Mattias Svensson skrev tidigare om rosenbladsantagandet - alltså att ägna likheter istället för olikheter en tanke, och det är en tanke jag sympatiserar med. Att klassa den politiska skalan som endimensionell är en väldigt begränsad analys, och även om den tvådimensionella också har brister så är den långt bättre.
Den frihetliga vänstern och liberalismen har alltså en del gemensamma områden, som exempelvis dansbaneeländet och åsiktsregistreringen som Mattias Svensson nämner. Jag hade gärna sett att fler rent frihetliga ämnen blev mer tvärpolitiska - vänstern skulle exempelvis gärna få skärpa till sig i drogfrågan medan liberalismen borde skärpa till sig vad gäller könskollektivism.
Ett annat av de ämnen där jag gärna skulle se tvärpolitisk uppslutning är byråkrati - bland annat har en ny avhandling av Maria Persson vid Lunds universitet har kommit fram till att minskad gränsbyråkrati är en form av fattigdomsbekämpning:
– Jag fokuserar på hur man begränsar tiden för att få varorna att komma över gränsen. Ju svårare procedur för att exportera, desto längre tid tar det. Mina beräkningar visar att om det tar en dag mindre för en vara att passera gränsen så skulle värdet av exporten kunna öka med en procent, säger [Maria Persson].
Bekymret med den frågan som tvärpolitik är antagligen dock att båda sidor faktiskt uttalat redan önskar minskad gränsbyråkrati - liberalismen genom att ta bort gränserna och vänstern genom att ta bort handeln.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men liberalismen har ju ett klockrent facit vad gäller könskollektivism, att folkpartiet och andra politiska partier som gärna kallar sig för liberala men inte är det inte har ett lika bra facit är en annan sak.
Andreas: Ja, liberalismen som teori är uttalat individualistisk och därför perfekt även ur genusteoretiskt perspektiv.
Jag förvånas däremot av hur andra - även i övrigt ytterst konsekventa - liberala debattörer ser på exempelvis könsroller. Förhoppningsvis kommer en bloggpost på ämnet inom kort.
Skicka en kommentar