Ali Esbati citerar LO-rapporten "Livet är orättvist. Ska politiken göra det värre" här, och jag tänkte att det kunde vara värt att ta en titt på den. Jag är egentligen inte nämnvärt intresserad av den, och den är inte heller direkt dagsfärsk (april 2006). Det fanns dock ändå en del som jag bara inte kunde låta bli att anmärka på (det fanns mer jag reagerade på, men det får vänta).
Märkligt nog hittade jag ingen nämnvärd tidigare kritik mot rapporten, men vet ni sådan så tipsa så länkar jag gärna till den. Peka också gärna ut felaktigheter i mitt resonemang - jag har garanterat missuppfattat en hel del.
Vi har därför också räknat fördelningseffekter i ett, för hushållssektorn, budgetneutralt alternativ. Trots att en moderat politik skulle innebära en omfördelning från exempelvis biståndet till de svenska hushållen, har vi sålunda valt att betrakta hur samma omfördelning skulle se ut om den gjordes inom hushållssektorn. Detta påverkar givetvis varje individs absoluta resultat, dvs. i hur stor utsträckning man blir vinnare eller förlorare med den nya regimen. Men det påverkar inte relationen i förhållande till individer i andra inkomstgrupper, exempelvis, dvs. vilka som vinner eller förlorar mest respektive minst, osv. -- sid 6
Här sätter de tonen. Det är alltså inte intressant att se på vilket sätt hushållens ekonomi ändras, utan bara hur deras ekonomi påverkas i förhållande till andra hushåll. Vissa argumenterar att det är svårt att handla för procent, LO verkar inte tillhöra den gruppen.
Vi har i denna del endast gjort en statisk analys, dvs. undersökt hur individernas inkomster påverkas av moderaternas föreslagna regeländringar om allt annat är oförändrat. Vi har inte i denna studie tagit hänsyn till eventuella beteendeeffekter, dvs. effekter av den föreslagna politiken som gör att individer flyttar sig mellan olika inkomstgrupper. Exempel på det skulle kunna vara att en person går från deltid till heltidsarbete med anledning av moderaternas förslag, eller att man arbetar istället för att vara föräldraledig. -- sid 7
Så de tar ett budgetförslag som är skapat för att få människor i arbete, och räknar sedan på att ingen får ändrad arbetssituation på grund av det?
Den totala summan för hushållens ökade utgifter för trafikförsäkringen blir sålunda 8 miljarder kronor per år (2 + 6 miljarder kronor). Om det ska fördelas lika på alla hushåll med fordon så innebär det en förhöjd premie på omkring 2 200 kronor per hushåll och år. -- sid 9
Jo, men nu är det så att inte alla hushåll har lika mycket utgifter för trafikförsäkring. Jag orkar inte leta upp siffror, men det är naturligtvis så att välbärgade familjer har såväl fler som dyrare fordon, och därför blir de som drabbas tyngst av den förändringen. LO vill dock ogärna dra paralleller till vilka grupper som påverkas - såvida inte de grupperna är sådana som de företräder.
Vidare föreslår moderaterna en ”minskad byråkrati” och antyder med den sammanfattande termen att det är onödiga verksamheter som ska tas bort. /.../ Exakt hur hushållen skulle drabbas av detta låter sig naturligtvis inte analyseras i en simuleringsmodell. Vår grundläggande syn är ändå att dessa myndigheter producerar kollektiva nyttigheter genom att bidra till bättre arbetsmiljö, skolutveckling m.m. och att nedskärningar i sådana verksamheter i slutänden påverkar hushållen. Eller som ekonomer så ofta uttrycker det: det finns inga gratisluncher. En besparing på byråkrati som omfattar nästan 4,2 miljarder kronor kan inte göras utan att någon förlorar. -- sid 12
Ja, high five, LO. Jag trodde inte att jag skulle se er använda begreppet att det inte finns gratisluncher. Att ni sedan inte begripit en millimeter av uttrycket är dock synd.
Moderaterna vill kapa 4,2 miljarder i administration, och LO kan inte med ens ett ynka icke-generaliserande ord försvara något av de berörda verken.
"Vår grundläggande syn är ändå att dessa myndigheter producerar kollektiva nyttigheter genom att bidra till bättre arbetsmiljö, skolutveckling m.m. och att nedskärningar i sådana verksamheter i slutänden påverkar hushållen." - jo, det påverkar säkert på ett eller annat sätt, men de där 4,2 miljarderna insparade påverkar gissningsvis också på ett eller annat sätt - hur var det nu med gratisluncher?
Alla grupper vinner på dessa förslag, men väldigt olika mycket. -- sid 30
Så alla vinner alltså, men ni klagar ändå?
Det är i fattigsamhällen utan försäkringar som man alltid måste vara på jobbet oavsett hälsotillstånd, eller ta arbeten med väldigt låga löner. -- sid 36
I fattigsamhällen - alltså lågproducerande samhällen - har så gott som alla låga löner.
En individ kan inte välja i vilken samhällsklass eller vilket land han/hon föds i. -- sid 37
Nä, så därför är det viktigt att låta varje person bestämma över sitt liv så mycket som möjligt så att de så långt som möjligt kan hamna i den situation de vill. Fri rörlighet för såväl människor som kapital är en självklarhet, på samma sätt som man inte ska ta mer av folks intjänade pengar än vad som är absolut nödvändigt. Man blir inte glad av att någon stjäl ens pengar utanför kiosken och ger tillbaka produkter som den tycker om.
Moderaternas motivering för att kalla alla som inte är sysselsatta eller studerande för arbetslösa är att de anser det vara viktigt att arbetslöshetsmåttet mäter hur många som skulle kunna arbeta om arbetsmarknaden fungerade väl. -- sid 38
Och vad är fel med det synsättet? Jo, jag klippte bort professor Holmlunds citat om luddighet, men bara för att något är svårmätt behöver det inte vara fel i teorin. Om vi byggt ett system där massvis ramlar omkring i vad som i sammanhanget är att betrakta som en arbetsmarknadåtgärd men inte räknas i arbetslöshetsstatistiken så är det väl en god idé att försöka arbeta in dem i statistiken. Och nu när facit visat att en god portion lämnat högre studier för att de fått jobb - tycker LO fortfarande att de inte hade något att göra i statistiken?
För att diskutera hur problem ska lösas så måste man använda begrepp som är relevanta. -- sid 38
Ja, och om det var ett problem att det fanns en bra portion studenter som hellre ville arbeta än att börja arbeta - var det då inte en god idé att ta med dem i statistiken?
Moderaterna talar nästan bara om krav och är det rimligt att anta att ökad kontroll skulle innebära en besparing med 1 miljard i arbetslöshetsförsäkringen och uppemot 2 miljarder i sjukförsäkringen såsom moderaterna gör. Är detta inte att bygga en budget på förhoppningar snarare än säkra siffror? -- sid 41
Det är svårt att ha säkra siffror när det handlar om förslag - var det uppenbara fel i uträkningarna hade de gjort gott i att peka ut dem. Och hur var det med det tidigare antagandet att moderaternas budget skulle resultera i noll nya jobb?
Det är en märklig syn att svenska kvinnor skulle vara annorlunda än kvinnor i andra länder och arbeta trots att det inte är lönsamt. Det är inte vår syn utan den rimliga slutsatsen är att det lönar sig mer för kvinnor att arbeta i Sverige än i andra länder. -- sid 42
Den rimliga frågeställningen att folk ska tjäna mer på att arbeta än att gå hemma på bidrag är tydligen inte värd att röra, då LO inte gör minsta ansats att säga emot argumenten. Jo, jag vet att syftet med rapporten inte var att kontrollräkna, men att dra en "rimlig slutsats" istället för att bemöta kärnfrågan känns inte värdigt en officiell rapport från LO.
Sammantaget visar detta att de amerikanska hushållen konsumerar ungefär samma mängd välfärdstjänster som de svenska. Skillnaden ligger i hur finansieringen sker. Fördelningen av välfärdsutgifter är dock betydligt annorlunda i USA än i Sverige. Omkring en sjundedel av befolkningen i USA saknar någon gång under året en hälsoförsäkring. -- sid44
På vilket sätt konsumerar de lika mycket? Mängd sjukvård i resurser (alltså doktorstimmar, mängd operationer, etc), eller antalet kronor? Om det är i resurser vore det intressant att se skillnaden i kostnad och om det är antal kronor så vore det intressant att se skillnaden i resurser. Det vore dessutom intressant att se hur nöjda amerikanerna är med sin sjukvård kontra hur nöjda svenskarna är.
