Barnafödande och BNP per capita

Andreas Malm skrev nyligen i Arbetarens klimatblogg:

Efter inledningssessionen följde ett pass om en fråga som vänstern alltid haft notoriskt svårt att hantera: befolkningsmängd. Uppenbarligen finns det en gräns för hur många människor jorden kan härbärgera, även om vi så alla lever fossilfritt. En ledande demograf vid namn Wolfgang Lutz gav en översikt över de demografiska trenderna på jorden och framhöll att bevisen är entydiga: preventivmedel och utbildning för kvinnor är vägen till stabiliserade – och på sikt rentav krympande – befolkningar. Detta är alltså inte bara en feministisk angelägenhet, utan lika mycket en ekologisk.

Och så kom chocken: föregångslandet är – ”och ni kanske blir förvånade nu”, sade Lutz med ett litet leende – den Islamiska Republiken av Iran. Inget annat land i världen har iscensatt ett så snabbt fertilitetsfall de senaste 25 åren. År 1984 tyngdes en genomsnittlig iransk kvinna av sju barn; i dag ligger samma genomsnitt under reproduktionstalet på 2,1.

Och alldeles förutom det oerhört obehagliga draget att betrakta människor som virus så finns det ett tydligt samband gällande barnafödande - från fantastiska Gapminder [klicka för bildspel med utvecklingen på årsbasis från 1950 till 2007]:
Ju rikare människor blir desto mindre barn föder de alltså, och jämviktsläget tycks vara någonstans kring reproduktionstalet 2,1. Irans barnafödande har minskat kraftigt, men det har även exempelvis USA:s gjort genom åren, och USA har dessutom historiskt befunnit sig betydligt närmre reproduktionstalet än Iran gjort.

Och barnafödande är bara ett av de mått som balanseras i takt med ökande rikedom - jag har tidigare skrivit om skogsskövling och växthusgaser, men även om man bromsar analysen vid redan rika länder så minskar exempelvis Sveriges vatten- och elförbrukning, och även trafikens koldioxidutsläpp (precis som hela landets koldioxidutsläpp) minskar. Tyvärr för Malms åsiktsfränder ökar dock även förväntad livslängd.

Det förbluffar mig att den politiska falang som beundrar Iran - det enda land som klassas som 'repressed' av Heritage - och dessutom önskar en kommandominskning av mänskligheten anser sig själva så genuint godhjärtade. Malm önskar vänsterrespons kring hur befolkningsfrågan ska hanteras, och jag hoppas att åtminstone någon ur den etablerade vänstern tar uttryckligt avstånd från Malms tankegångar.

Det är fattigdom och kommandokollektivism, inte rikedom och frihet, som är ohållbart.

Kvinnor: "Manlighet" relativt ointressant

Ur Expressen:

Enligt undersökningen tycker fyra av tio kvinnor att dagens män inte är tillräckligt manliga.

I undersökningen (pdf) var dock frågan: "Hur manlig anser du generellt sett att den genomsnittliga mannen i Sverige är idag jämfört med förr?", och svarar fyra av tio att någonting är på ett visst sätt så innebär det att en god majoritet anser att så inte är fallet.

Vidare ur undersökningen så anser kvinnor humor vara den klart viktigaste egenskapen (44 procent) hos potentiella partners och "[d]en vanliga killen-i-huset-bredvid, som exempelvis programledaren Fredrik Wikingsson" är den populäraste manstypen - därefter kommer "James Bond-typen i skräddarsydd kostym" och "[d]en metrosexuella typen, som exempelvis fotbollsspelaren Fredrik Ljungberg" på samma procentandel, och "[t]uffa muskelberg som Sylvester Stallone i filmerna Rambo" på en jumboplats.

Angående artikelns sidoruta gällande fysiska egenskaper som anses minst attraktiva så har Expressen för övrigt helt sonika listat samtliga svarsalternativ utom "maskulina drag".

Det fascinerar mig att en så tafflig enkät med drygt 1000 respondenter och fem frågor, på kommersiellt uppdrag, får sådant genomslag i dagens informationstäthet (även bland andra Metro och SalongK har skrivit om den), men hund-bet-man-förhoppningar tycks aldrig gå ur tiden.

Sveriges genomsnittsålder, könsuppdelat

Sett till sökningar som landat på den här bloggen verkar en och annan vara på jakt efter könsuppdelade siffror gällande genomsnittsålder/medelålder - så, den tidigare statistiken, könsuppdelad [klickbar för förstoring]:
Snittkvinnan har alltså blivit 1,21 år äldre och snittmannen 1,64 år äldre sedan 1995.

Snittkvinnan var 37,9 år gammal 1968, att jämföra med 42,1 år 2007 - snittmannen 1968 var 36,2 år, att jämföra med 39,8 år 2007.

Jackie Chan i frihet

Ur Wall Street Journal:

"I’m not sure if it’s good to have freedom or not," [Jackie Chan] told an audience at a regional economic forum in southern China Saturday. "If you’re too free, you’re like the way Hong Kong is now. It’s very chaotic. Taiwan is also chaotic." He continued: "I’m gradually beginning to feel that we Chinese need to be controlled. If we’re not being controlled, we’ll just do what we want."

Och för den som undrar vad Jackie Chan använt sin frihet till så har fantastiske James Rolfe sammanställt vad han anser är Chans 10 bästa stuntscener:

(Direktlänk)

Mitt S - my ass

Socialdemokraterna lanserar webbplattformen Mitt S, och med tanke på S we can kan man börja fundera på ifall S medvetet väljer skrattretande namn på sina satsningar för att skapa publicitet.

Nå, saknar någon skämtingångar(...) kring Socialdemokraternas samling i Mitt S så kan Jackass stå till tjänst:

(Direktlänk)

Trent Reznor i tiden

Att nailgun-ammunitionslådorna i Quake bar Nine Inch Nails-loggan (Trent Reznor skrev musiken till spelet) kan vara den stiligaste produktplaceringen någonsin, och via Offsetting Behaviour hittar jag att det ingalunda var någon engångshändelse:

(Direktlänk)

Och som ackompanjemang: NOFX - Dinosaurs will die - ur texten:

The dinosaurs will slowly die
And I do believe no one will cry
I'm just fucking glad I'm gonna be
There to watch the fall

Prehistoric music industry
Three feet in la brea tar
Extinction never felt so good

If you think anyone would feel badly
You are sadly, mistaken
The time has come for evolution
Fuck collusion, kill the five

(Direktlänk)

Och undrar någon över blogghuvudet hos Offsetting Behaviour så visar det en Tullock airbag, uppkallad efter Gordon Tullock - alltså ett spjut som spetsar föraren vid minsta kontakt med något i trafiken och som gissningsvis inför respekt och hänsyn i trafiken på ett sällsynt effektivt sätt.

Fågelfjädrar, nanostrukturer och ölskum

Djur och droger är två återkommande teman på den här bloggen, och även nanostrukturer har nämnts. Följaktligen kan jag inte undgå att nämna det närmast poetiska forskningsresultat som samlar nämnda ämnen - från Physorg:

Some of the brightest colors in nature are created by tiny nanostructures with a structure similar to beer foam or a sponge, according to Yale University researchers.

Drogrealismvågen

Mattias Svensson skrev nyss om att DN åtminstone inte instinktivt sparkade bakut i en ledare där i Sverige illegala droger nämndes.

Den ledaren är dock tydligt en del i en process som egentligen rullat ända sedan internet kunde ersätta den tidigare statskontrollerade drogdebatten, och som accelererat i samma takt som internet tagit plats i tillvaron. Information spräcker luftslott, och drogfobin är självfallet inget undantag.

Ett annat exempel på det är SVT:s rapportering kring förslaget att legalisera cannabis i Kalifornien. Ett sådant reportage hade varit omöjligt även i de icke-statliga kanalerna för bara några år sedan.

Några ytterligare exempel från andra länder är CNBC:s debatt där det visserligen i sedvanlig drogdebattsordning är sju personer på ena sidan mot en demolerad stackare i andra hörnan, men där legaliseringsförespråkarna är i majoritet [via Radley Balko], och att Guardian balanserat skriver om drogfobins kostnader. De 14 miljarder pund (cirka 175 miljarder kronor) som rubriken anger är för övrigt rapportens (pdf) extremvärde, där kokain- och heroinbruk halveras vid legalisering.

En sådan slutsats skulle vara fullständigt främmande för forna tiders debatt - se exempelvis Systembolagets rapport, där de kom fram till att en avreglering av det svenska alkoholmonopolet skulle leda till 1580 fler dödsfall, 14 000 fler anmälda misshandelsfall och 16 miljoner fler sjukskrivningsdagar årligen.

Den engelska studiens extremresultat är dock mer verklighetsnära än Systembolagets prognos - Portugal avkriminaliserade 2001 bruk och innehav av samtliga droger - ur Glenn Greenwalds (Cato Institute) rapport (pdf) [klickbara bilder]:
Och hans sammanfattning:

Prior to decriminalization — throughout the 1990s — Portugal had among the worst drug crises in the EU, if not the worst. The more they criminalized, the worse the problems became. After decriminalization, Portugal has among the best drug usage rates both within the EU and outside of the EU (especially when compared to the harshest criminalized countries, such as the U.S. and Great Britain). Those are just facts.

Och angående just missbruket av tyngre droger - ur Scientific American:

Five years later, the number of deaths from street drug overdoses dropped from around 400 to 290 annually, and the number of new HIV cases caused by using dirty needles to inject heroin, cocaine and other illegal substances plummeted from nearly 1,400 in 2000 to about 400 in 2006, according to a report released recently by the Cato Institute, a Washington, D.C, libertarian think tank.

Kostnadskalkyler och liknande osar dock illa - enligt en ny studie så beräknas exempelvis staten spara 32 cent (ungefär 2,70 kronor) på varje sålt cigarettpaket eftersom rökare dör tidigare, och visserligen slår sådana argument rakt tillbaka på ekonomisterna som letar maxvinst för staten i varje situation, men det är inte på den planhalvan debatten bör föras.

Det finns helt enkelt inget annat argument än ren folkhälsofascistisk tradition att särbehandla droger från andra faror, och precis som samhället i stort går mot ett sundare klimat (även om politiker gör allt i sin närmast omnipotenta makt för att hindra utvecklingen) så är det ofrånkomligt att även drogdiskussionen kommer att sansa sig och droger gradvis legaliseras.

Och även om det känns som att det går alldeles för långsamt på de flesta frihetsfronter så är det viktigt att ha i åtanke vad som hänt de senaste fem åren kontra vad som hänt under de föregående 50 åren.

(Guardianartikel-tipstack: Óli)

Bindestrecksmysteriet

Julia Skott skrev nyligen:

Tyvärr är ju bindestrecksnamn förbjudna numer, underbart nog för att ett nytt datasystem på Skatteverket för en massa år sen inte klarade av det.

Det känns spontant ungefär lika troligt att det är sant som att det är en klintbergare, så jag skickade en förfrågan till Skatteverket - svaret:
Frågan lever alltså vidare, men svaret osar mörkläggning.

Så, grävjournalister - vänligen hugg in.

[Not: Det gäller alltså bindestreck i efternamnet.]

Sveriges vattenförbrukning 1995-2005

Någon kom till min blogg via sökningen "sveriges vattensituation" (till det här inlägget), och så här ser Sveriges vattenförbrukning ut, baserat på det något knapphändiga data SCB erbjuder [klickbar bild]:
Mellan 1995 och 2005 gick alltså vattenförbrukningen ner 1,7 procent samtidigt som befolkningen ökade med 2,4 procent, vilket innebär att förbrukningen per capita minskade med 4,0 procent. Förbrukningen i hushållen per capita gick under samma period ner med 11,1 procent.

Mest vatten förbrukar industrin - det är dock svårt att få grepp om hur mycket färskvatten de förbrukar, då bland annat även havsvatten ingår i siffrorna ovan.

På samma sätt som 2008 var det ständiga Earth Hour-året så var 2005 det nutidshistoriskt ständiga Water Hour-året, ifall nu någon skulle få för sig att uppfinna en sådan term.