Jeffrey Sachs och Duck Tales om fiatvaluta

Forskning och Framsteg är en på många sätt suverän tidsskrift, och deras artikelarkiv är som tidigare nämnt en guldgruva, men ibland är de alldeles ute och cyklar, som i artikeln om universalgeniet Benjamin Franklin:

[Benjamin Franklin] föredrog papperspengar inte bara därför att underlätta handeln utan också för att han hoppades få uppdraget att trycka dem. För att övertyga de personer som trodde att sedlar kunde skada ekonomin, introducerade han ett annat nollsummespel.

Pengar skulle bara ges ut i en mängd som motsvarar ett fast värde, till exempel jord eller silvertackor. Detta skulle skapa ett plus och ett minus, och den skuld som papperspengar innebär skulle säkras av panten. Pengarna skulle cirkulera till dess att de löstes in, och då skulle skulden vara ur världen och allt som förut.

Pengar beter sig dock varken som glädje eller som elektricitet. Franklins låsning till sin standardanalogi hindrade honom uppenbarligen från att se kapitalets möjligheter att skapa nytt välstånd.

Jeffrey Sachs reder ut missförståndet hos Scientific American:

Easy money fed an unprecedented surge in bank credits, first in the U.S. and then elsewhere, as international banks funded themselves in the U.S. money markets. As bank loans flowed into other economies, many foreign central banks intervened to maintain currency stability with the dollar. The surge in the U.S. money supply was thus matched by a surge in the money supplies of countries linked to the U.S. dollar. The result was a temporary worldwide credit bubble, followed by a wave of loan defaults, falling housing prices, banking losses and a dramatic tightening of bank lending.

Och för den som föredrar mer audiovisuell stimulans så har Duck Tales gjort program på temat (det kan även noteras att Joakim von Anka självfallet har skotsk brytning, liksom för övrigt Super-Mac):


(Direktlänk)