Marion Cotillard orsakade mediestorm när hon förklarade att hon inte trodde att 11 september gick till enligt allmän uppfattning. De flesta någorlunda begåvade verkar vara överens om att konspirationsteorier är för eremiter i foliehattar, men jag tycker om konspirationsteorier.
Motsatsen till konspirationsteorier är i mitt tycke att helt okritiskt svälja presenterad information, och det anser jag vara långt mer bedövat än att självständigt tolka befintliga fakta. Är man okritisk har man inget annat val än att svälja exempelvis riksdagsbranden och Tonkinincidenten, och även att kritiskt betrakta exempelvis socialism och antropogen uppvärmning bör balansera på gränsen.
Sedan är naturligtvis långt ifrån alla konspirationsteorier särskilt välgrundade, men de är ofta sevärda.
Ett exempel på en märklig konspirationsteori är att det inte var plan som flög in i tvillingtornen - tv-bilderna var fejkade (se September Clues angående den teorin). Den vanligaste anmärkningen mot det brukar vara "men alla som såg planen då?", men jag tror att just det är bland det enklaste att fejka. Människans minne är helt enkelt inte särskilt pålitligt, och jag tror egentligen inte att Hillary Clinton ljög när hon sade att hon fick ducka för krypskyttar i Bosnien, eller att Lars Ohly ljög när han sade att han spelat fotboll med 'Nacka' - det är gissningsvis någon som planterat ett frö, som sedan växt ut till vad som känns som ett genuint minne. Fantastiska Total Recall behandlar samma ämne - minnen behöver inte vara äkta.
Betyder det då att man inte bör göra narr av Hillary för uttalandet? Naturligtvis inte:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar