Tjatig men nödvändig predikan

Och så var det det där med andras pengar spenderade på andra igen - från Physorg, angående ett WHO- och Unicef-projekt där miljontals dollar spenderats i över 100 länder sedan 1997, med bland annat resultatet att färre barn vaccinerats mot mässling i de länder där projektet verkat:

"It's remarkable the program has achieved so little," said Philip Stevens, a director at the International Policy Network, a London think-tank. "And it's baffling that it has been rolled out globally without any evidence that it works."
/.../
"If a private company produced results like this, it would rapidly go out of business," [Stevens] said. "Yet in U.N. land, failure is used as a justification to ask for more money to do more of the same."

HDI utan BNP per capita-faktor kontra BNP per capita

I det tidigare inlägget gällande korrelation mellan HDI och BNP per capita så borde jag varit tydligare med att BNP per capita-index utgör en tredjedel av HDI, så det är egentligen inte nämnvärt märkligt att korrelation uppstår. Så, samma statistik som tidigare, fast nu med BNP per capita-faktorn bortplockat från HDI - från UNDP [diagrammen klickbara för förstoring]:
Sambandet vad gäller rankingplacering faller alltså blott från Wolfers 95 procent korrelation till 94 procent, och jag anar att det skulle bli ännu något lite närmre ifall inte nio länder fått maxvärde på BNP per capita-indexet.

Med BNP per capita-faktorn bortplockad blir dock diagrammet i mitt tycke långt mer teoretiskt intressant, och sambandet mellan rikedom och i stort sett vad-än-byråkraterna-önskar-påtvinga-befolkningen som såväl jag som Niclas Berggren hänvisat till blir än tydligare.

Tidigare inlägg om FN-index:
- Frihet kontra HDI
- Bryan Caplan om HDI
- HDI-utveckling 1980-2006
- HDI kontra BNP per capita, igen
- GDI kontra BNP per capita

GDI kontra BNP per capita

HDI har fått några inlägg på slutet, men FN har fler index utöver HDI. Ett av dessa är GDI - Gender-related Development Index, skapat efter kriterierna förväntad livslängd, utbildning och förväntad inkomst, via värden som "log(40000)" och "förväntad livslängd -22,5" i syfte att visa könsskillnader.

Måttet är märkligt dåligt etablerat i debatten med tanke på samhällsdebatten i stort och att något så allmänt respekterat och ansett neutralt som FN (särskilt i de kretsar man spontant skulle kunna anta skulle vara intresserade av ett mått som GDI) som arbetat fram det - exempelvis var den enda omnämningen jag hittade i riksdagsprotokollen från 1995 (av folkpartisten Karl-Göran Biörsmark).

Hur som haver, motsvarande diagram som i det tidigare inlägget, fast med GDI istället för HDI - från UNDP [samtliga diagram klickbara för förstoring]:
Föga förvånande är alltså även sambandet mellan GDI och BNP per capita mycket starkt. Utstickarländerna vad gäller GDI-BNP-korrelation är Ekvatorialguinea (69 högre ranking i BNP än i GDI), Botswana (52) och Qatar (37) samt åt andra hållet Myanmar (48 högre ranking i GDI än i BNP), Tonga (42), Kuba och Madagaskar (båda 40).

Så trots att GDI tycks ha svårt att etablera sig i debatten så är i mitt tycke ändå korrelationen med BNP per capita klart intressant. "A rising tide lifts all boats, a falling tide smells really bad", som de säger, ekonomerna.

Not: Israel, Libyen, Seychellerna, Saudiarabien, Antigua och Barbuda, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Ecuador, Bosnien-Hercegovina, Dominica, Grenada, Belize, Saint Vincent och Grenadinerna, Georgien, Gabon, Turkmenistan, Egypten, Solomonöarna, Haiti, Papua Nya Guinea, Angola och Timor-Leste saknar GDI i UNDP:s databas och saknas därför följaktligen även i ovanstående diagram.

HDI kontra BNP per capita, igen

Jag länkade tidigare till Justin Wolfers inlägg hos Freakonomics angående HDI kontra BNP per capita - ur inlägget [klickbar för förstoring]:Landsbeteckningarna gör i mitt tycke Wolfers diagram onödigt plottrigt, så jag sammanställde samma siffror. Jag tycks dock inte få fullt lika perfekt korrelation, så gissningsvis använde Wolfers en separat databas istället för FN:s BNP-index [samtliga diagram klickbara för förstoring]:
Samma diagram fast med index istället för ranking:
Vidare: FN:s angivna avvikelse mellan HDI-ranking och BNP-ranking mot 2006 års HDI:
De största utstickarna i diagrammet är för övrigt Ekvatorialguinea (86 högre ranking i BNP per capita än i HDI), Botswana (69) och Gabon (55), samt åt andra hållet Kuba (40 högre ranking i HDI än i BNP per capita), Tonga (32) och Myanmar (29). Den nedåtsluttande trendlinjen visar att länder med lågt HDI tenderar att ligga högre vad gäller BNP-index än HDI, men sambandet är svagt.

Debatten i botten är dock vad som är intressant i det här fallet - BNP må kännas som ett begränsat mått, och på många sätt är det naturligtvis så (vilket jag med god sannolikhet återkommer till), men den naturliga driften är att förbättra sin livssituation, och BNP är om inte annat åtminstone nära relaterat till möjligheten att göra så. BNP kommer därför korrelera med vad annat positivt godhjärtade byråkrater önskar så mycket att det andra måttet blir överflödigt. Och skulle inte BNP korrelera med det andra måttet så är det snarare ett gott läge för byråkraten att se över sina prioriteringar.

På samma sätt fungerar folkhälsopolitiken - den som exempelvis röker är överrepresenterad vad gäller bland annat övervikt, att slarva med kosten, att överkonsumera alkohol, sömnbrist,låg utbildning, och så vidare - eller sammanfattningsvis helt enkelt överrepresenterad att trivas sämre med tillvaron. Det är alltså inte nämnvärt farligt för en i övrigt välfungerande individ att exempelvis vara överviktig eller sova "för få timmar per natt", det är bara folkhälsoperspektivet som ofrånkomligen hamnar snett.

HDI-utveckling 1980-2006

HDI är - som tidigare nämnt - ett tveksamt mått, vilket även Freakonomics nyss skrivit om:

The graph below compares a country’s ranking on the human development index with its ranking on average income. The correlation between the two is even stronger — a massive 95 percent! For all but a handful of countries, your ranking on average income is the same as your ranking on this multi-dimensional index.

Då HDI är relativt vanligt förekommande i världsdebatten så kan det dock ändå vara av intresse att undersöka hur utvecklingen varit på den fronten de senaste decennierna - statistiken från UNDP [samtliga diagram klickbara för förstoring]:

1980-2006:
1990-2006:
2000-2006:
Oavsett vilket decennium som väljs som startpunkt (1980 är det första året i UNDP:s statistik) så har så gott som samtliga länder utvecklats i rätt riktning - Swaziland står ensamma med att ha försämrat sitt HDI (med 0,003 enheter) sedan 1980. Sedan 1980 har snittlandet förbättrat sitt HDI med 0,111, sedan 1990 med 0,065 och sedan 2000 med 0,029.

Den nedåtsluttande trendlinjen i samtliga diagram visar vidare att länder med lågt HDI utvecklas snabbare än de med högt dito (vilket för övrigt inte är särskilt märkligt då vissa länder har så gott som teoretiskt maxbetyg).

FN:s millenierapport för 2007

FN släppte 2007 en rapport (pdf) angående hur det gått med milleniemålen. Det finns naturligtvis fortfarande stora bekymmer i världen, och inte alla indikatorer pekar åt rätt håll, men här är några av siffrorna (dock med reservation för att siffrorna som FN använder sig av kan ha reviderats) - samtliga siffror gäller enbart utvecklingsländer:

Andel som lever på mindre än en dollar per dag:
1990: 31,6 procent
1999: 23,4 procent
2004: 19,2 procent

Andel underviktiga barn:
1990: 33 procent
2005: 27 procent

Tillgång till grundskola:
1991: 80 procent
1999: 83 procent
2005: 88 procent

Barn per 1000 som dör innan de nått fem års ålder:
1990: 106
2005: 83

Skulder som andel av exportintäkter:
Men Christer Sanne hittar säkert metoder att visa att det var bättre förr.

Norberg steget före, naturligtvis

Jag undrade tidigare varför FN:s rättigheter ser ut som de gör, men jag upptäckte precis att Johan Norberg naturligtvis legat steget före - ja, eller snarare nio år före.

Boken Fullständiga rättigheter - Ett försvar för de 21 första artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna finns att köpa här (Timbro har för övrigt bokrea nu), och som pdf här.

Citat:
I Report of the UNESCO Committee on the principles on the theoretical bases of the human rights från 1945 förklaras att man arbetade med två olika principer om mänskliga rättigheter, varav den ena ”started, from the premises of inherent individual rights [. . .] while the other was based on Marxist principles”. Målet var att finna ”some common measure of the two tendencies”, en deklaration som ”by some means reconcile the various divergent or opposing formulations now in existence”.

Jo, jag tordes nästan gissa det, och även följden av utformningen känns väntad:

En talande illustration till just [urholkningen av rättighetsbegreppet] är det kommunistiska Sovjetunionens bruk av de nya välfärdsrättigheterna. Eftersom alla medborgares rätt att få t ex en god inkomst och adekvat sjukvård inte respekterades i något land relativiserades därmed rättigheterna. När väst anklagade kommunistländerna för diktatur och åsiktsförtryck kunde dessa urskulda sig med att inte heller västländerna respekterade alla mänskliga rättigheter. Mängden rättigheter, och den karaktär av målsättningar de fick, blev ett vapen för fortsatt förtryck.

FN:s mänskliga rättigheter - vad hände och varför?

FN:s mänskliga rättigheter är en intressant serie artiklar. Det börjar alldeles utmärkt:

1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

2: Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

3: Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

4: Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

5: Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Och så fortsätter det med artiklar som få kan invända mot (även om jag inte riktigt begriper vad de menar i 16:3 angående att "familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället") ner till artikel 21, där tonen helt skiftar:

22: Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

23:1: Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

24: Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

25:1 Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.

25:2: Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp.

27:1 Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.

De mänskliga rättigheterna antogs 1948. Då var en arbetsvecka 48 timmar och semestern två veckor. 1970 var arbetsveckan 40 timmar och 1978 hade alla rätt till fem veckors semester.

Minimilönen på Irland är över 80 kronor per timme, samtidigt som många andra länder inte ens har någon minimilön. Arbetslösheten i Monaco är noll procent medan den 2005 var över 30 procent i Serbien. Snittgreken jobbade 2006 ungefär 46 procent mer än snittnederländaren.

Vem avgör innebörden av alla de flytande definitionerna, varför tillkom de, och vad skulle bli straffet om FN beslöt att exempelvis Serbiens arbetslöshet är för hög?

Frihet kontra HDI

FN:s utvecklingsprogram UNDP gav precis ut en rapport (pdf, 12,1 MB) gällande HDI - Human Development Index - alltså i stort hur trivsamt det är att bo i olika länder, baserat på grundkriterierna: medellivslängd, läskunnighet, vidareutbildning och köpkraftsanpassad BNP per capita (sid 240 i rapporten).

Island tog en förstaplats, Sverige en sjätteplats och Sierra Leone plockade en föga hedervärd sistaplats av 177 rankade länder - hela tabellen finns på sidan 244 i rapporten.

Freedom House ger varje år ut ett frihetsindex, baserat på politisk och civil frihet enligt definitionerna:

Politisk frihet: Countries and territories that receive a rating of 1 for political rights come closest to the ideals suggested by the checklist questions, beginning with free and fair elections. Those who are elected rule, there are competitive parties or other political groupings, and the opposition plays an important role and has actual power. Minority groups have reasonable self-government or can participate in the government through informal consensus.

och:

Civil frihet: Countries and territories that receive a rating of 1 come closest to the ideals expressed in the civil liberties checklist, including freedom of expression, assembly, association, education, and religion. They are distinguished by an established and generally equitable system of rule of law. Countries and territories with this rating enjoy free economic activity and tend to strive for equality of opportunity.

Och naturligtvis är det ju intressant att samköra rapporterna för att se om livet i frihetligare samhällen skiljer sig från mer auktoritära stater.

Här är genomsnittet av politisk frihet och civil frihet, och plottat mot placeringen i HDI-tabellen [samtliga diagram klickbara för förstoring]:Alltså en tydlig ansamling av topplaceringar i de mest fria länderna. Landet som ligger på 102:a plats i HDI trots toppranking i båda frihetskategorierna är Kap Verde och landet som ligger på 51:a plats trots bottranking i båda frihetskategorierna är Kuba.

Nedbrutet per snittvärde frihet:Indelat i Freedom Houses kategorier ('Free' är snittvärde upp till 2,5, 'Partly Free' motsvarar 3 till 5 och 'Not Free' är över 5):Det vore intressant att se hur mer auktoritärt orienterade debattörer tolkar siffrorna. Jag antar att de fokuserar på att HDI bättrar sig efter 6 i snittfrihetsvärde, så att det fortfarande finns hopp för totaliarismen. Och dessutom placerade ju sig Kuba relativt fint trots ofriheten.

FN sätter hårt mot hårt

FN sätter ner foten och fördömer Amy Winehouse och Kate Moss för att de genom sitt kokainbruk bidrar till fattigdom, arbetslöshet och pandemier.

Rätt av FN att markera - om till och med musiker och modeller nyttjar droger har det sannerligen gått för långt.

FN rättar tidigare hiv-skattning

FN väntas komma med glädjebesked vad gäller antalet hiv-smittade. I förra rapporten (pdf) uppskattade FN att 38,6 miljoner var smittade (vilket motvarade nära sju procents ökning jämfört med 2003) och att de väntade sig att det skulle öka, nu uppskattar de istället att det sjunkit till 33 miljoner.

Antalet personer som smittas väntas även det minska med runt 40 procent.

Washington Post går direkt på spåret att FN länge skrivit upp prognoserna för att lättare få bidrag till forskning, och det kan nog hända att folk drar paralleller till andra dagsaktuella debatter, såväl med agendan som med kvaliteten på mätvärden.

En intervjuad tidigare WHO-expert menar att FN:s rättelse bara är ett steg i rätt riktning, och att det korrekta antalet istället är runt 25 miljoner, men hur som helst är det en solskenshistoria som det ska bli intressant att se hur svenska medier bemöter.

(Via Reason)

Krig är dumt

Ja, hur gör man egentligen för att få folk att förstå att det där med krig är dumt?

FN vet råd.