Trender i tv-tittande

Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, skriver på DN debatt om det senaste decenniets tv-utbud och -tittande. Ur artikeln:

Den nya [sedan 2007] utbudsstrategin verkar ha hejdat och kanske till och med vänt den långa nedåtgående trenden för SVT.

Ur MMS årsrapporter [samtliga diagram och bilder i inlägget klickbara för förstoring]:
Asp har alltså rätt i att 2008 var ett betydligt bättre år än trenden vad gäller SVT sett till tittade minuter - 2008 var bästa året sedan 1999. Sett till hur stor del av befolkningen SVT nått de senaste åren ser dock statistiken inte fullt lika lysande ut - räckvidden (andel som sett åtminstone fem minuter per dag på kanalen i fråga under dagen) har sjunkit stadigt från 47,7 procent för SVT1 och 46,5 procent för SVT2 under 1998 till 37,7/26,4 procent under 2008:
Samma sak gäller tv i stort - trots att tittandet ökat med runt 10 procent mellan 1998 och 2008 (korrekt siffra för 1998 är dock 144 minuter, inte 143 minuter som anges i Asps artikel) så har räckvidden under samma tidsperiod minskat från 75,9 till 69,3 procent:
Det är alltså den del av befolkningen som redan tidigare såg på tv som tycks ha utökat sitt tittande mer än nog för att väga upp att allt färre ser på tv. Vilken åldersgrupp det är som utökat sitt tittande framgår av MMS-rapporterna:
Skillnaden mellan åldersgrupperna syns sedan ännu tydligare med kanalerna utbrutna:
60+-befolkningen ser alltså på SVT1 mer än 15-24-åringarna ser på de sex listade kanalerna tillsammans. Vänder man på axlarna så syns kanaltrenden än tydligare:

SVT-kanalerna har alltså en ytterst tydlig åldersprofil, TV4 likaså, medan de andra kanalerna är betydligt mer balanserade, och ständigt återkommande tema på den här bloggen är att befolkningen blir äldre - mellan 1998 och 2008 ökade tv-tittandet med drygt 11 procent, och under samma tidsperiod ökade 60+-befolkningen sin andel av befolkningen med drygt 11 procent (från 22,1 till 24,6 procent).

Tv-utbudet har dessutom även ökat kraftigt under åren - inte enbart genom att nya kanaler har tillkommit utan även genom att redan befintliga kanaler har utökat sitt utbud - ur rapporten som Asp hänvisar till i DN debatt-artikeln: Svenskt TV-utbud 2008 (pdf):

Det sammantagna programutbudet i SVT1 och SVT2 har varierat över åren – som minst 2001 med 165 timmar och som mest 2008 med 198 timmar per vecka.
/.../
TV3:s programutbud har ökat över tid – från 19 timmar per dag 1998 till knappt 23 timmar år 2008.
/.../
TV4:s programutbud har ökat kraftigt – från 18 timmar per dag 1998 till 23 timmar 2008.
/.../
Kanal 5:s programutbud har ökat över tid – från 18 timmar per dag 1998 till 23 timmar år 2008.
/.../
TV8 har sedan år 2000 haft sändningar dygnet runt – dvs 168 timmar per vecka.

Asp skriver även: "TV6 har enbart existerat i tre år och det är därför inte meningsfullt att tala om trender i utbudet", men utbudet finns angivet som "TV6 2006-2008 (ZTV 1998-2005)" senare i rapporten och har där ändrats från 89 timmar per vecka 1998 till 150 timmar per vecka 2008.

Vad gäller SVT finns dessutom ytterligare en trend, som nämns av Asp i DN debatt-artikeln:

SVT:s nya utbudsstrategi har alltså inneburit en minskad bredd och ett mer underhållningsinriktat utbud.

Trenden är alltså att allt färre och äldre personer ser på tv, trots kraftigt ökat utbud, och SVT sänder dessutom allt mindre av vad som vanligtvis avses med public service. Asp sammanfattar sin artikel med att trenden i tv-tittandet "står i stark kontrast till den ständiga dödförklaringen av televisionen", jag står fortsatt betydligt närmare Peter Santesson-Wilsons analys:

Inom sisådär tio år kommer tv-licensen, förlåt public service-avgiften, vara en medieskatt vi ska betala för att landets pensionärer ska slippa byta vanor. Undrar hur brett stöd den avgiften får?

Angående just likheten med skatteuttag så har Johan Ingerö sammanfattat perfekt:

Den ursprungliga tanken, att den som inte har någon tv-mottagare ska slippa betala, är med andra ord helt på väg att avskaffas. Om mottagarbegreppet utvidgas till att även omfamna telefoner och datorer så talar vi i praktiken om hela befolkningen, åtminstone på några års sikt.

Därmed står det klart vad detta handlar om. SVT, SR och UR samt deras gemensamma dotterbolag i Kiruna kräver i praktiken egen beskattningsrätt.

Ingerö skriver sedan:

Att en borgerlig regering, med en moderat kulturminister, kan låta denna mediemutation löpa amok utan minsta motstånd är obegripligt.

Att kalla regeringens agerande för motstånd är dock att rikta blicken i fel riktning - ur kulturminister Lena Liljeroths DN debatt-artikel:

SR, SVT och UR är betydelsefulla nationella kulturinstitutioner. För att bolagen ska kunna fördjupa, utveckla och vidga kulturutbudet sker en extra hög uppräkning på tre procent av medelstilldelningen 2010, vilket motsvarar cirka 200 miljoner kronor, därefter är uppräkningen två procent per år. Vi föreslår även en särskild satsning om ytterligare fem miljoner kronor per år för att säkerställa kvaliteten i den verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören.

Några tidigare inlägg om tv-tittande och public service:
- Hur stor andel av hushållen betalar egentligen tv-avgiften?
- KPI-justerad tv-avgift per nyttjad tidsenhet 1994-2008
- TV-tittandet i diagram