- Är det så att vissa raser uppfattas som farliga skapar de otrygghet.
och:
- Vi vet hur de här vovvarna ser ut. Man vet vilken typ av vovvar som de här personerna som ser lite farliga ut brukar gå omkring med.
Naturligtvis makalöst fördomsfullt och korkat redan där (och ordet 'vovvar' är tydligt pejorativt - liksom för att inte blanda ihop dem med riktiga hundar), men eftersom de tydligt mer balanserade bostadsbolagen fokuserade på hundens beteende och inte rasen så släppte jag hela den artikeln.
Men Palmstierna stannade inte där - i en artikel från gårdagen i Helsingborgs dagblad så breder han ut resonemanget under rubriken "Hyresgästföreningen vill förbjuda alla kamphundar". Här förklarar han att "kamphundar" inte ska finnas i bostadsområdena - oavsett om de visat aggressivt beteende eller ej:
- Vissa hundar är förknippade med hot, våld och övergrepp, den sortens hundar skapar olust i bostadsområdena. Därför vore det bästa om de inte fanns där.
Han förklarar sedan att han lutar sig mot Svenska Kennelklubbens definition på kamphund (han har alltså ändrat sig från "vi vet hur de här vovvarna ser ut"), och förtydligar:
- Det faktum att hundarna kan användas som vapen skapar rädsla kring dem. Hur skulle det uppfattas om grannen gick omkring i bostadsområdet med en laddad automatkarbin? Karbinen skjuter inte om inte ägaren riktar vapnet och trycker av, men vapnet uppfattas som skräckinjagande i sig, och det är i många fall också syftet med innehavet av en kamphund.
Den sanslösa liknelsen mellan en hund (som naturligtvis oftast inhandlas som sällskap) och ett gravt illegalt krigsredskap skulle man kunna ana är felciterad, men icke. Palmstierna säger nämligen nästan ordagrant samma sak i ett e-brev, citerat i forumet på pitbull.se:
- Just detta att hundarna kan användas som vapen skapar rädsla kring dom. Hur skulle det uppfattas om grannen gick omkring i området med en laddad automatkarbin? Förvisso är det så att karbinen inte skjuter om inte ägaren riktar vapnet och trycker av. Men det uppfattas som skräckinjagande och det är väl i ärlighetens namn i många fall också syftet med innehavet av en kamphund.
Palmstierna är dock inte alltför strykrädd, utan debatterar såväl i diskussionstråden till HB-artikeln som i debattforumet på Hyresgästföreningens hemsida. Han gör dock varken sig själv eller Hyresgästföreningen särskilt mycket gott genom det, då han redan grundade sina smutsigaste fördomar för mycket från början och dessutom fortfarande är fördomsfull och oinsatt trots att han rensat bland argumenten.
I en annan nyligen publicerad artikel skriver dessutom Hyresgästföreningens tidning - Hem och hyra - en artikel om att det är svårt att vräka exempelvis mördare och hustrumisshandlare. I en värld där någon som drogat och våldtagit småtjejer först inte bedömdes ha stört grannarna nog för att vräkas känns det märkligt att Hyresgästföreningen fokuserar på att kunna vräka folk som äger hundar som aldrig gjort någon illa.
Dessutom märkligt i sammanhanget att det är hyresvärdarna som vill föra en sansad debatt medan Hyresgästföreningen vill kasta ut folk på minst sagt lösa grunder. Resonemanget att allt som upplevs som ett problem är ett problem är dock i sig inte felaktigt. Att därifrån gå till att argumentera för att förbjuda allt som folk inte tycker om är däremot djupt obehagligt. Med sådant tankesätt skulle exempelvis storväxta, homosexuella, muslimer, tatuerade, bland många andra kunna vräkas - även om de aldrig stört någon.
Jag hade ursprungligen svårt att tro att en så stor förening som Hyresgästföreningen (535 000 medlemmar!) står bakom Palmstiernas uttalanden, men de har inte dementerat dem, så jag får väl ändå anta att det är deras officiella hållning. Jag trodde dessutom långt mer om en så högt uppsatt och välavlönad (över 40 000 kr/månad) person på en så stor förening, men fördomar sitter djupt i folksjälen. Argumentationen är dessutom än märkligare, då PG Nyström, jurist hos Hyresgästföreningen, säger: "Ingen hyresgäst hos Svenska Bostäder eller hos något annat bostadsföretag kan bli uppsagd enbart av den orsaken att han eller hon är hundägare".
Utan Palmstiernas klavertramp hade Hyresgästföreningen haft ett fantastiskt läge att framstå som en balanserad, modern, fördomsfri förening i en debatt som kvällstidningarna smutsat sönder. Den chansen missades, och nu står de istället för en åsikt i grumligaste ytterkanten, trots att debatten är hårt vinklad redan från början. (Tror någon att medias häxjakt gällande "kamphundar" är något alldeles nytt så bevisar naturligtvis Aftonbladet som alltid motsatsen.)
När fördomar begränsar människors liv är det fördomarna, inte föremålen för fördomarna, som ska bort.
(Jag hoppas att alla länkarna funkar - en del av dem ser väldigt märkliga ut.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar