Christian Cantwell, knappt idrottsman?

Erica Johansson, som även lade fram teorin att hundrameterslöparna har vältränade överkroppar för att se bra ut på bild, sade under VM-sändningarna att kulstötare är så överviktiga att de knappt kan kallas "riktiga idrottsmän".

Amerikanen Christian Cantwell vann årets VM - bild på honom från tidigare refererat New York Times-bildspel:Cantwell är alltså, som synes, en välväxt karl - 152 kilo fördelat på 196 centimeter, vilket ger honom ett BMI på 39,6; på gränsen till svår fetma enligt WHO:s definition. BMI är dock ett redan i grunden uruselt mått, som dessutom fungerar ännu sämre när det kommer till elitidrottare, vilket bland annat syns i att Fredrik Ljungberg balanserar på gränsen till överviktig.

Ett bättre mått angående övervikt är fettprocent - enligt faktaspalten i anknytning till bildspelet har Christian Cantwell 15 procent kroppsfett, vilket ligger i den lägre häraden av det normala spannet 12-20 procent (och alldeles garanterat betydligt, betydligt lägre än Erica Johansson).

Hade det varit fördelaktigt att ha en annan kroppsform än Cantwell och de andra kulstötarna så hade det dock kommit någon med de förutsättningarna och sopat banan med dem. Nu är det självfallet så att kulstötarens vikt behövs som motkraft vid stöten - varje liten rekyl i kroppen medför ytterst grundläggande att stöten tappar längd. Vidare angående idrottares kroppar - Veronica Wagner:

När folk frågar oss hur vi tränar för att hålla oss så små brukar vi kontra med : " Hur tränar basketspelare för att bli så långa?"

Gymnaster är små... basketspelare är långa.. Man väljer ju sport efter det man passar för eller hur?!

Men skulle det nu inte räcka att vräka iväg en 7,26 kilo tung kula över 22 meter för att få kallas idrottsman så listar bildspelet fler fakta:

Bench Press: 635 lbs.
Squat: 650 lbs.
Vertical Leap: 32"

Christian Cantwell bänkpressar alltså 288 kilo, vilket är 12 kilo mindre än Magnus Samuelssons rekord och ungefär halvvägs mellan de svenska rekorden i 110 kg- och +125 kg-klasserna. Han knäböjer 295 kilo, vilket hade varit sjätte bästa resultat i +125-klassen i SM 2009, och hoppar drygt 81 centimeter högt från stillastående, vilket gör honom lika spänstig som Shaquille O'Neal.

Friidrott är annars en imponerande uppvisning av extremt specialiserade sysslor - utövarna har inom ramarna fritt att exempelvis få iväg kulan så långt som möjligt, hoppa så långt som möjligt eller springa så fort som möjligt - och noll och intet mer än just det räknas. I Stefan Holms ord:

Jag har dålig kondition, det är inget att hymla om och inget speciellt märkvärdigt heller. Jag har dessutom ett uselt personbästa i bänkpress, senast jag åkte slalom så bröt jag armen och jag har inte stått på ett par skridskor på över 10 år.
Faktum är att jag inte ens är speciellt bra på allt som har med hoppande att göra. Under min korta och intensiva fotbollskarriär lyckades jag vinna summa summarum noll nickdueller, jag har fortfarande inte lyckats dunka en basketboll och mitt personbästa i stående höjdhopp tillhör nog höjdhoppsvärldens lägsta alla kategorier.

Det är möjligt att det ena inte alltid utesluter det andra. Men om 5 kilos ökning i bänkpressen kostar mig en centimeter i höjdhopp så tänker jag inte chansa. Om fem sekunders förbättring på en kilometers löpning innebär att jag tappar en millimeter i höjdhopp så är det inte värt risken. Det är bara så. Jag är höjdhoppare och ingenting annat.

Utöver att bedöma kulstötarnas kroppshydda så lade Erica dessutom till att 28-årige Cantwell snarare såg ut att vara 48. Och så är det ju - alla kan ju inte se ut som Tomas Svensson.