fredag 30 september 2011

The United States of Coca-Cola

Ur Johan Norbergs När människan skapade världen, sid 454:

I de kommunistiska staterna var reklam förbjuden, och det fanns inga kommersiella krafter som försökte övertyga någon om att deras läskeblask var »the choice of a new generation« eller att deras ostbågar var »the cheezier snack with the crispier sound«. Ändå tyder studier på att konsumtionsmönstren var likartade i kommunistiska och i kapitalistiska länder. Ryssar köade efter samma saker som amerikaner köpte. Det afghanska exemplet [att afghanerna gick till frisörer, lyssnade öppet på musik, etc, omgående efter att talibanstyret fallit] tyder på detsamma. Till och med på Kuba, där Coca-Cola inte får marknadsföra och sälja sina produkter, finns tuKola, ett billigt kommunistiskt plagiat av den bruna drycken. När antiamerikanska muslimer vill bekämpa USA-imperialism gör de det genom att dricka Mecca Cola.

Och sidans fotnot:

De har en iransk konkurrent också - Zamzam Cola. Cola verkar finnas överallt. Om det finns marsianer så har de säkert en Mars-Cola.

Och för ytterligare stöttning av Norbergs tes - från North Korean Economy Watch (bildkälla):
Ryongjin Cocoa är alltså Nordkoreas Coca-Cola-kopia, där de intressant nog valt att även tydligt inspireras av ursprungslogotypens färger och typsnitt (stavfelet är i original).

NKEW länkar även till en intressant Forbesartikel på temat - ur artikeln: 

Why is an American businessman in Pyongyang pitching America’s most famous soft drink to the world’s most inhospitable and politically incorrect marketplace? Because, surprisingly, North Korea is ready to buy. Eager even, eager enough to let the world know, allowing a reporter to sit in on its Coca-Cola discussions with Schulze in Pyongyang, recording everything.

Och i god Bastiat-anda (or is it?) så ses handel som ett sätt att hålla sig på god fot med omgivningen: 

“Coke is strategic. I hope that Coke will serve as a bridge for relations between the two governments,” Park told Schulze’s group, 

Artikelns syn på diktaturens agerande minner också mycket om Econtalkdiskussionen med Bruce Bueno de Mesquita: 

“People say this is the leadership looking to benefit itself, and I would say yes, that is absolutely true. If you look at any economic reform and opening it’s about trying to create a kind of economy that allows the current leadership to stay in place,” Schulze said. “It doesn’t negate the fact that selfish ambition can still drive positive change and development, particularly in the economy, which can make a real difference in the lives of North Koreans.”

Noterbart även att Coca-Cola - på samma sätt som Heinz ketchup och HP-sås - alldeles uppenbart har den perfekta smaken, och avskys alltså också följaktligen av folkhälsofascisterna; Andy Warhol sammanfattade Coca-Cola och marknadsekonomin perfekt i sin bok The Philosophy of Andy Warhol, via Kottke: 

What's great about this country is that America started the tradition where the richest consumers buy essentially the same things as the poorest. You can be watching TV and see Coca-Cola, and you know that the President drinks Coke, Liz Taylor drinks Coke, and just think, you can drink Coke, too. A Coke is a Coke and no amount of money can get you a better Coke than the one the bum on the corner is drinking. All the Cokes are the same and all the Cokes are good. Liz Taylor knows it, the President knows it, the bum knows it, and you know it.

Titelinspiration:

(Direktlänk)

Inga kommentarer: