800 svar, du kan lita på mig

Jag har länge haft funderingar på att skriva längre på temat, men partipolitik är sammanfattningsvis så ointressant att motivationen saknas. I stort tycker jag dock att Mona Sahlin gjorde ett så bra jobb som någonsin kunde önskas i en omöjlig position, och att hon tog över ett parti i fritt fall efter att Göran Persson varit så alldeles revolutionerande dryg att många för första gången började lyssna på argumenten istället för att blint rösta på socialdemokraterna. Informationsrevolutionen sköt dessutom taktiken att bygga politik helt utan argument i sank; när Thomas Bodström var med i FCZ så sade någon i laget att alla politiska åskådningar var representerade i laget, utom då socialdemokratin - oerhört få som tar intresse i politiken landar helt enkelt som socialdemokrater, på samma sätt som att få blir religiösa först i vuxen ålder.

Håkan Juholt är inte vald för att någon med mina preferenser ska uppskatta honom, men citat som "förmåga att ta in allt omkring mig samtidigt" och "överraskad över att jag var så väl förberedd på allt" är i stort bara omskrivningar av Persson-citaten "Jag kan gå Drottninggatan fram och läsa av opinionen på en halv procent när" och "Kanske jag blir lite för duktig ibland... Kanske är jag för påläst och kan ibland uppfattas som lite mästrande". Persson säger sig följaktligen också se likheter mellan sig och Juholt.

Ännu mer förvånande är Juholts (närmast Sarah Palin-inspirerade) fullständigt onödiga och anmärkningsvärt uppenbara lögner - några exempel:

- Jag fick 800 svar på min annons. (Anonym och utan bild och på den tid det tog att jobba i Albanien.)
- Oskarshamnsborna kallar mig för deras fjärde kärnkraftverk.
- Jag har fått 3 500 SMS-gratulationer på ett dygn efter att valberedningen nominerat mig.

Juholt kommenterar sanningshalten med: "Allt det där är sant. Det är bäst att alltid säga sanningen, det underlättar när man sen ska komma ihåg vad man har sagt" - Juholt missar alltså inte ett endaste pampbeat - han är "energisk", "eftertänksam och vansinnigt beslutsför" och ser det alldeles grundläggande inte som ett bekymmer att vilja detaljstyra en ekonomi trots att han uppger sig vara en "teknisk analfabet" som häller olja i spolarvätsketanken. Att Thomas Bodström kallar någon för pamp känns ungefär motsvarande som när Göran Greider efterlyste en gigantisk statlig utredning.

Gissningsvis så söker Juholt förknippas med forna tiders statsbärande storhet, eller kanske snarare att distansera sig från Mona Sahlin, jag får dock snarare Putin-vibbar. Perssons dryghet må vara relativt bortglömd idag, men det bör räcka med ett fåtal Juholt-debatter för att väcka upp det igen, och min gissning sedan 2009 att socialdemokraterna får vara nöjda om resultatet i Stockholm 2010 (~22 %) gäller på landsnivå 2014 känns - trots de senaste undersökningarna - definitivt möjlig, såvida då inte alliansen fullständigt havererar.

(Via SvD ledare)