Den ena och den andra handen

Niclas Wennerdal länkade tidigare till ett klipp där Penn Jillette förklarar fenomenet att staten försöker lösa samma problem som den tidigare skapat, och även Johan Norberg har tidigare varit inne på samma spår (Norbergs formatering och länkar):
 
Here is the Yes Minister version:

Jim Hacker: "There´s an office in the European Commission where they pay people to produce food and next door there´s another office where they pay people to destroy food!"
EU Bureaucrat (outraged): "That is not true!"
Sir Humphrey: "Oh really?"
EU Bureaucrat: "They are not even on the same floor!"

And here it is again, in real life:

"Smoking could be banned in all public buildings throughout the European Union within two years."
- Plans from EU Health Commissioner Markos Kyprianou.
€1 billion
- EU´s tobacco subsidies in 2006.

Ovanstående fenomen är dock fullt naturliga, då staten per natur enbart kan ta från sådant som fungerar och hindra individer från att göra vad de annars skulle vilja göra - det enda de har tillgängligt i verktygslådan är alltså egentligen en blöt filt.

Senast nu på temat - från SVT:

Fångar som medicinerats mot ADHD-symptom förbättrade sin livskvalitet med minst 30 procent. Det visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet i Solna.
[...]
Redan i dag kan man se goda resultat enligt Ylva Ginsberg.

-Det här är personer som tidigare varit väldigt svårbehandlade och som ständigt har misskött sig. Nu har de fått ett annat fokus i tillvaron. De har slutat missbruka och flera har fast jobb. En del har också blivit pappor. Så de lever det här Svenssonlivet som de har drömt om att få leva.

Medicinen i fråga är Concerta - ett centralstimulerande medel. Först förbjuder alltså staten de här personerna att självmedicinera, registrerar dem som brottslingar och isolerar dem bland skumrask - där de sedan inte ens får röka - och sedan slår de sig för bröstet när de tillåter dem viss medicinering med gott resultat.