Marijuana har länge använts till cancerpatienter, eftersom det bland annat minskar illamåendet och ökar aptiten - från cancer.gov:
Marijuana cigarettes have been used to treat chemotherapy-induced nausea and vomiting, and research has shown that THC is more quickly absorbed from marijuana smoke than from an oral preparation.
Nu har dock en studie visat att det finns fler positiva effekter gällande cancer - från Physorg:
The authors from the Complutense University in Madrid, working with scientists from other universities, found that the active component of marijuana, tetrahydrocannabinol (THC), causes cancer cells to undergo a process called autophagy -- the breakdown that occurs when the cell essentially self-digests.
För att avdramatisera marijuanabruk har Andrew Sullivan skrivit en serie inlägg (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7) där brukare kort beskriver sin tillvaro - ett initiativ som kommenterats av Will Wilkinson.
Penn & Teller: Bullshit - War on drugs:
(Direktlänk)
lördag 4 april 2009
Världens vattensituation
Riskbloggen skriver om att risken för konflikter över vatten tycks vara övervärderad:
Under de femtio år [Wendy Barnaby] studerade (1948-1999) fanns det inte ett enda exempel på krig som hade startats för att ena sidan saknade vatten. Det fanns konflikter om tillgången på vatten, men dessa löstes alltid med fredliga medel.
Spontant känns resultatet trovärdigt - bekymmer brukar lösas så konfliktfritt som omständigheterna tillåter. Trygg tillgång till rent vatten är dock ytterst viktigt, och en ny rapport (pdf, 30 MB, 349 sidor) från FN:s World Water Assignment Program tar upp just världens vattensituation. Ur rapporten [klickbara bilder]:
I riktigt fattiga länder följer produktionen mängden regnvatten:
Sambandet mellan vattentillgång och BNP syns även i världen i stort:
Det finns dock inget entydigt samband mellan BNP per capita och färskvattenanvändande:
Och ekonomin har blivit allt mer vatteneffektiv:
Rapporten nämner även den ständigt hotande allmänningens tragedi, och försök att undvika den:
Where pricing is used to cover water supply costs (for example, cities committed to water demand management, private irrigation schemes, markets for irrigation water and penalties for water pollution), it is an important driver of reforms. Where prices cannot adjust to financial realities, stresses emerge as water shortages, water waste, inefficient water use, inadequate water infrastructure investments and poor water-related services. Water quality may be inconsistent, and maintenance and rehabilitation of distribution systems may be neglected. Capital investment may also be inadequate, resulting in the failure to develop adequate water supply and sanitation services.
However, even in situations where pricing is actively used to cover water supply costs, the long history of water as a public good means that water prices have been heavily subsidized by tax-funded distributions from individuals and corporations that may not be direct beneficiaries of the services provided. (sid 61)
Teknikutvecklingen gör självfallet sitt till att minska bekymren:
Desalination based on brackish water sources (48%) and seawater (52%) is increasingly affordable as a result of new membrane technology ($0.60-$0.80 per cubic metre). (sid 155)
Rapporten beskriver även storföretagens roll i utsatta länder:
In 2000 the Coca-Cola Company began bottling operations in Kala Dera, a large village outside Jaipur, Rajasthan, India, where irrigated agriculture is the primary source of livelihood. Within a year the community noticed a rapid decline in groundwater levels, for which the plant was blamed. The community demanded closure of the plant, and the cause received some international support, mainly from university students in Canada, the United Kingdom and the United States, some of Coca-Cola’s largest markets.
/.../
For Coca-Cola the report noted that the company was a very small user of water, tapping less than 1% of the area’s available water. Nonetheless, the report recommended more consideration of community water needs in plant location and operations, arguing that ‘assessment of water availability in the vicinity of a bottling operation should be from a perspective . . . wider than business continuity’. Coca-Cola India pledged to reach a net-zero balance in groundwater use by the end of 2009, installed a rainwater harvesting system for groundwater recharge and drafted guidelines for engaging with the community. To help farmers use water more efficiently, Coca-Cola, in partnership with local farmers and the government, has started drip irrigation projects with 15 farmers. Some 15 more projects are planned in 2008-09. (sid 274-275)
Och rapportförfattarna ansluter sig följaktligen inte direkt till Naomi Kleins No Logo-tes:
The Coca-Cola example shows that companies have much to lose in public image and consumer trust when they compete with traditional uses of water. In this case the damage to the company’s image was potentially higher than the costs of taking preventive action. (sid 275)
Och bekymret med allmänningens tragedi går igen:
Energy demand and water use are closely linked (see chapter 7). Energy costs and concerns about energy efficiency can be brought to bear in addressing water issues. In parts of South Asia and other regions where farmers use groundwater drawn from private wells, the price of electricity needed for pumping is a powerful instrument for controlling groundwater abstraction by influencing farmers’ pumping behaviour.
However, electricity is underpriced in many areas. The arguments against raising electricity prices, and the practical problems in doing so, are similar to those for holding down irrigation water prices for small farmers. However, the rising cost of public subsidies for fuel and electric power has steeled the resolve of many governments to tackle this perverse incentive for overabstraction of water. The metering of electricity to farmers in North China shows the efficacy of economic pricing for resource management, given the right institutional structure. (sid 279)
Vetenskapsradion skrev även om rapporten, intressant nog under rubriken Myt att det råder vattenbrist i världen:
- Det är en myt att det råder vattenbrist i vattenbristdrabbade regioner. Vi talar så ofta om torrområden och det finns stora problem. Men all forskning pekar på att det är en misstolkning. Det finns väldigt stora outnyttjade vattenresurser. Det är snarare så att det finns vatten vid fel tidpunkt, hävdar professor Johan Rockström vid Stockholm Environment Institute och Stockholm Recilience Center.
/.../
Johan Rockström tror att lösningen ligger i att effektivisera jordbruket som i många utvecklingsländer ger alldeles för små skördar, det behövs plöjningsfritt åkerbruk, många smådammar och terassering för att spara vatten.
/.../
Johan Rockström tycker inte heller att vi ska ha dåligt samvete för att vi i Sverige köper produkter som kostat stora mängder vatten att producera i områden med vattenstress. Bara om vi handlar med tredje världen kan de lyfta sig ur fattigdomen, hävad (sic) Rockström.
Vetenskapsradion citerar även Jan Lundquist, professor vid Stockholm International Water Institute och Tema Vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet, som håller med de forskare Riskbloggen citerar i att en del av lösningen är att importera vattenkrävande varor.
Inom samma ämne kan noteras att New Scientist skriver om att 300 miljoner dollar i bidrag gått till spillo i brunnsborrande:
He estimates $300 million of investment has been wasted, undermining the UN Millennium Development Goal of bringing clean water to half of the world's estimated billion people still without it.
"In the Menaka region of Mali, 80% of wells are dysfunctional," Skinner reports. "In northern Ghana, 58% require repair."
Key problems, he says, are bad design and poor construction. Aid agencies like to use local contractors, because it provides work and helps local economies. But Skinner says many are slipshod, corrupt or incompetent.
Sammanfattningsvis så verkar det centrala bekymret vad gäller vattentillgång - precis som så många andra bekymmer - vara just allmänningens tragedi. Tryggas inte äganderätten så kommer heller ingen göra det extraarbete och de investeringar som krävs för att förbättra livet - blir tillgången för mycket värd så kommer bara det lilla de har att tas ifrån dem.
Under de femtio år [Wendy Barnaby] studerade (1948-1999) fanns det inte ett enda exempel på krig som hade startats för att ena sidan saknade vatten. Det fanns konflikter om tillgången på vatten, men dessa löstes alltid med fredliga medel.
Spontant känns resultatet trovärdigt - bekymmer brukar lösas så konfliktfritt som omständigheterna tillåter. Trygg tillgång till rent vatten är dock ytterst viktigt, och en ny rapport (pdf, 30 MB, 349 sidor) från FN:s World Water Assignment Program tar upp just världens vattensituation. Ur rapporten [klickbara bilder]:
I riktigt fattiga länder följer produktionen mängden regnvatten:
Sambandet mellan vattentillgång och BNP syns även i världen i stort:
Det finns dock inget entydigt samband mellan BNP per capita och färskvattenanvändande:
Och ekonomin har blivit allt mer vatteneffektiv:
Rapporten nämner även den ständigt hotande allmänningens tragedi, och försök att undvika den:Where pricing is used to cover water supply costs (for example, cities committed to water demand management, private irrigation schemes, markets for irrigation water and penalties for water pollution), it is an important driver of reforms. Where prices cannot adjust to financial realities, stresses emerge as water shortages, water waste, inefficient water use, inadequate water infrastructure investments and poor water-related services. Water quality may be inconsistent, and maintenance and rehabilitation of distribution systems may be neglected. Capital investment may also be inadequate, resulting in the failure to develop adequate water supply and sanitation services.
However, even in situations where pricing is actively used to cover water supply costs, the long history of water as a public good means that water prices have been heavily subsidized by tax-funded distributions from individuals and corporations that may not be direct beneficiaries of the services provided. (sid 61)
Teknikutvecklingen gör självfallet sitt till att minska bekymren:
Desalination based on brackish water sources (48%) and seawater (52%) is increasingly affordable as a result of new membrane technology ($0.60-$0.80 per cubic metre). (sid 155)
Rapporten beskriver även storföretagens roll i utsatta länder:
In 2000 the Coca-Cola Company began bottling operations in Kala Dera, a large village outside Jaipur, Rajasthan, India, where irrigated agriculture is the primary source of livelihood. Within a year the community noticed a rapid decline in groundwater levels, for which the plant was blamed. The community demanded closure of the plant, and the cause received some international support, mainly from university students in Canada, the United Kingdom and the United States, some of Coca-Cola’s largest markets.
/.../
For Coca-Cola the report noted that the company was a very small user of water, tapping less than 1% of the area’s available water. Nonetheless, the report recommended more consideration of community water needs in plant location and operations, arguing that ‘assessment of water availability in the vicinity of a bottling operation should be from a perspective . . . wider than business continuity’. Coca-Cola India pledged to reach a net-zero balance in groundwater use by the end of 2009, installed a rainwater harvesting system for groundwater recharge and drafted guidelines for engaging with the community. To help farmers use water more efficiently, Coca-Cola, in partnership with local farmers and the government, has started drip irrigation projects with 15 farmers. Some 15 more projects are planned in 2008-09. (sid 274-275)
Och rapportförfattarna ansluter sig följaktligen inte direkt till Naomi Kleins No Logo-tes:
The Coca-Cola example shows that companies have much to lose in public image and consumer trust when they compete with traditional uses of water. In this case the damage to the company’s image was potentially higher than the costs of taking preventive action. (sid 275)
Och bekymret med allmänningens tragedi går igen:
Energy demand and water use are closely linked (see chapter 7). Energy costs and concerns about energy efficiency can be brought to bear in addressing water issues. In parts of South Asia and other regions where farmers use groundwater drawn from private wells, the price of electricity needed for pumping is a powerful instrument for controlling groundwater abstraction by influencing farmers’ pumping behaviour.
However, electricity is underpriced in many areas. The arguments against raising electricity prices, and the practical problems in doing so, are similar to those for holding down irrigation water prices for small farmers. However, the rising cost of public subsidies for fuel and electric power has steeled the resolve of many governments to tackle this perverse incentive for overabstraction of water. The metering of electricity to farmers in North China shows the efficacy of economic pricing for resource management, given the right institutional structure. (sid 279)
Vetenskapsradion skrev även om rapporten, intressant nog under rubriken Myt att det råder vattenbrist i världen:
- Det är en myt att det råder vattenbrist i vattenbristdrabbade regioner. Vi talar så ofta om torrområden och det finns stora problem. Men all forskning pekar på att det är en misstolkning. Det finns väldigt stora outnyttjade vattenresurser. Det är snarare så att det finns vatten vid fel tidpunkt, hävdar professor Johan Rockström vid Stockholm Environment Institute och Stockholm Recilience Center.
/.../
Johan Rockström tror att lösningen ligger i att effektivisera jordbruket som i många utvecklingsländer ger alldeles för små skördar, det behövs plöjningsfritt åkerbruk, många smådammar och terassering för att spara vatten.
/.../
Johan Rockström tycker inte heller att vi ska ha dåligt samvete för att vi i Sverige köper produkter som kostat stora mängder vatten att producera i områden med vattenstress. Bara om vi handlar med tredje världen kan de lyfta sig ur fattigdomen, hävad (sic) Rockström.
Vetenskapsradion citerar även Jan Lundquist, professor vid Stockholm International Water Institute och Tema Vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet, som håller med de forskare Riskbloggen citerar i att en del av lösningen är att importera vattenkrävande varor.
Inom samma ämne kan noteras att New Scientist skriver om att 300 miljoner dollar i bidrag gått till spillo i brunnsborrande:
He estimates $300 million of investment has been wasted, undermining the UN Millennium Development Goal of bringing clean water to half of the world's estimated billion people still without it.
"In the Menaka region of Mali, 80% of wells are dysfunctional," Skinner reports. "In northern Ghana, 58% require repair."
Key problems, he says, are bad design and poor construction. Aid agencies like to use local contractors, because it provides work and helps local economies. But Skinner says many are slipshod, corrupt or incompetent.
Sammanfattningsvis så verkar det centrala bekymret vad gäller vattentillgång - precis som så många andra bekymmer - vara just allmänningens tragedi. Tryggas inte äganderätten så kommer heller ingen göra det extraarbete och de investeringar som krävs för att förbättra livet - blir tillgången för mycket värd så kommer bara det lilla de har att tas ifrån dem.
Lejon, snabbare och smidigare än du tror?
Jag hamnade nyss i en debatt (utan tillgång till internet) där jag menade att lejon är långt snabbare och smidigare än de flesta tror, och motdebattören menade att lejonens styrka och tyngd (ett lejon väger runt 250 kilo) och deras koordinerade jakt gör att de inte behöver någon nämnvärd smidighet eller snabbhet.
Så, Google till undsättning:
Lejon kan nå en topphastighet om runt 60 km/h, hoppa över nio meter långt och runt fyra meter högt.
Nu är ju självfallet grundfrågeställningen ytterst vagt formulerad, men jag anar att snittpersonens gissningar skulle ligga i lägsta laget gällande samtliga de måtten.
Och som exempel på stora kattdjurs häpnadsväckande snabbhet och smidighet så är tigerhonan som hoppar mot elefanten ett av de klipp jag aldrig slutar fascineras av:
(Direktlänk)
Så, Google till undsättning:
Lejon kan nå en topphastighet om runt 60 km/h, hoppa över nio meter långt och runt fyra meter högt.
Nu är ju självfallet grundfrågeställningen ytterst vagt formulerad, men jag anar att snittpersonens gissningar skulle ligga i lägsta laget gällande samtliga de måtten.
Och som exempel på stora kattdjurs häpnadsväckande snabbhet och smidighet så är tigerhonan som hoppar mot elefanten ett av de klipp jag aldrig slutar fascineras av:
(Direktlänk)
fredag 3 april 2009
Penn Jillette om stimulanspaket
Penn Jillette hamnar via eldslukning och sladdhävning i stimulanspaketsspörsmål - från CNN:
I trusted my Dad that turning into a skid would work. I trusted my carny mentor, Doc Swan, that closing my mouth around a burning torch would put it out. They were right. Maybe the United States borrowing more money than I could imagine in a billion years with a billion computers and a billion monkeys typing on them, will get us out of financial trouble. I really don't know. It's certainly true that many counterintuitive things are true, and when you have the guts to do something counterintuitive that works, it's really cool. It's a superpower under our yellow sun.
But there are some things that are just intuitive. Did you know, that if you're going 100 mph, directly at a very, very thick, reinforced concrete wall, and you speed up, so you're accelerating right when you hit the wall that the accident you have is going to be much worse than if you'd jammed on the brakes as soon as you saw the wall at the end of the street? Did you know that? It's exactly what everything you know and feel would tell you, and it's exactly true. Most times when you're driving, or playing with fire, or handling money, the thing that makes sense to you is also true.
I way hope we're turning into a skid and not accelerating into a concrete wall.
(Via Reason; mer med Penn Jillette, bland annat den i nuläget senaste filmen om vad en lånad biljon dollar innebär, finns hos Crackle.)
I trusted my Dad that turning into a skid would work. I trusted my carny mentor, Doc Swan, that closing my mouth around a burning torch would put it out. They were right. Maybe the United States borrowing more money than I could imagine in a billion years with a billion computers and a billion monkeys typing on them, will get us out of financial trouble. I really don't know. It's certainly true that many counterintuitive things are true, and when you have the guts to do something counterintuitive that works, it's really cool. It's a superpower under our yellow sun.
But there are some things that are just intuitive. Did you know, that if you're going 100 mph, directly at a very, very thick, reinforced concrete wall, and you speed up, so you're accelerating right when you hit the wall that the accident you have is going to be much worse than if you'd jammed on the brakes as soon as you saw the wall at the end of the street? Did you know that? It's exactly what everything you know and feel would tell you, and it's exactly true. Most times when you're driving, or playing with fire, or handling money, the thing that makes sense to you is also true.
I way hope we're turning into a skid and not accelerating into a concrete wall.
(Via Reason; mer med Penn Jillette, bland annat den i nuläget senaste filmen om vad en lånad biljon dollar innebär, finns hos Crackle.)
The world's brain is hanging upside down
Johan Norberg skrev för ett tag sedan att man visste att världen är upp och ned när: "den bäste rapparen är vit, den bäste golfaren är svart och Timbro skyller finanskrisen på den hemska nyliberalismen".
Och vidare på det temat: När hela västvärlden tävlar i att urholka det sista skälvande värdet i fiatpengarna medan Ryssland står upp för guldmyntfoten (jo, Ryssland har en hel del obrutet guld och har därför självfallet egenvinst inblandad).
Önskar någon få en smula mer koll på vad en biljon dollar innebär så finns en visualisering här.
