Det är tidens tempo

Nya undersökningar har visat att solen rör sig cirka 160 000 km/h snabbare än vad som tidigare antagits, och att Vintergatan därmed måste vara cirka 50 procent tyngre än tidigare antaganden.

Nu till huvudfrågan - hur påverkar det här sannolikheten att just vi existerar just här just nu?

(Via The Great Beyond)

Vetenskapen och Gud

Jag håller i stort sett aldrig med Roland Poirier Martinsson (RPM hädanefter), vilket naturligtvis beror på att han är ärkekonservativ medan jag är oerhört icke-konservativ.

Nåväl, han har hur som helst skrivit ännu en lång (cirka 22 000 tecken) debattartikel på Newsmill (den förra handlade om nyliberalismen, och var i stort ett frontalangrepp på allt som hans arbetsgivare Timbro står för, och som bland andra Johan Norberg och Mattias Svensson bemötte) - denna gången om "det vetenskapliga beviset för Guds existens".

Som bevis för Guds existens anför han:

Om smällen varit något svagare skulle all materia snart ha återvänt till gravitationens centrum. Om universum expanderat med något större kraft skulle stjärnorna aldrig ha bildats. Enligt Stephen Hawking, innehavaren av samma professur vid Cambridge som en gång Sir Isaac Newton, skulle universum ha kollapsat i dag om expansionshastigheten en sekund efter den stora smällen varit 1/100 000 000 000 000 000 lägre än den faktiska. Fysikern Richard Morris har räknat ut att universum skulle ha dött inom 30 000 år om expansionshastigheten varit 1/1 000 000 lägre än vad som var fallet.

För att expansionshastigheten skulle bli lagom krävdes en densitet som motsvarar ett universum bestående av 1080 subatomära partiklar. Dagens teorier visar att universum innehåller just det antalet.
Den stora smällen gav upphov till gravitationskraften. Hade den avvikit från sin faktiska kraft med 1/1040 skulle stjärnorna, om de överhuvudtaget kunnat bildas, utvecklats antingen till röda dvärgar eller blåa jättar. I inget av fallen hade liv kunnat uppstå.

Och liknande argumentation är naturligtvis fullständigt ohållbar. "Vi är här idag för att något har hänt, och hade detta något inte hänt så hade inte just vi suttit här just idag" kan aldrig förlängas till att bevisa att Gud existerar. 

I god Bastiat-anda så hade självfallet något annat hänt ifall inte just det här hade hänt. Kanske hade det dröjt en miljard år till, och vi hade varit mikrometerlånga fiskar i en värld med svavelatmosfär, och kanske hade det dröjt fem miljarder Big Bangs till och vi hade varit kilometerlånga insekter.

Oavsett vad som gått annorlunda så hade den världens vetenskapsentiteter kunnat studera sannolikheter och utföra sin motsvarighet till vårt huvudskakande. Och angående frågan gällande hur vi reagerat ifall någon vunnit ett gäng lotterier samtidigt så tog det 13,7 miljarder år att nå hit, och det känns inte alldeles osannolikt att någon någon gång skulle hämta hem en dylik storslam ifall lotterier fortsätter att existera under några miljarder år till - exempel på till synes osannolik tur som dito otur på lotteriområdet är flertaliga bara de senaste åren.

En annan liknelse skulle kunna vara att det är fullständigt häpnadsväckande osannolikt att RPM i dagens tappning existerar - varje liten ytterligare påverkan på någon i hans släktträd hade sannolikt resulterat i att någon helt annan person hade fötts, ifall nu någon hade fötts över huvud taget. Men, faktum är att såväl han som universum som vi känner det idag existerar, trots att sannolikheten för det inte finns, fast bara lite - för att citera Tage Danielsson.

Tilltro till högre väsen är närmast per definition motsatsen till vetenskap.

Bizarro-världen

David Nessle skriver ett intressant inlägg om Stålmannens Bizarrovärld, och kommentarerna till inlägget håller även de hög klass (exempelvis: "Även i bizarrovärlden är det kvinnor som har kjol och äktenskap är en central institution"), och just tvärtomvärlden är ett intressant påfund värt sina studier. 

Jag minns en Galagoserie på temat som slutar begåvat med att huvudpersonen blir påkörd då han går mot röd gubbe, men vad jag mest fokuserade på var personen som sade "skänk en slant till en fattig miljonär". Motsatsen till tiggeri är svårdefinierat (skulle tiggaren varit rik, skulle han i så fall önskat bli rikare eller fattigare, osv), men jag måste säga att deras val nog ändå är det bästa.

Men att bygga intressanta och hållbara koncept är en ädel konst. Rune Andreassons föregångare till Bamse hette Brum, och var superstark utom när han blev förkyld. Serien lades naturligtvis ner då varje serie behövde innehålla en förkylning för att bli intressant. Samma bekymmer lider för övrigt Stålmannen av - utan kryptonit ingen spänning.

Även en annan känd berättelse grundades på en intressant förutsättning: Bibeln. Ett mänskligt intellekt har uppenbara bekymmer att hantera allsmäktighet, och åtminstone i min värld är det märkligt att en allsmäktig uppenbarelse exempelvis upprepade gånger beskriver sig själv som svartsjuk och använder den sjunde dagen till att vila. Det är dessutom märkligt att han ägnade sju dagar åt att skapa jorden - han är ju allsmäktig och borde skapat allt på nolltid.

Men oavsett luckorna och svårigheterna i ovanstående världar så är liknande tankeexperiment nyttiga. Normer och tankebanor är till för att ifrågasättas.

Blas-f-e-m-i

Bibelns menskupp

Jag antar att åtminstone någon som läste inlägget om brottar-Jakob undrade vad menskuppen var.

1 Mos 33-35:
Laban gick in i Jakobs tält och Leas tält och i de båda slavinnornas tält men fann ingenting. När han kom ut från Lea gick han in i Rakels tält.

Men Rakel hade lagt husgudarna i kamelsadeln och satt sig på dem. Laban sökte igenom hela tältet men fann ingenting.

Rakel sade till sin far: "Ta inte illa upp, herre, men jag kan inte resa mig för dig, jag har mina dagar just nu." Och hur han än letade hittade han inte husgudarna.

(Det kan även noteras att jag verkar ha myntat begreppet menskupp.)

Praktisk problemlösning, bibel stylee

1 Mos 27 handlar om att Isak blivit gammal och mäkta skumögd och önskar välsigna sin favoritson Esau, men han vill att Esau först ska fälla ett byte och laga till någon av hans älsklingsrätter.

Hans hustru Rebecka har dock av outtalad anledning alltid föredragit den andre sonen, Jakob, och ser chansen till en kupp (27:8-10): "Hör på nu, min son, och gör som jag säger. Gå bort till småboskapen och hämta två fina killingar, så skall jag laga till en av din fars älsklingsrätter. Den skall du bära in till din far, så att han får äta och sedan kan välsigna dig innan han dör."

Jakob är dock osäker (27:11-12): "Men min bror Esau är ju luden och jag är alldeles slät. Om min far rör vid mig står jag där som en bedragare och drar över mig förbannelse i stället för välsignelse."

Men Rebecka vet bot (27:16-17): Med skinnet från killingarna täckte hon hans händer och hans bara hals. Sedan gav hon Jakob den välsmakande rätten och bröd som hon hade bakat.

Isak må vara gammal, men han är fortfarande slug, och litar naturligtvis inte på vem som helst som kommer och bjuder honom på festmat (27:21): Isak sade: "Kom fram hit, min son, så att jag får röra vid dig och känna om du verkligen är min son Esau."

Här kan man ana att luktsaltet gick varmt - cliffhangers var exotiska ända in på 80-talet åtminstone i Sverige, men det visar sig att Rebecka överlistat Isak: Han kände inte igen honom, eftersom Jakobs händer var ludna som hans bror Esaus, och därför välsignade han honom.

Sedan blir det hat, mordhot, månggifte, stöld, sexhandel, menskupp, misshandel, djuroffer och slavsex i god biblisk tradition, innan Jakob slutligen återförenas med Esau och blir förlåten.

Slutet gott, allting gott.

WWJD, Siewert?

Siewert Öholm skriver i Världen Idag att fildelning är "en mycket enkel biblisk fråga.

Luk 9:13-17:
[Jesus] svarade: "Ge dem något att äta, ni själva." De sade: "Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar - om vi nu inte skall gå och köpa mat åt alla de här människorna."

Det var omkring fem tusen män. Men han sade till lärjungarna: "Låt dem slå sig ner i grupper om femtio."

De gjorde som han sade och lät alla slå sig ner.

Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen över dem. Sedan bröt han dem och gav till lärjungarna för att de skulle dela ut till folket.

Alla åt och blev mätta, och de överblivna bitarna samlades ihop; det blev tolv korgar.

Och man kan ju bara gissa vad de lokala fiskarna och bagarna tyckte om det.

(Artikeln via opassande)

Biblisk problemlösning

Jon 1:1-3:

Herrens ord kom till Jona, Amittajs son:

"Bege dig till Nineve, den stora staden, och håll en straffpredikan. Jag har fått ögonen på ondskan där."

Och Jona gav sig i väg, men för att fly till Tarshish, bort från Herren. Han vandrade ner till Jafo och fann där ett skepp som skulle till Tarshish. Han betalade för resan och gick ombord för att följa med till Tarshish, bort från Herren.

Bibeln om kunskapsinhämtande

1 Mos 2:16-17:
Herren Gud gav detta bud: "Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö."

Matt 7:7-8:
Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas.

Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.

Trolovning som kyrkohistoriskt centralt äktenskap

Ola Nilsson skriver i Dagen:

"I dag vill många fokusera att Jesus föddes i ett stall, men lika centralt genom kyrkohistorien är att Jesus föds i en familj där Maria och Josef ingått äktenskap."

Matt 1:18 anger dock:

"Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad [pledged to be married] med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans visade det sig att hon var havande genom helig ande. "

Berättelsen om Jesu födelse visar i mitt tycke först på Josefs barmhärtighet (Bibeln använder dock ordet rättfärdighet [righteous]), då han undvek att få den otrogna Maria stenad, och sedan på hans gudstro då han accepterar och följer ängelns befallningar. Gällande vikten av äktenskap är den dock fullständigt intetsägande.

(Även Antigayretorik skriver om det.)

Kreationistfältpaleontolog står upp för Noa

"Världens ende kreationistfältpaleontolog" börjar budgivningen på 60 000 dollar gällande det massiva kranium han grävt fram.

Som bonus till det får han dessutom gissningsvis god reklam för sitt fossilmuseum, som står upp för att Bibelns version av historien är mer korrekt än vetenskapens.

Ett exempel på detta är:

Q. Do you think Noah took dinosaurs on the ark?
A. Absolutely. We can show you why.

Jag hittar tyvärr ingen djupare förklaring på hemsidan, men jag förstår inte heller riktigt varför de tycker sig behöva backa upp en historia där Noa vid 600 års ålder stuvade på sju par av jordens samtliga rena djur och ett par av de orena (jag gissar att dinosaurer räknas till orena djur eftersom de inte nämns uttryckligen i 3 Mos 11:1, vilket måste känts som en lättnad för Noa om nu museets version stämmer) på en 125 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög båt och tillbringade ett år och tre månader på båten medan resten av världen gick under.

Som parentes kan nämnas att Noas far Lemek tragiskt nog var bortgången sedan fem år när floden översvämmade jorden, så han fick aldrig uppleva när Noa blidkade Herren genom att offra djur från alla rena arter på den precis torkade jorden, men han fick åtminstone uppleva att bli farfar till tre pojkar vid 682 års ålder.

(Ursprungshistorien via The Great Beyond.)

Bibeln om prostitution

Isabella Lund vann - välförtjänt och inte alldeles oväntat - Årets politiska blogg, och det ger ett gott tillfälle att se vad den heliga bok säger om prostitution.

För Simson - "en Guds nasir från moderlivet" - var det där med horor inget som tarvade något inlindande - Dom 16:1:
En gång gick Simson till Gaza. Där fick han se en hora och gick in till henne.

Jes 23:15-18 är allegorisk, men Guds önskan om en sekundär yrkesbana är uppenbar:
När den tiden kommer skall Tyros ligga bortglömt i sjuttio år, motsvarande en konungs tid. Då sjuttio år har gått skall det bli med Tyros som med horan i visan:

"Ta din lyra och dra runt i staden,
gamla bortglömda hora!
Spela vackert och sjung dina sånger,
så att de minns dig igen."

Då sjuttio år har gått skall Herren ta sig an Tyros. Hon skall åter tjäna sitt uppehälle genom att hora med all världens riken, över hela jorden.

Men det hon förtjänar som hora skall vara helgat åt Herren, inte samlas i skattkamrarna. Förtjänsten skall tillfalla dem som bor inför Herren, så att de har att äta i överflöd och kan klä sig praktfullt.

Slutligen beskriver Herren Gud allvetande (med god demonstration av den uppenbart allvetande egenskapen svartsjuka) i Hes 16:35-43 - Den otrognas straff:
Hör därför Herrens ord, din hora:

Så säger Herren Gud: Du bjöd ut ditt kön, du blottade ditt sköte, du horade med dina älskare och alla dina vidriga avgudar. Du dräpte dina barn och gav åt dem.

Därför skall jag samla alla de älskare som har njutit din gunst, vare sig du tyckt om dem eller inte. Från alla håll skall jag samla dem, och jag skall blotta ditt sköte för dem, så att de ser dig i all din nakenhet.

Jag skall döma dig som man dömer äktenskapsbryterskor och mörderskor. Du skall få känna av min vrede och min svartsjuka.

Jag skall prisge dig åt dem, och de skall rasera din offerhöjd och jämna dina kullar med marken. De skall slita av dig kläderna och ta dina praktfulla smycken, tills du ligger där alldeles naken.

De skall båda upp en skara mot dig, som skall stena dig och stycka dig med sina svärd
och bränna ner dina hus. De skall verkställa domen över dig i många kvinnors åsyn. Jag skall göra slut på ditt horande, och du skall inte längre ge några gåvor.

När jag har släckt min vrede på dig och min svartsjuka har lagt sig skall jag få ro och inte vredgas mer.

Du glömde din ungdomstid och väckte mitt raseri med allt du gjorde. Därför får du nu plikta för detta, säger Herren Gud. Din otukt är krönet på alla dina vidrigheter!

Herren verkar dock ändå ta det där med horor relativt med en klackspark, trots att det i 3 Mos 21:9 anges att en dotter till en präst ska brännas om hon vanhelgar honom genom prostitution. Ords 6:26:
En hora kan kosta dig din sista brödbit,
men den gifta kvinnan är ute efter ditt liv.

Men i mitt tycke är det ändå i berättelsen om Juda som Bibelns profetiska kraft och moraliska kompass framhävs som bäst:
1 Mos 38:15:
När Juda fick syn på henne trodde han att det var en prostituerad, eftersom hon var beslöjad.

1 Mos 38:16:
Och han gick bort till henne där hon satt vid vägkanten. "Låt mig ligga med dig", sade han; han visste inte att det var hans svärdotter. Hon sade: "Vad betalar du för det?"

1 Mos 38:18:
"Vad skall du ha i pant?" frågade han. Hon svarade: "Ditt sigill och sigillsnodden och staven du har i handen." Han gav henne vad hon begärde och låg sedan med henne, och hon blev havande.

1 Mos 38:24:
Omkring tre månader senare sade man till Juda: "Din svärdotter Tamar har horat, och nu är hon med barn." Då sade Juda: "För ut henne, hon skall brännas!"

Sedan är det svårt att sammanfatta den gudfruktiga och sedelärande berättelsen om Ohola och Oholiva i Hes 23, men Herren anklagar dem för att "ha blod på händerna" - och förtydligar: "Detta skall drabba dig för att du sprang efter andra folk och horade med dem och orenade dig med deras gudabilder" - och går därefter igenom bland annat skräck, plundring, stening, "[d]ina bröst skall du riva blodiga", stympning, kidnappning, barnslakt och mordbrand innan Han avslutar med: "Då skall ni inse att jag är Herren Gud". (Han klämmer även in de poetiska fraserna "kön som åsnor och säd som hingstar", "ditt horiska sköte", "låg med henne som man ligger med en hora" och "svälja dess drägg".)

Kan fiskar kräkas?

Frågan väcktes efter att ha läst Jon 2:11: "På Herrens befallning spydde fisken upp Jona på land." ("And the LORD commanded the fish, and it vomited Jonah onto dry land.")

Jag hittade inget definitivt svar på frågan, men det verkar som att fiskar kan kräkas.

Vidare tycks det dock ligga någon form av språkförbistring i botten, så att det i själva verket kan ha varit en val som svalde Jona. Och att valar kräks är allmänt känt.

Bibeln, en aldrig sinande källa till bildning.

Abraham, Sara och Herren

Moseböckerna skriver om Abraham och Sara, vilka vår Herre allsmäktigt och vist döpte om i ett långt utslag av respekt och kärlek:

1 Mos 17:5: "Därför skall du inte längre heta Abram: ditt namn skall vara Abraham, ty jag skall låta dig bli fader till många folk."

och 1 Mos 17:15: "Gud sade till Abraham: 'Din hustru Saraj skall du inte mer kalla Saraj: hon skall heta Sara.'"

Det här förvillar dock en lekman som undertecknad, då Abraham i 1 Mos 20:12 säger: "Dessutom är hon verkligen min syster. Hon är min fars dotter, men vi har inte samma mor, och därför kunde hon bli min hustru." samtidigt som 3 Mos 20:17 anger: "Om en man tar sin syster, sin fars eller sin mors dotter, till hustru och de har umgänge med varandra, är det en skamlighet, och de skall utstötas ur sitt folk i allas åsyn. Han har lägrat sin syster, han har dragit skuld över sig."

Bibelns lagar om sexuella förhållanden

Blogge är som vanligt mer än läsvärd då han demolerar kollektivism i allmänhet och kristendom i synnerhet.

För att åtminstone göra något mer än att bara länka till Blogge så tänkte jag lägga in ett citat om Herrens syn på män i kvinnokläder, då jag tycker att det känns intressant att Gud (utöver att vila) mitt i all sin allsmäktighet tar sig tid att "avsky" människornas klädval:

5 Mos 22:5: En kvinna får inte bära mansdräkt, och en man får inte ta på sig kvinnokläder, ty Herren, din Gud, avskyr alla som gör sådant.

Men i anknytning till det citatet finns 5 Mos 22:13: Lagar om sexuella förhållanden, och de går helt enkelt inte att låta bli att omnämna:

5 Mos 22:13-15: Om en man gifter sig med en kvinna och efter att ha varit tillsammans med henne inte vill ha henne längre utan kommer med beskyllningar som ger henne dåligt rykte: ”Jag har gift mig med denna kvinna, men när jag låg med henne upptäckte jag att hon inte var oskuld”, då skall flickans far och mor gå till stadens äldste i stadsporten med beviset på att flickan var oskuld.

Beviset på oskulden är naturligtvis ett blodigt lakan, och man kan riktigt känna det romantiska sängkammarpratet turturduvor emellan efter debutnatten.

Bevisas det att mannen bluffade så berättar kommande stycken om vad straffet blir:

5 Mos 22:19: Hon skall förbli hans hustru, och han får inte skilja sig från henne så länge han lever.

Och är det istället så att det inte finns bevis för att flickan är oskyldig (notera bevisbördan), så beskriver nästa stycken vad straffet då blir:

5 Mos 22:21: [Om anklagelsen är korrekt] skall flickan hämtas ut från sin fars hus, och utanför dörren skall männen i staden stena henne till döds, eftersom hon genom att hora i sin fars hus har gjort vad som är en vettlöshet i Israel. Du skall utrota det onda ur folket.

Vidare beskrivs lagarna kring mer tillfälliga relationer:

5 Mos 22:22: Om en man ertappas då han ligger med en annan mans hustru, skall båda dö, både mannen som låg med kvinnan och kvinnan själv. Du skall utrota det onda ur Israel.

och:

5 Mos 23-24: Om en orörd flicka är trolovad med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne där, skall ni föra ut båda till stadsporten och stena dem till döds, flickan därför att hon inte ropade på hjälp inne i staden, och mannen därför att han lägrade en annans kvinna. Du skall utrota det onda ur folket.

Ångesten att vakna med minnesluckor i främmande säng måste sannerligen ha varit spektakulär i Moseböckernas samhälle. Dessutom: ligga med/våldta - tomato/tomato. Kvinnans önskan? Blasfemi!

Sedan läggs fokus på plats för händelsen - det finns ju faktiskt dem som träffas även på resande fot:

5 Mos 22:25-27: Men om det var utanför staden som mannen träffade den trolovade flickan och övermannade henne och låg med henne, så är det bara han som skall dö. Flickan skall du låta vara. Flickan har inte gjort något som förtjänar döden, ty detta brott motsvarar ett överfall då en man dräper en annan man. Det var ju utanför staden han träffade den trolovade flickan, och hon kan ha ropat på hjälp utan att någon kom och räddade henne.

Och det kan ju noteras att argumentet att våldtäkt är ett åtminstone lika allvarligt brott som mord inte direkt är purfärskt.

Slutligen avhandlas naturligtvis även de panelhönor som inte lyckats snärja någon:

5 Mos 22:28-29: Om en man träffar en orörd flicka som inte är trolovad och förgriper sig på henne och de ertappas när han ligger med henne, skall mannen som låg med henne ge femtio siklar silver till flickans far. Han skall sedan gifta sig med henne, eftersom han har lägrat henne, och får inte skilja sig från henne så länge han lever.

Och det är alltså tydligt att även principen "you break it, you buy it" har ett och annat år på nacken.

Att människor idag kallar sig bokstavstroende trots att det finns såpass många liknande bibeltexter som de ovan må vara skrämmande, men vad som är ännu mer skrämmande är att så många av ovannämnda argument så tydligt fortfarande ligger i grunden till så mångas kvinnosyn.