Taskigt värde i fascinerande bluff

DN rapporterar om de två bankanställda kineserna som sökte ett snabbt klipp i hopp om att egentligen inte drabba någon.

Och att bomba iväg sammanlagt 45 miljoner kronor på spel är i sig inte en dum idé – har man bara kunskaper nog att överväga spelbolagens marginal på spelen så går man statistiskt plus, oavsett om man sätter allt på ett bräde eller nöter in ett flertal mindre vad. Man kan alltså vänta sig ett positivt värde på varje spel, eller positivt väntevärde, som det kallas på spelspråk (skrivs oftast +ev).

Förutom väntevärde måste man dock även räkna med variansen, vilken inom de allra flesta former av spel är betydande. Därför är hantering av befintligt kapital och val av nivå på varje enskilt spel något av det viktigaste för en framgångsrik spelare. Närmast oavsett hur korrekta val du gör så kommer du gå bankrutt om du satsar mer pengar än du har råd att förlora.

Ju fler spel som görs desto mindre blir variansen och man hamnar alltså med allt större sannolikhet i närheten av väntevärdet, oavsett om det är positivt eller negativt.

De bankanställda i det här fallet valde ett rent turspel där det alltså inte finns någon möjlighet att uppväga spelbolagets marginal. Jag vet inte hur mycket marginal spelbolaget hade på just lotteriet i fråga, men då det handlar om Kina så antar jag att konkurrens är helt frånvarande och att det därför kan jämföras med ett annat monopolsökande bolag: Svenska Spel. För jämförelse räknar jag med Triss. Enligt vinstplanen (pdf) ger Svenska Spel tillbaka ungefär 43 procent av de spelade pengarna, och spelar man Triss för 45 miljoner har man alltså en väntad förlust på ungefär 26 miljoner kronor.

Jag antar vidare att lotteriet de valt fungerar på samma sätt som Triss, alltså att man får fler lotter ju mer man spelar (och alltså inte som på exempelvis roulette, där man relativt fritt kan välja insatsen på varje enskilt spelobjekt), och med ”vinstchanser” motsvarande 45 miljoner kronor så kan man nog sägas ha fullständigt eliminerat variansen.

Kinesernas spelmetod var alltså en kassaskåpssäker förlust, men utöver det så undrar jag hur man handlar och rättar lotter för 45 miljoner kronor utan att avslöja att man sysslar med skumraskaffärer. Är det skraplotter så bör det bli något monotont att skrapa på heltid, och fick de lottnummer så måste de ha rättat lotter på heltid alternativt ha lämnat in containervis med lotter till något stackars spelombud. Detsamma gäller att skaffa lotterna – man kan ju gissa att spelombuden reagerat om någon kommit in och handlat lotter för några miljoner, men skulle de sprida spelandet hade de haft ett heltidsgöra bara att skaffa lotterna.

Skulle de istället spelat via internet så hade det varit såväl lättspelat som lätträttat, men då Kina har vissa tendenser att vilja styra befolkningens surfande och allmänna beteende så törs jag gissa att miljonspelande skulle utlösa en drös varningsklockor och att kuppen därmed skulle avstyras.

Sammantaget ett väldigt fascinerande bedrägeriförsök.