du inte läst Och världen skälvde eller Urkällan så skulle jag rekommendera att du slutar läsa det här inlägget och istället läser dem först.
Iron Man 2 handlar alltså om Tony Stark - multimiljardär, supergeni, uppfinnare och företagare - som uppfunnit Iron Man-dräkten, kraftfull nog att hålla världen i terrorbalans - som Stark säger i filmen (efter det svulstigaste dansnumret jag sett sedan Rocky IV):
I've privatized world peace.
Tonys far Howard fyller sedan i:
Everything can be achieved through technology - better living, robust health, and for the first time in human history: The possibility of world peace.
Staten godkänner dock inte att inte ha tillgång till Iron Man-dräkten, och drar Stark inför domstol för att reda ut det, där dock Stark formligen manglar dem - från IMDB:
Senator Stern: My priority is to get the Iron Man weapon turned over to the people of the United States of America.
Tony Stark: Well, you can forget it. I am Iron Man. The suit and I are one. To turn over the Iron Man suit would be to turn over myself, which is tantamount to indentured servitude or prostitution, depending on what state you're in. You can't have it.
Senator Stern: Look, I'm no expert...
Tony Stark: In prostitution? You're a senator. Come on.
Också från rättegången: Hilarious filmer från statsstaterna Nordkorea och Irans Iron Man-försök, och - från IMDB:
Tony Stark: You want my property? You can't have it. But I did you a big favor.
[stands and turns to face the Senate]
Tony Stark: I've successfully privatized world peace. What more do you want? For now! I tried to play ball with these ass-clowns.
Senator Stern: [Bleep] ... you, Mr. Stark.
Senator Stern: [Bleep] ... you, buddy.
Parallellerna till såväl Och världen skälvde som Urkällan är högst uppenbara, men enligt regissörsspåret så var Howard Hughes förebilden.
Stark förklarar sedan att han skänkt bort hela konstsamlingen med att det är hans och ingen annans konstsamling, att anledningen till att han alls skaffade den var skatteavdrag och att han är bortom trött på 'the liberal agenda'.
Och även om Iron Man nu representerar det goda så uppskattade jag att Ivan Vanko (för övrigt en föredömligt balanserad karaktär) Tank Man-likt gav sig på Iron Man i direktsänd tv trots att han förstod att han skulle åka på stryk - från IMDB:
Ivan Vanko: [laughs] If you could make God bleed, people would cease to believe in him, there will be blood in the water, the sharks will come. All I have to do is sit back and watch as the world consumes you.
Statsrepresentanten Justin Hammer sammanfattar sedan åtminstone något tjog Stefan Molyneux-citat i samtalet med Ivan Vanko:
The only difference between you and I is that I have resources.
Via stöld får sedan staten kontroll över en Iron Man-dräkt, och Vanko påminner sedan Hammer om vikten av äganderätten - från IMDB:
Ivan Vanko: I want my bird.
Justin Hammer: Yeah, sure. We can get you a bird.
Ivan Vanko: I want *my* bird. *My* bird.
Stark uppfinner därefter ett nytt grundämne, vilket ger associationer till såväl Rearden Metal som till Urkällan - från Wikiquote:
You've never felt how small you were when looking at the ocean."
He laughed. "Never. Nor looking at the planets. Nor at mountain peaks. Nor at the Grand Canyon. Why should I? When I look at the ocean, I feel the greatness of man. I think of man's magnificent capacity that created this ship to conquer all that senseless space. When I look at mountain peaks, I think of tunnels and dynamite. When I look at the planets, I think of airplanes."
Hammer håller därefter tal:
Ladies and gentlemen, for far too long this country has had to place its brave men and women in harm's way. Then the Iron Man arrived - we thought the days of losing lives was behind us. Sadly, that technology was kept out of reach - that's not fair, that's not right, that's too bad.
Hammer visar sedan upp resultatet av statsstölden innan Vanko tar över det. Iron Man+kamrat rensar sedan upp allt och staten tackar Stark, and that's the end of that chapter.
Tidigare inlägg på temat: Frihetliga sagohjältar (bloggetikett)
Det bör direkt noteras att anledningen till att jag alls skaffade filmen i fråga var Crackeds Iron Man 2: Tony Stark and Ayn Rand, så det här är på intet sätt något nyskapande. Inlägget innehåller vidare spoilers för såväl Iron Man 2 som Och världen skälvde/Atlas Shrugged och även Urkällan/The Fountainhead, så har du inte sett Iron Man 2 än så kan det här inlägget spara dig en del tid, och har du inte läst Och världen skälvde eller Urkällan så skulle jag rekommendera att du slutar läsa det här inlägget och istället läser dem först.
Iron Man 2 handlar alltså om Tony Stark - multimiljardär, supergeni, uppfinnare och företagare - som uppfunnit Iron Man-dräkten, kraftfull nog att hålla världen i terrorbalans - som Stark säger i filmen (efter det svulstigaste dansnumret jag sett sedan Rocky IV):
I've privatized world peace.
Tonys far Howard fyller sedan i:
Everything can be achieved through technology - better living, robust health, and for the first time in human history: The possibility of world peace.
Staten godkänner dock inte att inte ha tillgång till Iron Man-dräkten, och drar Stark inför domstol för att reda ut det, där dock Stark formligen manglar dem - från IMDB:
Senator Stern: My priority is to get the Iron Man weapon turned over to the people of the United States of America.
Tony Stark: Well, you can forget it. I am Iron Man. The suit and I are one. To turn over the Iron Man suit would be to turn over myself, which is tantamount to indentured servitude or prostitution, depending on what state you're in. You can't have it.
Senator Stern: Look, I'm no expert...
Tony Stark: In prostitution? You're a senator. Come on.
Också från rättegången: Hilarious filmer från statsstaterna Nordkorea och Irans Iron Man-försök, och - från IMDB:
Tony Stark: You want my property? You can't have it. But I did you a big favor.
[stands and turns to face the Senate]
Tony Stark: I've successfully privatized world peace. What more do you want? For now! I tried to play ball with these ass-clowns.
Senator Stern: [Bleep] ... you, Mr. Stark.
Senator Stern: [Bleep] ... you, buddy.
Parallellerna till såväl Och världen skälvde som Urkällan är högst uppenbara, men enligt regissörsspåret så var Howard Hughes förebilden.
Stark förklarar sedan att han skänkt bort hela konstsamlingen med att det är hans och ingen annans konstsamling, att anledningen till att han alls skaffade den var skatteavdrag och att han är bortom trött på 'the liberal agenda'.
Och även om Iron Man nu representerar det goda så uppskattade jag att Ivan Vanko (för övrigt en föredömligt balanserad karaktär) Tank Man-likt gav sig på Iron Man i direktsänd tv trots att han förstod att han skulle åka på stryk - från IMDB:
Ivan Vanko: [laughs] If you could make God bleed, people would cease to believe in him, there will be blood in the water, the sharks will come. All I have to do is sit back and watch as the world consumes you.
Statsrepresentanten Justin Hammer sammanfattar sedan åtminstone något tjog Stefan Molyneux-citat i samtalet med Ivan Vanko:
The only difference between you and I is that I have resources.
Via stöld får sedan staten kontroll över en Iron Man-dräkt, och Vanko påminner sedan Hammer om vikten av äganderätten - från IMDB:
Ivan Vanko: I want my bird.
Justin Hammer: Yeah, sure. We can get you a bird.
Ivan Vanko: I want *my* bird. *My* bird.
Stark uppfinner därefter ett nytt grundämne, vilket ger associationer till såväl Rearden Metal som till Urkällan - från Wikiquote:
You've never felt how small you were when looking at the ocean."
He laughed. "Never. Nor looking at the planets. Nor at mountain peaks. Nor at the Grand Canyon. Why should I? When I look at the ocean, I feel the greatness of man. I think of man's magnificent capacity that created this ship to conquer all that senseless space. When I look at mountain peaks, I think of tunnels and dynamite. When I look at the planets, I think of airplanes."
Hammer håller därefter tal:
Ladies and gentlemen, for far too long this country has had to place its brave men and women in harm's way. Then the Iron Man arrived - we thought the days of losing lives was behind us. Sadly, that technology was kept out of reach - that's not fair, that's not right, that's too bad.
Hammer visar sedan upp resultatet av statsstölden innan Vanko tar över det. Iron Man+kamrat rensar sedan upp allt och staten tackar Stark, and that's the end of that chapter.
Tidigare inlägg på temat: Frihetliga sagohjältar (bloggetikett)
Två sätt att se på tid
Jason Freedman, småföretagare:
Time is your most precious resource.
Don't. Waste. Time.
Barbro Engman, Hyresgästföreningens ordförande:
Vad Wetterberg menar med att lägenheterna gått till de som "haft råd att stå längst" i kön begriper i alla fall inte jag. Vadå råd att stå i kö?
Time is your most precious resource.
Don't. Waste. Time.
Barbro Engman, Hyresgästföreningens ordförande:
Vad Wetterberg menar med att lägenheterna gått till de som "haft råd att stå längst" i kön begriper i alla fall inte jag. Vadå råd att stå i kö?
Mer om späkandet
Isabelle Ståhl skrev relativt nyligen väl om späkarvurmen - ur Aftonbladet:
För några år sedan beskrevs hälsa som att äta rätt och lagom. I dag innebär det i stället att identifiera och radera de begär som dyker upp.
Jag håller fullständigt med om ovanstående, som uppenbart är grundat i en folkhälsotanke där en framräknad kropp anses vara idealisk för varje individ. Hunger, precis som för den delen törst, uttråkning eller kåthet är bristtillstånd, som lämpligen åtgärdas. Jag anser sedan heller inte att det finns något generellt som alla bör hålla sig till, utan mår någon genomtänkt bra av någonting så är det också sunt att ägna sig åt det (och mår man dåligt av det på grund av exempelvis mediademonisering så är det ofta bättre att försöka bortse från slaskjournalistiken än att ändra vanorna).
Två artiklar på sistone om späkandets futilitet - från New York Times Well-blogg, angående hur mycket det är lämpligt att dricka vid ett maraton:
The lesson of his and other studies, Dr. Winger is quick to point out, is not that endurance athletes should avoid hydrating. “The lesson is that you should drink only when you need to, when you’re thirsty,” he says. “That is the best way to protect yourself against hyponatremia” and also against dehydration. “Thirst is a very reliable indicator” of your body’s actual hydration status, he says.
Och från Science Daily:
Although restriction of diet often results in initial weight loss, more than 80 per cent of obese dieters fail to maintain their reduced weight. Obese people may regain weight after dieting due to hormonal changes, a new study has shown.
Även under oerhört extrema förhållanden som maratonlöpning så är alltså den bästa hälsoindikatorn den egna uppfattningen, och bantning innebär bara att kroppen tillfälligt lämnar sin naturliga vikt. Sådana resultat borde i ett sunt debattklimat inte förvåna någon.
Några tidigare inlägg på temat:
- Tecken i tiden
- En kristen hyllning till späkandet
För några år sedan beskrevs hälsa som att äta rätt och lagom. I dag innebär det i stället att identifiera och radera de begär som dyker upp.
Jag håller fullständigt med om ovanstående, som uppenbart är grundat i en folkhälsotanke där en framräknad kropp anses vara idealisk för varje individ. Hunger, precis som för den delen törst, uttråkning eller kåthet är bristtillstånd, som lämpligen åtgärdas. Jag anser sedan heller inte att det finns något generellt som alla bör hålla sig till, utan mår någon genomtänkt bra av någonting så är det också sunt att ägna sig åt det (och mår man dåligt av det på grund av exempelvis mediademonisering så är det ofta bättre att försöka bortse från slaskjournalistiken än att ändra vanorna).
Två artiklar på sistone om späkandets futilitet - från New York Times Well-blogg, angående hur mycket det är lämpligt att dricka vid ett maraton:
The lesson of his and other studies, Dr. Winger is quick to point out, is not that endurance athletes should avoid hydrating. “The lesson is that you should drink only when you need to, when you’re thirsty,” he says. “That is the best way to protect yourself against hyponatremia” and also against dehydration. “Thirst is a very reliable indicator” of your body’s actual hydration status, he says.
Och från Science Daily:
Although restriction of diet often results in initial weight loss, more than 80 per cent of obese dieters fail to maintain their reduced weight. Obese people may regain weight after dieting due to hormonal changes, a new study has shown.
Även under oerhört extrema förhållanden som maratonlöpning så är alltså den bästa hälsoindikatorn den egna uppfattningen, och bantning innebär bara att kroppen tillfälligt lämnar sin naturliga vikt. Sådana resultat borde i ett sunt debattklimat inte förvåna någon.
Några tidigare inlägg på temat:
- Tecken i tiden
- En kristen hyllning till späkandet
Juholts way with words, återigen
Juholt var trending worldwide i 18 minuter (enligt TweetStats) på Twitter efter framträdandet i Skavlan, där han bland annat bjöd på poesi som "jag är ingen grå sten som ligger vid vägkanten, jag har kanter" och "världen kan inte delas in i ja och nej".
Han förklarade även hur han tidigare arbetat politiskt - att han alltid haft med en socialdemokratmärkt wellpapprulle i bilen, och när han hade tid till övers innan han skulle handla eller hämta barnen så rullade han ut den runt en soffa eller ett cykelställ och tog emot kommentarer och frågor om politik.
Juholt har självfallet inte återkommande spontant vecklat ut en wellpapprulle offentligt - Google ger inte antydan till träff, och det närmsta jag hittade hos lokaltidningarna var en artikel där Juholt säger att han "försöker vara synlig, tydlig och lättillgänglig", och kanske är det även närliggande att han trots sen start personligen besökte minst tusen hushåll inför valet 2002; jämförelsevis ger Googlesökningen corazza cykel 16 200 resultat.
Mer intressant än själva lögnen är dock den totala bristen på verklighetskontakt - Juholt vill uppenbarligen framställa sig som en av folket, men har inte ens tillräckligt med insyn i omvärlden för att kunna ljuga attraktivt - en relativt okänd medelålders man som står vid ett cykelställ inlindat i sossewellpapp symboliserar helt enkelt lindrigt uttryckt inte främst "synlig, ledande politiker".
Framträdandet hos Skavlan:
(Direktlänk)
Tidigare inlägg: Håkan Juholt (bloggetikett)
Han förklarade även hur han tidigare arbetat politiskt - att han alltid haft med en socialdemokratmärkt wellpapprulle i bilen, och när han hade tid till övers innan han skulle handla eller hämta barnen så rullade han ut den runt en soffa eller ett cykelställ och tog emot kommentarer och frågor om politik.
Juholt har självfallet inte återkommande spontant vecklat ut en wellpapprulle offentligt - Google ger inte antydan till träff, och det närmsta jag hittade hos lokaltidningarna var en artikel där Juholt säger att han "försöker vara synlig, tydlig och lättillgänglig", och kanske är det även närliggande att han trots sen start personligen besökte minst tusen hushåll inför valet 2002; jämförelsevis ger Googlesökningen corazza cykel 16 200 resultat.
Mer intressant än själva lögnen är dock den totala bristen på verklighetskontakt - Juholt vill uppenbarligen framställa sig som en av folket, men har inte ens tillräckligt med insyn i omvärlden för att kunna ljuga attraktivt - en relativt okänd medelålders man som står vid ett cykelställ inlindat i sossewellpapp symboliserar helt enkelt lindrigt uttryckt inte främst "synlig, ledande politiker".
Framträdandet hos Skavlan:
(Direktlänk)
Tidigare inlägg: Håkan Juholt (bloggetikett)
torsdag 1 december 2011
Skatt och häftighet
Enligt Expressen sade Anders Borg nyligen att "det är häftigt att betala skatt", och "Don't blame me, I voted for Kodos"-paralleller är helt enkelt omöjliga att undvika.
Rent språkmässigt så påminner det mig dels om när kemilabsinstruktionerna fick skrivas om då 'häftig reaktion' gav fel associationer och incitament åt för många (SAOB: "värkar med våldsam kraft l. intensitet; våldsam, mycket kraftig"), men framförallt så är det oavsett om man anser att skatt är stöld/rån eller ej uppenbart att tvång föreligger - och att lyda direkt order känns lindrigt uttryckt fjärran från hippt/coolt/fräckt.
Ska 'häftig' och 'skatt' kunna användas i samma mening så bör formuleringen snarare bli något i stil med: "Skatt är en häftig överreaktion".
Rent språkmässigt så påminner det mig dels om när kemilabsinstruktionerna fick skrivas om då 'häftig reaktion' gav fel associationer och incitament åt för många (SAOB: "värkar med våldsam kraft l. intensitet; våldsam, mycket kraftig"), men framförallt så är det oavsett om man anser att skatt är stöld/rån eller ej uppenbart att tvång föreligger - och att lyda direkt order känns lindrigt uttryckt fjärran från hippt/coolt/fräckt.
Ska 'häftig' och 'skatt' kunna användas i samma mening så bör formuleringen snarare bli något i stil med: "Skatt är en häftig överreaktion".
Stanley Mason: ett bortglömt geni
Långt från alla genier och världsförbättrare får det omnämnande de förtjänat - ens efter döden; Stanley Mason verkar höra till den missgynnade kategorin, då han inte ens förärats en Wikipedia-sida - exempel på hans värv, från Inventor Archive:
In 1949, Mason had his first major breakthrough: changing his baby boy's diapers inspired him to invent, and later patent, the world's first disposable, pin-free diapers that were contoured to fit a baby's bottom. This humble yet significant innovation was only the beginning of a truly impressive career.
Mason calls himself "an inventor of ordinary, everyday products---not high-tech, but common, useful things." In the last 50 years, his over 100 inventions and 55 patents include the squeezable ketchup bottle, granola bars, heated pizza boxes, heatproof plastic microwave cookware, stringless Band-Aid ® packaging, dental floss dispensers, and "instant" splints and casts for broken limbs.
Mason verkar även ha varit en citatmaskin av rang - två exempel i mängden, från The New York Sun (hela artikeln rekommenderas):
"My wife asked me to put the diaper on the baby," he told the Seattle Times. "I held up the cloth diaper, and it was square. I looked at the baby, and it was round. I knew there was an engineering problem."
"What I try to teach, and what people take for granted, is that everything around us was invented, designed, or developed by some person," he told the Business Times of Hartford in 1990.
(Via @OMGFacts)
In 1949, Mason had his first major breakthrough: changing his baby boy's diapers inspired him to invent, and later patent, the world's first disposable, pin-free diapers that were contoured to fit a baby's bottom. This humble yet significant innovation was only the beginning of a truly impressive career.
Mason calls himself "an inventor of ordinary, everyday products---not high-tech, but common, useful things." In the last 50 years, his over 100 inventions and 55 patents include the squeezable ketchup bottle, granola bars, heated pizza boxes, heatproof plastic microwave cookware, stringless Band-Aid ® packaging, dental floss dispensers, and "instant" splints and casts for broken limbs.
Mason verkar även ha varit en citatmaskin av rang - två exempel i mängden, från The New York Sun (hela artikeln rekommenderas):
"My wife asked me to put the diaper on the baby," he told the Seattle Times. "I held up the cloth diaper, and it was square. I looked at the baby, and it was round. I knew there was an engineering problem."
"What I try to teach, and what people take for granted, is that everything around us was invented, designed, or developed by some person," he told the Business Times of Hartford in 1990.
(Via @OMGFacts)
"You been having FUN on the weekend?"
Från Healthland angående en undersökning som anger att förändringar i hjärnan visar att tonåringar blir beroende av tv-spel - hela artikeln rekommenderas:
But I'm left wondering where in the research the authors found the teens engaging in "compulsive" behavior. Indeed, this study may actually tell us more about the healthy experience of reward than it does about addiction.
But I'm left wondering where in the research the authors found the teens engaging in "compulsive" behavior. Indeed, this study may actually tell us more about the healthy experience of reward than it does about addiction.
onsdag 30 november 2011
Fikaspråk
Från Arbetarbladet, via @Basse_H:
Enligt reportaget från Håkan Juholts besök i Gävle förra veckan fick han i Gasklockorna träffa bland annat en grupp italienska ungdomar. Till dessa ställde Juholt frågan om de lärt sig någon svenska och tillade: ”The most important swedish word is fika”.
Och med Juholts ständiga känsla för feeling så är 'fica' (homofont med 'fika') mindre vårdad italienska för kvinnligt könsorgan. Sådana missar är svåra att undvika, och långt från värda ett blogginlägg, men angående just ordet 'fika' så har jag hört en etymologigissning värd att nämna, och sannolikt får jag inte bättre tillfälle än så här.
Fikonspråk är idag en generell term för obegripligt fackspråk, men hade faktiskt ursprungligen en struktur - från Wikipedia:
Fikonspråket är ett kodspråk grundat på korsvis omkastning av ords stavelser. För att konstruera ett ord på fikonspråket delas originalordet efter första vokalen (ex. ka | ffe). Man byter därefter ordning på de uppkomna delarna och lägger stavelsen ”fi-” till den första och ”-kon” efter den andra.
Ex.: kaffe delas i ka- och -ffe, kastas om till –ffe och ka-, fi- och -kon läggs till och fiffe kakon bildas. Varje ord ger alltså upphov till två nya ord. Sammansatta ord behandlas oftast som flera ord. Vill man säga "kaffekopp" blir det fiffe kakon fipp kokon, etc.
Wikipedia nämner sedan 'fimp' (stump - fimp stukon) som det enda svenska ordet sprunget ur fikonspråket och därefter uttalat att just 'fika' anses ha andra rötter, men enligt vad jag hörde så användes 'fiffe kakon' för kafferast, vilket sedan av effektivitetsskäl kortades just till 'fika', och ett så bra ord borde helt enkelt ha så bra etymologi.
Vidare på temat:
Enligt reportaget från Håkan Juholts besök i Gävle förra veckan fick han i Gasklockorna träffa bland annat en grupp italienska ungdomar. Till dessa ställde Juholt frågan om de lärt sig någon svenska och tillade: ”The most important swedish word is fika”.
Och med Juholts ständiga känsla för feeling så är 'fica' (homofont med 'fika') mindre vårdad italienska för kvinnligt könsorgan. Sådana missar är svåra att undvika, och långt från värda ett blogginlägg, men angående just ordet 'fika' så har jag hört en etymologigissning värd att nämna, och sannolikt får jag inte bättre tillfälle än så här.
Fikonspråk är idag en generell term för obegripligt fackspråk, men hade faktiskt ursprungligen en struktur - från Wikipedia:
Fikonspråket är ett kodspråk grundat på korsvis omkastning av ords stavelser. För att konstruera ett ord på fikonspråket delas originalordet efter första vokalen (ex. ka | ffe). Man byter därefter ordning på de uppkomna delarna och lägger stavelsen ”fi-” till den första och ”-kon” efter den andra.
Ex.: kaffe delas i ka- och -ffe, kastas om till –ffe och ka-, fi- och -kon läggs till och fiffe kakon bildas. Varje ord ger alltså upphov till två nya ord. Sammansatta ord behandlas oftast som flera ord. Vill man säga "kaffekopp" blir det fiffe kakon fipp kokon, etc.
Wikipedia nämner sedan 'fimp' (stump - fimp stukon) som det enda svenska ordet sprunget ur fikonspråket och därefter uttalat att just 'fika' anses ha andra rötter, men enligt vad jag hörde så användes 'fiffe kakon' för kafferast, vilket sedan av effektivitetsskäl kortades just till 'fika', och ett så bra ord borde helt enkelt ha så bra etymologi.
Vidare på temat:
Frihetliga sagohjältar: Hulken
Vidare på Ingerö-temat frihetliga sagohjältar: Hulken-skaparen Stan Lee - från Wikipedia:
I had always loved the old movie Frankenstein. And it seemed to me that the monster, played by Boris Karloff, wasn't really a bad guy. He was the good guy. He didn't want to hurt anybody. It's just those idiots with torches kept running up and down the mountains, chasing him and getting him angry.
Det är också noterbart att en av Hulkens huvudmotståndare är general Thaddeus E. "Thunderbolt" Ross och hans bataljon ur USA:s armé - alltså staten.
Tidigare inlägg på temat: Frihetliga sagohjältar (bloggetikett)
I had always loved the old movie Frankenstein. And it seemed to me that the monster, played by Boris Karloff, wasn't really a bad guy. He was the good guy. He didn't want to hurt anybody. It's just those idiots with torches kept running up and down the mountains, chasing him and getting him angry.
Det är också noterbart att en av Hulkens huvudmotståndare är general Thaddeus E. "Thunderbolt" Ross och hans bataljon ur USA:s armé - alltså staten.
Tidigare inlägg på temat: Frihetliga sagohjältar (bloggetikett)
Rättsväsendets väsende
Det tidigare nämnda exemplet, där husägarna dömdes att ansvara för inbrottstjuvarnas tillhörigheter, är talande på en mängd fronter - dels tydliggör det snällismens skador, men det utgör också ett exempel på hur staten hanterar sin sannolikt minst ifrågasatta funktion: rättsväsendet.
Skiljelinjen mellan minarkister (alltså förespråkare av en minimal stat) och anarkokapitalister (som vill avveckla all stat) är i mitt tycke intressant, och debatten ofta anmärkningsvärt hård - för att ta något exempel i mängden skrev Per Bylund relativt nyligen artikeln Varför minarkister är fienden och Henrik Sundholm svarade med Varför anarkister är fienden, och Mattias Svensson har vid upprepade tillfällen nämnt att hans bekantskap med Johan Norberg grundades i att Norberg inte var anarkist.
Jag håller istället med bland andra Carl Jakobsson och Niklas Wiklander om att konflikten är kraftigt överdriven, och jag anser dessutom att konflikt generellt är en dålig kommunikationsform.
Angående det tidigare berörda fallet så ger en Googlesökning på 'inbrott kränkt' (där träffar även ges för kränkning/kränkanden/etc) 477 000 träffar (där det bör noteras att 'kränkt' används i sin rätta mening), och statsmonopolet hanterar alltså sin innersta kärnverksamhet genom att ålägga brottsoffret ansvar för att hålla minnena av brottet intakta. Jag anar att gemene man resonerar som Ambush Predator och Attila - att domaren gott kan ta personligt ansvar för prylarna ifall de nu skulle anses vara så viktiga.
Ovanstående exempel är självfallet blott ett isolerat fall, precis som exempelvis upprepade frisläppanden av uppenbart olämpliga personer (Olofsson, Svartenbrandt, etc) och horribla straffskalor (några exempel i mängden: 1, 2, 3, 4) bara utgör fragment av helheten, men jag ser generellt inte en privatisering av rättsväsendet som något nämnvärt skrämmande - dels anser jag inte att dagens situation är ens tillnärmelsevis nog välskött för att erbjuda något att sakna och sedan överraskar alltid ett fritt samhälle positivt, men framförallt tror jag att människan i grunden är oerhört mycket fredligare än den generella debatten gör gällande. Internet har i stort visat hur ett avreglerat samhälles spontana ordning fungerar i praktiken (nä, jag tycker inte att nättroll är något nämnvärt bekymmer), och det är ingen slump att exempelvis Ebay, Google och Wikipedia är så välfungerande.
I en avreglerad värld kommer det helt enkelt vara enkelt att skrapa ihop till ett gott leverne samtidigt som ingen hindrar dig från fredliga fritidsaktiviteter och ingen byråkrati hindrar någon från att reda ut sina och omgivningens problem - resultatet kommer enligt min fasta övertygelse vara ett fascinerande trivsamt samhälle långt från maffiadystopier.
