Landsbeteckningarna gör i mitt tycke Wolfers diagram onödigt plottrigt, så jag sammanställde samma siffror. Jag tycks dock inte få fullt lika perfekt korrelation, så gissningsvis använde Wolfers en separat databas istället för FN:s BNP-index [samtliga diagram klickbara för förstoring]:
Samma diagram fast med index istället för ranking:
Vidare: FN:s angivna avvikelse mellan HDI-ranking och BNP-ranking mot 2006 års HDI:
De största utstickarna i diagrammet är för övrigt Ekvatorialguinea (86 högre ranking i BNP per capita än i HDI), Botswana (69) och Gabon (55), samt åt andra hållet Kuba (40 högre ranking i HDI än i BNP per capita), Tonga (32) och Myanmar (29). Den nedåtsluttande trendlinjen visar att länder med lågt HDI tenderar att ligga högre vad gäller BNP-index än HDI, men sambandet är svagt.Debatten i botten är dock vad som är intressant i det här fallet - BNP må kännas som ett begränsat mått, och på många sätt är det naturligtvis så (vilket jag med god sannolikhet återkommer till), men den naturliga driften är att förbättra sin livssituation, och BNP är om inte annat åtminstone nära relaterat till möjligheten att göra så. BNP kommer därför korrelera med vad annat positivt godhjärtade byråkrater önskar så mycket att det andra måttet blir överflödigt. Och skulle inte BNP korrelera med det andra måttet så är det snarare ett gott läge för byråkraten att se över sina prioriteringar.
På samma sätt fungerar folkhälsopolitiken - den som exempelvis röker är överrepresenterad vad gäller bland annat övervikt, att slarva med kosten, att överkonsumera alkohol, sömnbrist,låg utbildning, och så vidare - eller sammanfattningsvis helt enkelt överrepresenterad att trivas sämre med tillvaron. Det är alltså inte nämnvärt farligt för en i övrigt välfungerande individ att exempelvis vara överviktig eller sova "för få timmar per natt", det är bara folkhälsoperspektivet som ofrånkomligen hamnar snett.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar