SvD sätter rubriken att oppositionen nu fördjupar samarbetet, och Lars Ohly sammanfattar sedan detta fördjupade samarbete hittills:
– Stämningen var ganska avslappnad, kanske också beroende på att vi inte hade någon dagordning, inte några frågor som måste lösas.
Vilket i klartext antagligen betyder att de träffades, enades om att de inte riktigt trivdes med att ha förlorat valet, svingade en bägare och gick hem. Det blir naturligtvis inga meningsskiljaktigheter om ingenting diskuteras.
Och i likhet med SvD:s andra webbfrågor på sistone så ger även den i anknytningen till den här artikeln ett intressant resultat: 78 procent tror att M+C+Kd+Fp kommer stå mer enade än S+V+Mp och bara 16,7 procent tror mer på S+V+Mp. Som jag ser det så är det en logisk följd av att samtliga de fyra allianspartierna sakta men säkert går i liberal riktning, vilket säkert kommer orsaka en del slitningar inom partien mellan konservativa och vänsterliberaler å ena sidan och mer uttalade liberaler å andra sidan (där jag antar att särskilt Kd kommer få en hel del bekymmer framöver), men verka för ökad närhet partierna emellan.
S+V+Mp består å andra sidan av:
- S som Mona Sahlin ursprungligen verkade vilja förnya, men som partiet (efter vad jag antar har varit en smärre storm på insidan) lyckats hunsa och nu står betongtungt kvar i samma föråldrade socialistvärderingar som gjorde att de förlorade det senaste valet.
- V som tidigare slitits mellan förnyare och kommunister men som nu verkar styras helt av den kommunistiska (traditionella) falangen.
- Mp som alltid varit ett spretigt parti - lätt att göra narr av, men också med en hel del charm. Mp står även stolt fast vid att de varken är röda eller blå, och Maria Wetterstrand säger även i SvD:s artikel att hon inte ser Mp som ett självklart vänsterblocksparti och inte har något emot om S och V har egna förhandlingar. Det där med fördjupat samarbete känns alltså mest som en papperstiger.
Alltså partier som i stort tycks ha enats internt, men som inte har särskilt mycket gemensamt med de andra i blocket.
Nu tror jag naturligtvis i vanlig ordning att undersökningen inte är särskilt representativ, och jag tror definitivt inte att resultatet sett likadant ut om det varit Aftonbladet som ställt frågan, men precis som tidigare så säger ett så tydligt resultat ändå ofrånkomligen en hel del. Jag väljer att tolka det som att förtroendet bland dem som är åtminstone någorlunda politiskt intresserade är lägre för vänsterblocket nu än kanske någonsin tidigare och anar sedan vidare att S och V i mycket större utsträckning än de andra partierna har kärnväljare som aldrig skulle kunna tänka sig att rösta på något annat parti men inte har nämnvärt intresse av politik. Jag anar vidare att de väljarna tillhör kategorin seniorer och att det alltså naturligt blir färre av den kategorin med tiden.
Min tidigare gissning att 2010 kommer bli S sämsta val någonsin står kvar, men det ska sannerligen bli intressant att följa vägen dit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar