Och ännu mer Juholts way with words

Jag försöker verkligen hålla mig borta från partipolitiken, men Juholt och gänget gör det så gott som omöjligt.

Ur DN:

– Jag kommer likt boxaren Muhammad Ali, min ungdomsidol, att fortsätta att dansa som en fjäril och sticka som ett bi. Men jag kommer att hålla upp garden mycket, mycket hårdare. Jag har hängt mot repen och motståndarna har slagit mig i mellangärdet intensivt i två månader.

Johan Ingerö har skrivit om citatet - att Juholt snarare fladdrar som en fjäril och surrar som ett bi. Men förutom då att jag anar att Juholt är alldeles ensam om att koppla sitt varande till Ali (fast med vissa förbättringar) så är citatet - trots att det är uppenbart noggrant planterat - direkt osammanhängande.

Liknelsen med fjärilen och biet (som för övrigt generellt brister då biet dör av att sticka) kommer från Alis match mot Sonny Liston, en vida fruktad hårding som precis skrämt slag på tidigare mästaren Floyd Patterson och knockat honom i första ronden två matcher i rad. Liston var storfavorit mot Ali (Ali gav sju gånger pengarna, och 43 av 46 sportjournalister tippade knockoutseger för Liston), men Ali menade att oavsett hur stark Liston var och hur hårt han slog så kunde han inte träffa vad han inte kunde se, och Ali vann också mycket riktigt matchen på sin snabbhet och smarthet. Ironiskt nog fick dock Ali just bekymmer med synen i matchen efter att Listons handskar preparerats, och Ali knockade sedan Liston med ett slag ingen såg i returmötet.

Liknelsen med att hänga mot repen kommer dock från Alis möte med George Foreman, drygt tio år efter matchen mot Liston. Foreman var precis som Liston en knockoutmaskin, och det ansågs generellt att Ali kunde vinna ifall han lyckades hålla sig undan, men att han annars skulle vara chanslös. Ali valde istället att trötta ut Foreman genom att hänga mot repen och låta Foreman slå sig trött, hänga på Foreman och ständigt psyka honom, för att sedan knocka honom i åttonde ronden.

Att "fortsätta att dansa som en fjäril och sticka som ett bi", är alltså den absoluta antitesen till att ange sig ha hängt mot repen och mörbultats i två månader.

Juholt anger vidare att han lärt en läxa - att det absolut viktigaste just nu är att visa en politisk linje, och hänvisar till Leif Pagrotsky, så det kan ju vara intressant att se vad Pagrotsky har att säga om sin skatteutredning - ur SVT Forum, cirka 14 minuter in:

Reportern: Men du kan väl säga iallafall var ska ni börja när ni ska ta itu med det som de borgerliga har skapat?
Pagrotsky: Ja, vi ska börja med att tänka efter noga, men det gör jag nu och det är det jag ska berätta om i eftermiddag. Däremot får du vänta ett år tills du vet vad jag tycker, och så får du vänta i två år tills du vet vad mitt parti tycker och sen får du vänta tre år tills du ser vad väljarna tycker på valdagen 2014. Så att jag vill inte lägga ut alltihopa på en gång - då vore ju resten av mitt utredningsarbete helt meningslöst.

Och sedan, på temat (1, 2) Googles allsmäktighet [klickbar för förstoring]:

Tidigare inlägg: Håkan Juholt (bloggetikett)