Skiljelinjen mellan minarkister (alltså förespråkare av en minimal stat) och anarkokapitalister (som vill avveckla all stat) är i mitt tycke intressant, och debatten ofta anmärkningsvärt hård - för att ta något exempel i mängden skrev Per Bylund relativt nyligen artikeln Varför minarkister är fienden och Henrik Sundholm svarade med Varför anarkister är fienden, och Mattias Svensson har vid upprepade tillfällen nämnt att hans bekantskap med Johan Norberg grundades i att Norberg inte var anarkist.
Jag håller istället med bland andra Carl Jakobsson och Niklas Wiklander om att konflikten är kraftigt överdriven, och jag anser dessutom att konflikt generellt är en dålig kommunikationsform.
Angående det tidigare berörda fallet så ger en Googlesökning på 'inbrott kränkt' (där träffar även ges för kränkning/kränkanden/etc) 477 000 träffar (där det bör noteras att 'kränkt' används i sin rätta mening), och statsmonopolet hanterar alltså sin innersta kärnverksamhet genom att ålägga brottsoffret ansvar för att hålla minnena av brottet intakta. Jag anar att gemene man resonerar som Ambush Predator och Attila - att domaren gott kan ta personligt ansvar för prylarna ifall de nu skulle anses vara så viktiga.
Ovanstående exempel är självfallet blott ett isolerat fall, precis som exempelvis upprepade frisläppanden av uppenbart olämpliga personer (Olofsson, Svartenbrandt, etc) och horribla straffskalor (några exempel i mängden: 1, 2, 3, 4) bara utgör fragment av helheten, men jag ser generellt inte en privatisering av rättsväsendet som något nämnvärt skrämmande - dels anser jag inte att dagens situation är ens tillnärmelsevis nog välskött för att erbjuda något att sakna och sedan överraskar alltid ett fritt samhälle positivt, men framförallt tror jag att människan i grunden är oerhört mycket fredligare än den generella debatten gör gällande. Internet har i stort visat hur ett avreglerat samhälles spontana ordning fungerar i praktiken (nä, jag tycker inte att nättroll är något nämnvärt bekymmer), och det är ingen slump att exempelvis Ebay, Google och Wikipedia är så välfungerande.
I en avreglerad värld kommer det helt enkelt vara enkelt att skrapa ihop till ett gott leverne samtidigt som ingen hindrar dig från fredliga fritidsaktiviteter och ingen byråkrati hindrar någon från att reda ut sina och omgivningens problem - resultatet kommer enligt min fasta övertygelse vara ett fascinerande trivsamt samhälle långt från maffiadystopier.
måndag 28 november 2011
Bamsemoral, igen
Moralen i Bamse lämnar, som tidigare nämnt, ibland en smula att önska ur stringenssynpunkt - exempel ur Bamse nummer 2/1988:
Iller-Ville blir ivägkörd från sitt hem av Morr-Mård. Skalman klär ut sig till dr Skalmanski och lurar i M-M att huset är förgiftat och att det borde rivas. Han drar iväg snabbare än blixten. Tyvärr sprids ryktet om att M-M gått på en bluff och snart är han tillbaka för att bo i Villes hus. Eftersom alla varit med om att sprida ryktet, hjälper alla också till med att bygga honom ett nytt hus, i vilket han flyttar in. Mot sin vilja - eftersom han vill bo i sitt/M-Ms hus. Skalman säger åt vännerna att sprida ryktet om förträffligheten med Villes nya hus och snart vill M-M ha det istället. Då kan äntligen Iller-Ville flytta tillbaka.
Åtminstone jag skulle få vissa bekymmer med att förklara varför Morr-Mård ansågs ha förtjänat att skänkas ett nybyggt hus. Anmärkningsvärt nog bemöter dock även verklighetens domstolar ockupationer med just snällism - ur London Evening Standard, via Ambush Predator:
A doctor and his heavily pregnant wife whose house was invaded by squatters have been told they must look after their unwelcome guests' possessions.
A group of up to 11 squatters abandoned three old televisions, four filthy mattresses and a parka coat in the home owned by NHS and Harley Street consultant neurologist Oliver Cockerell, 49, and wife Kaltun.
A court order states that they would be liable for any damage to the possessions.
Tidigare inlägg på Bamse-temat: Bamse (bloggetikett)
Iller-Ville blir ivägkörd från sitt hem av Morr-Mård. Skalman klär ut sig till dr Skalmanski och lurar i M-M att huset är förgiftat och att det borde rivas. Han drar iväg snabbare än blixten. Tyvärr sprids ryktet om att M-M gått på en bluff och snart är han tillbaka för att bo i Villes hus. Eftersom alla varit med om att sprida ryktet, hjälper alla också till med att bygga honom ett nytt hus, i vilket han flyttar in. Mot sin vilja - eftersom han vill bo i sitt/M-Ms hus. Skalman säger åt vännerna att sprida ryktet om förträffligheten med Villes nya hus och snart vill M-M ha det istället. Då kan äntligen Iller-Ville flytta tillbaka.
Åtminstone jag skulle få vissa bekymmer med att förklara varför Morr-Mård ansågs ha förtjänat att skänkas ett nybyggt hus. Anmärkningsvärt nog bemöter dock även verklighetens domstolar ockupationer med just snällism - ur London Evening Standard, via Ambush Predator:
A doctor and his heavily pregnant wife whose house was invaded by squatters have been told they must look after their unwelcome guests' possessions.
A group of up to 11 squatters abandoned three old televisions, four filthy mattresses and a parka coat in the home owned by NHS and Harley Street consultant neurologist Oliver Cockerell, 49, and wife Kaltun.
A court order states that they would be liable for any damage to the possessions.
Tidigare inlägg på Bamse-temat: Bamse (bloggetikett)
lördag 26 november 2011
Alkohol och alternativkostnad
Ur Gefle Dagblad, via @IOGTNTO:
Färre 15-åringar dricker alkohol jämfört med 15 år sedan. Inte sedan mätningarna startade i Gävleborg har andelen varit så låg. En trolig förklaring är det ökande datoranvändandet.
Ur tidigare inlägg:
[F]ör bara ett decennium sedan var hembränt ungdomsfaran det fokuserades på - idag i konkurrens med bland annat smuggelalkohol och World of Warcraft är det en randföreteelse:
Och:
Problem löses helt enkelt oftast av att världen i övrigt förändras - slagsmålen mellan personer från olika svenska landskap upphörde inte för att straffen för misshandel skärptes utan för att det började finnas bättre saker att göra, och jag tror att World of Warcraft hindrat fler alkoholförgiftningar och våldtäkter än något annat fenomen i nutidshistorien.
Och alldeles grundläggande fungerar det så att befintliga fenomen blir relativt mindre intressanta med tiden, eftersom det övriga samhället ständigt erbjuder så oändligt mycket mer - för tidigare generationer var uttråkning närmast att klassa som standardtillstånd, medan dagens ungdomar gissningsvis knappt känner till begreppet. En samhällspaus blir helt enkelt betydligt attraktivare i en grå tillvaro.
Det är också anmärkningsvärt att just IOGT-NTO länkar till artikeln - dels för att sådana underifrånlösningar går stick i stäv med deras ständiga stöveltrampsvurm och dels för att jag törs ana att det finns väsentlig överlappning mellan organiserade nykterister och videovåldslarmare.
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Niondeklassares alkoholvanor och skolsituation, uppdaterat igen
- Niondeklassares alkoholvanor och skolsituation
Färre 15-åringar dricker alkohol jämfört med 15 år sedan. Inte sedan mätningarna startade i Gävleborg har andelen varit så låg. En trolig förklaring är det ökande datoranvändandet.
Ur tidigare inlägg:
[F]ör bara ett decennium sedan var hembränt ungdomsfaran det fokuserades på - idag i konkurrens med bland annat smuggelalkohol och World of Warcraft är det en randföreteelse:
Och:
Problem löses helt enkelt oftast av att världen i övrigt förändras - slagsmålen mellan personer från olika svenska landskap upphörde inte för att straffen för misshandel skärptes utan för att det började finnas bättre saker att göra, och jag tror att World of Warcraft hindrat fler alkoholförgiftningar och våldtäkter än något annat fenomen i nutidshistorien.
Och alldeles grundläggande fungerar det så att befintliga fenomen blir relativt mindre intressanta med tiden, eftersom det övriga samhället ständigt erbjuder så oändligt mycket mer - för tidigare generationer var uttråkning närmast att klassa som standardtillstånd, medan dagens ungdomar gissningsvis knappt känner till begreppet. En samhällspaus blir helt enkelt betydligt attraktivare i en grå tillvaro.
Det är också anmärkningsvärt att just IOGT-NTO länkar till artikeln - dels för att sådana underifrånlösningar går stick i stäv med deras ständiga stöveltrampsvurm och dels för att jag törs ana att det finns väsentlig överlappning mellan organiserade nykterister och videovåldslarmare.
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Niondeklassares alkoholvanor och skolsituation, uppdaterat igen
- Niondeklassares alkoholvanor och skolsituation
fredag 25 november 2011
Den ena och den andra handen
Niclas Wennerdal länkade tidigare till ett klipp där Penn Jillette förklarar fenomenet att staten försöker lösa samma problem som den tidigare skapat, och även Johan Norberg har tidigare varit inne på samma spår (Norbergs formatering och länkar):
Here is the Yes Minister version:
Senast nu på temat - från SVT:
Fångar som medicinerats mot ADHD-symptom förbättrade sin livskvalitet med minst 30 procent. Det visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet i Solna.
[...]
Redan i dag kan man se goda resultat enligt Ylva Ginsberg.
-Det här är personer som tidigare varit väldigt svårbehandlade och som ständigt har misskött sig. Nu har de fått ett annat fokus i tillvaron. De har slutat missbruka och flera har fast jobb. En del har också blivit pappor. Så de lever det här Svenssonlivet som de har drömt om att få leva.
Medicinen i fråga är Concerta - ett centralstimulerande medel. Först förbjuder alltså staten de här personerna att självmedicinera, registrerar dem som brottslingar och isolerar dem bland skumrask - där de sedan inte ens får röka - och sedan slår de sig för bröstet när de tillåter dem viss medicinering med gott resultat.
Here is the Yes Minister version:
Jim Hacker: "There´s an office in the European Commission where they pay people to produce food and next door there´s another office where they pay people to destroy food!"And here it is again, in real life:
EU Bureaucrat (outraged): "That is not true!"
Sir Humphrey: "Oh really?"
EU Bureaucrat: "They are not even on the same floor!"
"Smoking could be banned in all public buildings throughout the European Union within two years."Ovanstående fenomen är dock fullt naturliga, då staten per natur enbart kan ta från sådant som fungerar och hindra individer från att göra vad de annars skulle vilja göra - det enda de har tillgängligt i verktygslådan är alltså egentligen en blöt filt.
- Plans from EU Health Commissioner Markos Kyprianou.
€1 billion
- EU´s tobacco subsidies in 2006.
Senast nu på temat - från SVT:
Fångar som medicinerats mot ADHD-symptom förbättrade sin livskvalitet med minst 30 procent. Det visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet i Solna.
[...]
Redan i dag kan man se goda resultat enligt Ylva Ginsberg.
-Det här är personer som tidigare varit väldigt svårbehandlade och som ständigt har misskött sig. Nu har de fått ett annat fokus i tillvaron. De har slutat missbruka och flera har fast jobb. En del har också blivit pappor. Så de lever det här Svenssonlivet som de har drömt om att få leva.
Medicinen i fråga är Concerta - ett centralstimulerande medel. Först förbjuder alltså staten de här personerna att självmedicinera, registrerar dem som brottslingar och isolerar dem bland skumrask - där de sedan inte ens får röka - och sedan slår de sig för bröstet när de tillåter dem viss medicinering med gott resultat.
Teknisk utveckling i vardagen, igen
Förra generationens tumregel för tv-storlek - exempel från Internetstart:
Sträck ut er högra arm (rak) mot TV:n. Knyt näven, slut det vänstra ögat. Den knutna näven ska nu täcka precis rutan… då sitter ni på rätt avstånd.
Nuvarande dito - exempel från Twitter:
Man brukar räkna med 10 tum per meter från tvn man sitter
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Om den förändringsimmuna teven
- Teknisk utveckling i vardagen
Sträck ut er högra arm (rak) mot TV:n. Knyt näven, slut det vänstra ögat. Den knutna näven ska nu täcka precis rutan… då sitter ni på rätt avstånd.
Nuvarande dito - exempel från Twitter:
Man brukar räkna med 10 tum per meter från tvn man sitter
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Om den förändringsimmuna teven
- Teknisk utveckling i vardagen
Flynneffekten
Scott Adams, där såväl hela inlägget som kommentarerna rekommenderas:
Kids: I read somewhere that the IQ of kids has increased so much that we have to continuously adjust what qualifies as the "average" score of 100. An average kid in 2011 is a relative genius compared to an average kid a few decades ago.
Vad Adams hänvisar till kallas Flynneffekten - från Psykologifabriken:
För varje generation blir världens befolkning smartare och smartare, i alla fall enligt resultaten på intelligenstest. Ungefär tre poäng ökar det genomsnittliga IQ–värdet varje decennium, och skalorna justeras därefter. Det innebär att ett normalbegåvat resultat för 75 år sedan motsvarar vad vi idag skulle kalla mild mental retardation eller begåvningshandikapp. Den här tendensen kallas för Flynn–effekten efter statsvetaren som upptäckte den, James R. Flynn.
Det återkommande bloggtemat att dagens ungdomsgeneration (precis som samtliga övriga nuvarande generationer) är den bästa genom tiderna är alltså inte någon Panglosseufori utan att betrakta som etablerad sanning - vidare från Psykologifabriken:
Enligt en teori kan Flynn–effekten kanske förklaras av att dagens samhället i sin helhet har blivit mer komplext för den växande människan. Ett barn som växer upp i dagens informationsspäckade globala samhällsklimat möter mer intellektuella utmaningar, fler komplexa problem och högre krav på mer abstrakt resonerande. Faktorer som också kan spela in är att vi under flera decennier har ätit mer näringsriktig mat och haft bättre mödravård. Barns tidiga erfarenheter av dataspel antas också spela stor roll. I många dataspel tränas barnen i många grundläggande förmågor: problemlösning, att lägga upp strategier, testa hypoteser och ta snabba beslut utifrån den information som finns tillgänglig.
Jag delar den teorin till fullo, och anar också att dagens utvecklingstakt leder till att Flynneffekten numer är exponentiell snarare än linjär.
Jag kommer också förhoppningsvis att återkomma på temat, men varje undersökning som anger någon försämring hos dagens ungdom, exempelvis gällande läskunnighet, visar främst att undersökningen är föråldrad.
Kids: I read somewhere that the IQ of kids has increased so much that we have to continuously adjust what qualifies as the "average" score of 100. An average kid in 2011 is a relative genius compared to an average kid a few decades ago.
Vad Adams hänvisar till kallas Flynneffekten - från Psykologifabriken:
För varje generation blir världens befolkning smartare och smartare, i alla fall enligt resultaten på intelligenstest. Ungefär tre poäng ökar det genomsnittliga IQ–värdet varje decennium, och skalorna justeras därefter. Det innebär att ett normalbegåvat resultat för 75 år sedan motsvarar vad vi idag skulle kalla mild mental retardation eller begåvningshandikapp. Den här tendensen kallas för Flynn–effekten efter statsvetaren som upptäckte den, James R. Flynn.
Det återkommande bloggtemat att dagens ungdomsgeneration (precis som samtliga övriga nuvarande generationer) är den bästa genom tiderna är alltså inte någon Panglosseufori utan att betrakta som etablerad sanning - vidare från Psykologifabriken:
Enligt en teori kan Flynn–effekten kanske förklaras av att dagens samhället i sin helhet har blivit mer komplext för den växande människan. Ett barn som växer upp i dagens informationsspäckade globala samhällsklimat möter mer intellektuella utmaningar, fler komplexa problem och högre krav på mer abstrakt resonerande. Faktorer som också kan spela in är att vi under flera decennier har ätit mer näringsriktig mat och haft bättre mödravård. Barns tidiga erfarenheter av dataspel antas också spela stor roll. I många dataspel tränas barnen i många grundläggande förmågor: problemlösning, att lägga upp strategier, testa hypoteser och ta snabba beslut utifrån den information som finns tillgänglig.
Jag delar den teorin till fullo, och anar också att dagens utvecklingstakt leder till att Flynneffekten numer är exponentiell snarare än linjär.
Jag kommer också förhoppningsvis att återkomma på temat, men varje undersökning som anger någon försämring hos dagens ungdom, exempelvis gällande läskunnighet, visar främst att undersökningen är föråldrad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)