(Rubrikinspirationen är naturligtvis Ramones Bonzo goes to Bitburg - för övrigt en Reagankritisk låt, vilket ogillades av gitarristen Johnny Ramone, som ansåg att Ronald Reagan var den bästa presidenten under hans livstid och att titeln vanhedrade Reagan. Låten döptes därför om till My Brain is Hanging Upside Down.)
Och vidare på det temat: När hela västvärlden tävlar i att urholka det sista skälvande värdet i fiatpengarna medan Ryssland står upp för guldmyntfoten (jo, Ryssland har en hel del obrutet guld och har därför självfallet egenvinst inblandad).
Önskar någon få en smula mer koll på vad en biljon dollar innebär så finns en visualisering här.
(Rubrikinspirationen är naturligtvis Ramones Bonzo goes to Bitburg - för övrigt en Reagankritisk låt, vilket ogillades av gitarristen Johnny Ramone, som ansåg att Ronald Reagan var den bästa presidenten under hans livstid och att titeln vanhedrade Reagan. Låten döptes därför om till My Brain is Hanging Upside Down.)
Availibility heuristic
Joshua D. Foster skriver i Psychology Today-bloggen om availibility heuristic - alltså tendensen att värdera risker efter hur högt i minneskön något ligger ("how easily an example can be brought to mind"):
Although there are many problems associated with the availability heuristic, perhaps the most concerning one is that it often leads people to lose sight of life's real dangers. Psychologist Gerd Gigerenzer, for example, conducted a fascinating study that showed in the months following September 11, 2001, Americans were less likely to travel by air and more likely to instead travel by car. While it is understandable why Americans would have been fearful of air travel following the incredibly high profile attacks on New York and Washington, the unfortunate result is that Americans died on the highways at alarming rates following 9/11. This is because highway travel is far more dangerous than air travel. More than 40,000 Americans are killed every year on America's roads. Fewer than 1,000 people die in airplane accidents, and even fewer people are killed aboard commercial airlines. The bottom line is that being a passenger on a plane being flown by trained professionals who are being guided by a team of professionals (i.e., air traffic control) is much safer than driving your own car on streets surrounded by other amateur drivers who may or may not follow the rules of the road (and whose cars may or may not be fit to drive).
/.../
Consider, for example, that the 2009 budget for homeland security (the folks that protect us from terrorists) will likely be about $50 billion. Don't get us wrong, we like the fact that people are trying to prevent terrorism, but even at its absolute worst, terrorists killed about 3,000 Americans in a single year. And less than 100 Americans are killed by terrorists in most years. By contrast, the budget for the National Highway Traffic Safety Administration (the folks who protect us on the road) is about $1 billion, even though more than 40,000 people will die this year on the nation's roads. In terms of dollars spent per fatality, we fund terrorism prevention at about $17,000,000/fatality (i.e., $50 billion/3,000 fatalities) and accident prevention at about $25,000/fatality (i.e., $1 billion/40,000 fatalities). This huge imbalance tells us that our priorities are seriously out of whack. (And don't even get us started on bigger killers like heart disease!)
Larm och påföljande panikåtgärder är ett av den här bloggens centralämnen, men några inlägg gällande riskvärdering:
- Flygbolag slopar flytvästar för att spara bränsle
- Värdet av ett människoliv
- Arbetsmiljöverket, Wanja och Littorin om arbetsskador
- FRA mot bin Ladin
Although there are many problems associated with the availability heuristic, perhaps the most concerning one is that it often leads people to lose sight of life's real dangers. Psychologist Gerd Gigerenzer, for example, conducted a fascinating study that showed in the months following September 11, 2001, Americans were less likely to travel by air and more likely to instead travel by car. While it is understandable why Americans would have been fearful of air travel following the incredibly high profile attacks on New York and Washington, the unfortunate result is that Americans died on the highways at alarming rates following 9/11. This is because highway travel is far more dangerous than air travel. More than 40,000 Americans are killed every year on America's roads. Fewer than 1,000 people die in airplane accidents, and even fewer people are killed aboard commercial airlines. The bottom line is that being a passenger on a plane being flown by trained professionals who are being guided by a team of professionals (i.e., air traffic control) is much safer than driving your own car on streets surrounded by other amateur drivers who may or may not follow the rules of the road (and whose cars may or may not be fit to drive).
/.../
Consider, for example, that the 2009 budget for homeland security (the folks that protect us from terrorists) will likely be about $50 billion. Don't get us wrong, we like the fact that people are trying to prevent terrorism, but even at its absolute worst, terrorists killed about 3,000 Americans in a single year. And less than 100 Americans are killed by terrorists in most years. By contrast, the budget for the National Highway Traffic Safety Administration (the folks who protect us on the road) is about $1 billion, even though more than 40,000 people will die this year on the nation's roads. In terms of dollars spent per fatality, we fund terrorism prevention at about $17,000,000/fatality (i.e., $50 billion/3,000 fatalities) and accident prevention at about $25,000/fatality (i.e., $1 billion/40,000 fatalities). This huge imbalance tells us that our priorities are seriously out of whack. (And don't even get us started on bigger killers like heart disease!)
Larm och påföljande panikåtgärder är ett av den här bloggens centralämnen, men några inlägg gällande riskvärdering:
- Flygbolag slopar flytvästar för att spara bränsle
- Värdet av ett människoliv
- Arbetsmiljöverket, Wanja och Littorin om arbetsskador
- FRA mot bin Ladin
torsdag 2 april 2009
This is your brain on stimuli
Malin Sandström på läsvärda matnördsbloggen Matmolekyler skriver:
Näst senaste Hjärnkontoret (kan ses via SVT Play till och med 19/4) har ett charmerande inslag om glasstillverkning och smak. Förutom en titt in i glassfabrikens storskaliga tillverkning diskuterar de smak, lukt och psykologiska effekter som att det man ser påverkar vilken smak man tror sig känna.
Snyggt illustrerat av en specialtillverkad ljusgrön glass med chokladsmak, som ingen av de tre barnen i testpanelen lyckas klassificera - “jag känner igen den här smaken”, “det känns som päron, fast man kanske bara känner för det för att färgen är grön” - förrän de får veta vad det är: “när man vet och inte kollar på färgen så känner man faktiskt chokladsmaken”.
Och nämnda fenomen är klassiskt och djupt fascinerande - genomskinlig Cola går knappt att skilja från normalfärgad Cola i ett blindtest trots att skillnaden är enorm när man ser vad man dricker, kaffe upplevs smaka annorlunda beroende på färgen på paketet och även prislappen spelar stor roll för upplevelsen.
På samma tema, och kanske ännu mer förvånande för många, är McGurk-effekten, där ljud upplevs annorlunda beroende på om man tittar på personen som uttalar ljudet eller ej.
Näst senaste Hjärnkontoret (kan ses via SVT Play till och med 19/4) har ett charmerande inslag om glasstillverkning och smak. Förutom en titt in i glassfabrikens storskaliga tillverkning diskuterar de smak, lukt och psykologiska effekter som att det man ser påverkar vilken smak man tror sig känna.
Snyggt illustrerat av en specialtillverkad ljusgrön glass med chokladsmak, som ingen av de tre barnen i testpanelen lyckas klassificera - “jag känner igen den här smaken”, “det känns som päron, fast man kanske bara känner för det för att färgen är grön” - förrän de får veta vad det är: “när man vet och inte kollar på färgen så känner man faktiskt chokladsmaken”.
Och nämnda fenomen är klassiskt och djupt fascinerande - genomskinlig Cola går knappt att skilja från normalfärgad Cola i ett blindtest trots att skillnaden är enorm när man ser vad man dricker, kaffe upplevs smaka annorlunda beroende på färgen på paketet och även prislappen spelar stor roll för upplevelsen.
På samma tema, och kanske ännu mer förvånande för många, är McGurk-effekten, där ljud upplevs annorlunda beroende på om man tittar på personen som uttalar ljudet eller ej.
Earth Hour utvärderat
Earth Hour (tidigare inlägg) resulterade i att förbrukningen hos Vattenfall gick ner ungefär tre procent, totalt motsvarande cirka 25 villors årsförbrukning av el.
Sveriges elförbrukning (via SCB), kontra folkmängd (även det från SCB) [klickbart diagram, observera den klippta y-axeln]:
Elförbrukningen sjönk alltså i absoluta tal med cirka 2 procent mellan 2005 och 2008, med cirka 3 procent sedan 2002 och med cirka 4 procent sedan 2001. Per capita har elförbrukningen minskat med närmare 4 procent sedan 2005 och med närmare 7 procent sedan 2001.
Jag vet inte om nedgången kan förklaras av att elintensiv industri skattats och byråkratiserats bort från Sverige, och i så fall är naturligtvis uppoffringen för att nå minskningen stor, men effektiviseringstrenden i samhället är påtaglig, och gissningsvis gör även exempelvis all utbytt direktverkande el, bättre isolering och effektivare elprylar sitt i sammanhanget.
Oavsett vad nedgången beror på så var 2008 ett ständigt Earth Hour-år, jämfört med bara några år tidigare.
Tidigare inlägg på liknande tema:
- Marknaden, miljöpåverkan och regleringar
- Bättre en kWh i skogen än tio
- Internet sparar hundratals miljoner ton koldioxid
(Även Bjørn Lomborg har uttalat sig om Earth Hour.)
Sveriges elförbrukning (via SCB), kontra folkmängd (även det från SCB) [klickbart diagram, observera den klippta y-axeln]:
Elförbrukningen sjönk alltså i absoluta tal med cirka 2 procent mellan 2005 och 2008, med cirka 3 procent sedan 2002 och med cirka 4 procent sedan 2001. Per capita har elförbrukningen minskat med närmare 4 procent sedan 2005 och med närmare 7 procent sedan 2001.Jag vet inte om nedgången kan förklaras av att elintensiv industri skattats och byråkratiserats bort från Sverige, och i så fall är naturligtvis uppoffringen för att nå minskningen stor, men effektiviseringstrenden i samhället är påtaglig, och gissningsvis gör även exempelvis all utbytt direktverkande el, bättre isolering och effektivare elprylar sitt i sammanhanget.
Oavsett vad nedgången beror på så var 2008 ett ständigt Earth Hour-år, jämfört med bara några år tidigare.
Tidigare inlägg på liknande tema:
- Marknaden, miljöpåverkan och regleringar
- Bättre en kWh i skogen än tio
- Internet sparar hundratals miljoner ton koldioxid
(Även Bjørn Lomborg har uttalat sig om Earth Hour.)
onsdag 1 april 2009
111 år gammal? Jo, men tänk ifall hon hade skött dieten också
På samma tema som han som skällde ut mamman för att Skatteverket angett en okänd man som far till honom och kommentarer kring Michael Phelps diet så har BBC nu en artikel där en folkhälsoentusiast på största allvar kommenterar väldigt gamla människors diet.
Ur artikeln:
Yorkshirewoman Ada Mason's longevity tip is a one-woman two-fingered salute to the healthy-eating brigade. She lived to 111 thanks to "eating bread and dripping every day - lots of it with lots of salt on," according to her grand-daughter. "In this case I'd say if she ate a lot of this she managed to become 111 despite the dripping and salt," exclaims Dr Weichselbaum.
Den vitt spridda liknelsen att humlan kan flyga för att den är så korkad att den inte begriper att dess kropp är för stor för vingarna är på samma oerhört verklighetsfrånvända och förnuftsfientliga tema - ifall något funkar trots att uträkningarna visar att så inte borde vara fallet så är det grundläggande att teorin är ofullständig, inte att verkligheten gör fel.
Min syn på dietdebatten är att man mår bra av att äta vad man mår bra av att äta - jag tror inte att "dolda hälsobekymmer" som exempelvis transfetter, bisfenol A, E-ämnen, konserveringsmedel, azofärger, natriumglutamat och annat i den skolan är särskilt farligt i sammanhanget. Sedan är vissa människor predestinerade att bli tjockare än andra, och vissa att leva längre än andra.
Jag tror vidare att bekymret med olika hälsomått är den psykiska ohälsan det innebär att vara exempelvis gravt överviktig, snarare än övervikten i sig - se exempelvis den här och den här studien. Kostråden från de övriga åldringarna i artikeln är: sill och apelsinjuice, grönsaker, sockerkaka, alkohol, korv inbakad i bröd, gröt, ris och kyckling, keso och åsnemjölk, vilket känns som ett representativt svar utifrån den hypotesen.
Folkhälsoförespråkarna får alltså ett extra bias i studierna, då de rotat sin hypotes tillräckligt djupt i folksjälen för att en betydande andel ska uppleva ångest för att de inte äter enligt rekommendationerna och lycka/lugn när de lyckats späka sig.
Jan Berglin om dieter:
Ur artikeln:
Yorkshirewoman Ada Mason's longevity tip is a one-woman two-fingered salute to the healthy-eating brigade. She lived to 111 thanks to "eating bread and dripping every day - lots of it with lots of salt on," according to her grand-daughter. "In this case I'd say if she ate a lot of this she managed to become 111 despite the dripping and salt," exclaims Dr Weichselbaum.
Den vitt spridda liknelsen att humlan kan flyga för att den är så korkad att den inte begriper att dess kropp är för stor för vingarna är på samma oerhört verklighetsfrånvända och förnuftsfientliga tema - ifall något funkar trots att uträkningarna visar att så inte borde vara fallet så är det grundläggande att teorin är ofullständig, inte att verkligheten gör fel.
Min syn på dietdebatten är att man mår bra av att äta vad man mår bra av att äta - jag tror inte att "dolda hälsobekymmer" som exempelvis transfetter, bisfenol A, E-ämnen, konserveringsmedel, azofärger, natriumglutamat och annat i den skolan är särskilt farligt i sammanhanget. Sedan är vissa människor predestinerade att bli tjockare än andra, och vissa att leva längre än andra.
Jag tror vidare att bekymret med olika hälsomått är den psykiska ohälsan det innebär att vara exempelvis gravt överviktig, snarare än övervikten i sig - se exempelvis den här och den här studien. Kostråden från de övriga åldringarna i artikeln är: sill och apelsinjuice, grönsaker, sockerkaka, alkohol, korv inbakad i bröd, gröt, ris och kyckling, keso och åsnemjölk, vilket känns som ett representativt svar utifrån den hypotesen.
Folkhälsoförespråkarna får alltså ett extra bias i studierna, då de rotat sin hypotes tillräckligt djupt i folksjälen för att en betydande andel ska uppleva ångest för att de inte äter enligt rekommendationerna och lycka/lugn när de lyckats späka sig.
Jan Berglin om dieter:
En jämförelse mellan fyra temperaturmätningar
Jag tänkte att det skulle vara intressant att jämföra de olika institutens temperaturmätningar, och se på vilket sätt de skildes åt, och en snabb sökning resulterade inte i någon enkel sammanställning. Jag sammanställde därför siffrorna från 1980 (vilket var det första året samtliga källor fanns tillgängliga så vitt jag kunde hitta) till 2008 och satte 1980 som nollpunkt.
Mätningarna skilde sig åt - inte bara i direkt uppmätt temperatur, utan även i temperaturtrend, vilket var vad jag främst undrade över. Därefter kom jag dock på att sådant borde vara alldeles logiskt med tanke på att den tidigare sökningen inte gav något resultat (exempelvis förklarat av skillnader mellan satellitmätningar och markmätningar), så jag lämnade inlägget tills jag skulle ha mer tid att läsa på vilka resultat som skulle kunna tänkas vara att förvänta.
Därefter skrev dock Steven Goddard ett inlägg på samma tema hos Watts up with that?, och jag lämnade därför det självpåtagna studieprojektet. Sett till inlägget och kommentarerna verkar det dock inte som att det finns något självklart svar på skillnaden, och då Goddard bara nämner GISS och UAH så tänkte jag att det nog ändå vore synd att låta min sammanställning dö sotdöden.
Så: RSS, UAH, GISS och HadCRUT (globala värden) sammanställda [klickbar bild]:
Temperaturtrenden:
UAH: 0,0011 x
RSS: 0,0013 x
GISS: 0,0013 x
HadCRUT: 0,0014 x
Som synes ligger alltså GISS (grön linje) ofta avsevärt högre och UAH (röd linje) avsevärt lägre än de övriga instituten, och skillnaden i trend är avsevärd, där HadCRUT anger en runt 27 procent starkare uppvärmningstrend än UAH.
Som sagt, det kan mycket väl vara så att skillnaden instituten emellan har en alldeles logisk förklaring, men jag har hittills inte hittat någon förklaring jag tyckt har känts självklar.
Mätningarna skilde sig åt - inte bara i direkt uppmätt temperatur, utan även i temperaturtrend, vilket var vad jag främst undrade över. Därefter kom jag dock på att sådant borde vara alldeles logiskt med tanke på att den tidigare sökningen inte gav något resultat (exempelvis förklarat av skillnader mellan satellitmätningar och markmätningar), så jag lämnade inlägget tills jag skulle ha mer tid att läsa på vilka resultat som skulle kunna tänkas vara att förvänta.
Därefter skrev dock Steven Goddard ett inlägg på samma tema hos Watts up with that?, och jag lämnade därför det självpåtagna studieprojektet. Sett till inlägget och kommentarerna verkar det dock inte som att det finns något självklart svar på skillnaden, och då Goddard bara nämner GISS och UAH så tänkte jag att det nog ändå vore synd att låta min sammanställning dö sotdöden.
Så: RSS, UAH, GISS och HadCRUT (globala värden) sammanställda [klickbar bild]:
Temperaturtrenden:UAH: 0,0011 x
RSS: 0,0013 x
GISS: 0,0013 x
HadCRUT: 0,0014 x
Som synes ligger alltså GISS (grön linje) ofta avsevärt högre och UAH (röd linje) avsevärt lägre än de övriga instituten, och skillnaden i trend är avsevärd, där HadCRUT anger en runt 27 procent starkare uppvärmningstrend än UAH.
Som sagt, det kan mycket väl vara så att skillnaden instituten emellan har en alldeles logisk förklaring, men jag har hittills inte hittat någon förklaring jag tyckt har känts självklar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)