Och på vilket sätt är det viktigt att påpeka att en sjundedel av amerikanerna någon gång under året saknar försäkring? Är ett sjukvårdssystem bara bra om samtliga i samhället alltid är försäkrade?
Genom att sänka ersättningen i sjukförsäkringen sänks därmed lönekraven. Att ersättningsnivåerna påverkar lönerna är inget omstritt bland ekonomer. Moderaternas företrädare har dock synnerligen svårt att erkänna detta faktum. -- sid 48
Men tidigare argumenterade ni för att ersättningsnivåerna ingen roll för hur folk valde att arbeta - folk fortsatte ju arbeta för att det gav dem mer än det gav andra nationaliteter att arbeta.
Kostnaden för nystartsjobben uppges till 1,2 miljarder för 2006. Moderaterna anger att det skulle skapas 50 000 jobb med hjälp av detta stöd, vilket innebär en kostnad på 24 000 kronor per arbetstillfälle och år. Den genomsnittliga lönen beräknas därmed vara cirka 75 000 kronor per år eller 6 250 kronor per månad. Men enligt moderaternas motion ska lönerna för nystartsjobben vara kollektivavtalsenliga. Det är svårt att förstå hur siffrorna
ska gå ihop. -- sid 54
Nä, det är inte svårt att förstå hur de siffrorna går ihop. Räkna med insparade bidrag och utökade skatteintäkter så hamnar ni nog rätt. Jag hoppas för övrigt att den där dryga miljarden i stort utgörs av administrativa utgifter - det vore sannerligen sorgligt om det skulle kosta 1,2 miljarder att 50 000 minskar sitt bidragsberoende.
Ett avdrag liknande det som nyligen har införts i Finland skulle, om det fick samma genomslag här, skapa omkring 1 000 helårsarbetstillfällen vad gäller städtjänster i hemmen. -- sid 56
Nu är ju undersökningen som sagt inte helt purfärsk, men nyare siffror visar på att det gäller något fler arbetstillfällen än så i Sverige - kolla gärna mitt tidigare inlägg gällande det.
Om inte fördelningen av ansvar för hushållet blir mer jämställd kommer kvinnor även fortsättningsvis ses som mer riskabla att anställa i förhållande till män. Sett i ett helhetsperspektiv är det därför inte rimligt att se subventioner av hushållsnära tjänster som en betydande jämställdhetsreform. -- sid 56
Jag håller med - det finns ingen anledning att dela upp saker i manssysslor och kvinnosysslor, och jag håller med om att subventioner av hushållsnära tjänster inte borde betraktas som en jämställdhetsreform.
Kvinnors frigörelse sker i första hand genom en generell, offentligt finansierad välfärdsstat, inte genom att flytta tillbaka risken från staten till hushållen. Det är bara en liten grupp kvinnor som vinner på moderaternas version av frigörelse medan den övervägande delen förlorar. -- sid 57
Va?
Moderaternas förslag är därmed en form av jämställdhetsbonus. Moderaterna väljer detta framför en individualisering av föräldraförsäkringen. Det finns ett antal problem med denna lösning. Den första uppenbara frågan är varför mäns föräldraledighet ska bedömas vara mer värd än kvinnors föräldraledighet? Normen att mäns förvärvsarbete har ett högre värde förstärks med en jämställdhetsbonus som belönar män som tar ut föräldraledighet. -- sid 57
Jag håller i stort med, men är kvotering helt plötsligt ett problem för LO?
Ett vårdnadsbidrag kan inte beskrivas på något annat vis än som en kvinnofälla. -- sid 58
Jo, det kan beskrivas som ett vårdnadsbidrag. Jag förstår vad LO menar när de kallar det kvinnofälla, men det är sannerligen att skjuta budbäraren att argumentera så.
Sammanfattningsvis kan sägas att jag väntade mig mycket mer av en rapport sanktionerad av en så enorm organisation som LO, och jag hade varit mycket missnöjd med den om jag varit LO-medlem. Nu är jag inte det, så mina påpekanden får stanna vid ett blogginlägg.
Och som tidigare skrivet - peka gärna ut mina feltänk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar