Jennifer Wegerup tar upp ett intressant ämne - tjejer som inte vill bli snabba, starka, uthålliga för att det är manliga attribut, vilket naturligtvis drabbar såväl låga nivåer som högre nivåer av damidrott; i mitt tycke en av de större anledningarna till att resultaten i herridrott och damdito fortfarande skiljer sig såpass mycket. Ha dock i åtanke att det i många fall inte är många årtionden sedan som herr-resultaten låg på den nivån som damernas idag. Debatten har småpyrt länge, och nämns bland annat i 'Fittstim', och Josefin Öqvist angav som orsak till sitt Slitz-utvik att hon ville visa att man inte behövde få kraftiga ben för att man spelar fotboll.
Debatten är viktig, och effekterna av könsrollskonservatism får aldrig negligeras (till och med Martas bror försökte ju få henne att sluta spela eftersom tjejer inte skulle spela fotboll), men jag hade hoppats att någon mer slipad än Wegerup tagit upp ämnet.
Wegerup verkar anse att det inte räcker för Malin Moström att hålla landslagsklass i fotboll - hon ska tydligen också passa i urringad klänning, smink och smycken för att få klassas som "fullblodskvinna"; hennes resonemang blir då långt mer en del av problemet än av lösningen.
Att gå in i en sådan här smäll och inte låta det avskräcka en från framtida dueller - det är vad en fullblodsfotbollsspelare gör. "Fullblodskvinna" är alla kvinnor sedan födseln.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar