Ännu en tragisk bitolycka har skett - tvåårige Damon bets i ansiktet av en hund; SvD skriver inte mer än att det var en "ilsken blandrashund", och Expressen skriver att det var en "stor, svart hund".
Allehanda, som skrivit ursprungsartikeln, skriver inte heller något om den anfallande hunden, men nämner istället att den attackerade familjens hund var en pitbull (bilden i Expressen-artikeln visar dock att det inte är en pitbull, det ser snarare ut som en Amstaff-korsning).
På bilden i Expressen sitter en ihopplåstrad Damon bredvid familjens hund - en fin bild som symboliserar att tvååringen inte blivit hundrädd och att familjen fortfarande litar på sin hund.
Jag undrar dock hur många av dem som skummar artikeln som missar att det var en svart hund som anföll och helt enkelt antar att det är ännu en artikel i stil med "familjehunden anföll plötsligt tvååringen", och att det därmed återigen var en "kamphund" som anfallit.
Sedan anar jag ändå att rasen skrivits ut (och att det hade fått betydligt större uppmärksamhet) om det varit amstaffblandningen som anfallit, och att det då gissningsvis hade antytts att den andra hunden varit för rädd för att försvara barnet.
tisdag 29 juli 2008
En visit hos svensk sjukvård
Efter två veckor med hälsotillstånd växlande mellan oerhört sjuk och fullständigt utslagen tog jag mig slutligen iväg till vårdcentralen för att få penicillin.
Läkaren frågade hur jag mått, och frågade sedan om jag provat Ipren. I shit you not: "Har du provat Ipren?".
Nå, efter någon timme fick jag åtminstone mitt penicillin utskrivet, och min tes att gemene landstingsläkare gör mindre nytta än en genomsnittlig sjuåring med tillgång till Google fick ytterligare vatten på kvarnen. Förhoppningsvis får jag dock inga fler tillfällen att kontrollera tesen - man måste vara oerhört frisk för att orka vara sjuk.
Läkaren frågade hur jag mått, och frågade sedan om jag provat Ipren. I shit you not: "Har du provat Ipren?".
Nå, efter någon timme fick jag åtminstone mitt penicillin utskrivet, och min tes att gemene landstingsläkare gör mindre nytta än en genomsnittlig sjuåring med tillgång till Google fick ytterligare vatten på kvarnen. Förhoppningsvis får jag dock inga fler tillfällen att kontrollera tesen - man måste vara oerhört frisk för att orka vara sjuk.
söndag 20 juli 2008
Var är rubrikerna om mördartaxarna...
... i Telegraph:
They may be small, but new research found that one in five dachshunds have bitten or tried to bite strangers, and a similar number have attacked other dogs; one in 12 have snapped at their owners.
/.../
The rottweiler, pit bull and Rhodesian ridgeback scored average or below average marks for hostility towards strangers.
Men naturligtvis är det ägaren och inte hundrasen som är det centrala.
They may be small, but new research found that one in five dachshunds have bitten or tried to bite strangers, and a similar number have attacked other dogs; one in 12 have snapped at their owners.
/.../
The rottweiler, pit bull and Rhodesian ridgeback scored average or below average marks for hostility towards strangers.
Men naturligtvis är det ägaren och inte hundrasen som är det centrala.
Subventioner, inte biobränslen, bakom krisen
DN sätter rubriken "Biobränsle bakom matkrisen", och bloggarna som kommenterar följer det inslagna spåret.
Men fokuset är felriktat. Även om biobränslen är långt ifrån någon optimal lösning så är det ändå ett uppslag till att ta sig ifrån den oljebaserade ekonomin. Bekymret är att en hel världs statsekonomier plötsligt bestämt sig för att sätta ner foten i en ekonomi som myllrar av tekniska uppslag och överexponera just etanollösningen.
I en fungerande ekonomi fasas nya teknologier in allt eftersom det passar individerna att göra så, odlingar sätts upp för att täcka den ökade efterfrågan, och i lagom takt - nu bombas marknaden sönder, och resultatet blir ofrånkomligen bekymmer på någon annan front än den man tänkt åtgärda.
Den oljebaserade ekonomin kommer att fasas ut långt snabbare och effektivare än någon politiker begriper sig på, och ingen kommer att sakna den, men subventioner är fel väg att gå.
Men fokuset är felriktat. Även om biobränslen är långt ifrån någon optimal lösning så är det ändå ett uppslag till att ta sig ifrån den oljebaserade ekonomin. Bekymret är att en hel världs statsekonomier plötsligt bestämt sig för att sätta ner foten i en ekonomi som myllrar av tekniska uppslag och överexponera just etanollösningen.
I en fungerande ekonomi fasas nya teknologier in allt eftersom det passar individerna att göra så, odlingar sätts upp för att täcka den ökade efterfrågan, och i lagom takt - nu bombas marknaden sönder, och resultatet blir ofrånkomligen bekymmer på någon annan front än den man tänkt åtgärda.
Den oljebaserade ekonomin kommer att fasas ut långt snabbare och effektivare än någon politiker begriper sig på, och ingen kommer att sakna den, men subventioner är fel väg att gå.
Berlin, harmoniskt kaos
Jag har full förståelse för att man kan åka till Berlin och fokusera på slitna byggnader och klotter.
Men bland tillbyggda läktaruteserveringar med minnesmonument över restaurangrökning, löst gående raggiga blandrashundar, mängder av invandrare, bögar, transvestiter, utbrett offentligt öldrickande, loppmarknader, ambulerande korvförsäljare i rullstol och hundratals kebaberior så är lugnet alldeles häpnadsväckande även för en utpräglad mänsklighetsoptimist - hundarna bryr sig varken om människor eller andra hundar, ingen hundlort på gatorna, det finns inga skränande fylltrattar, inga krossade flaskor, inget bråk, och ser någon brydd ut så kommer alltid någon och hjälper till.
Dessutom är det värmande att se byggkranar fullständigt överallt, och även om arbetslösheten är hög så söker i stort sett samtliga affärer personal. Plus också för att tyskarna inte försöker skyla över sitt dunkla förflutna - Topographie des Terrors är ett häpnadsväckande kallt konstaterande över vidrigheterna som skedde, och Berlinmuren är ett historiskt monument över statsvåldet.
Och lite sympatisk punk: Ebba Grön och Sex Pistols om Berlinmuren.
Men bland tillbyggda läktaruteserveringar med minnesmonument över restaurangrökning, löst gående raggiga blandrashundar, mängder av invandrare, bögar, transvestiter, utbrett offentligt öldrickande, loppmarknader, ambulerande korvförsäljare i rullstol och hundratals kebaberior så är lugnet alldeles häpnadsväckande även för en utpräglad mänsklighetsoptimist - hundarna bryr sig varken om människor eller andra hundar, ingen hundlort på gatorna, det finns inga skränande fylltrattar, inga krossade flaskor, inget bråk, och ser någon brydd ut så kommer alltid någon och hjälper till.
Dessutom är det värmande att se byggkranar fullständigt överallt, och även om arbetslösheten är hög så söker i stort sett samtliga affärer personal. Plus också för att tyskarna inte försöker skyla över sitt dunkla förflutna - Topographie des Terrors är ett häpnadsväckande kallt konstaterande över vidrigheterna som skedde, och Berlinmuren är ett historiskt monument över statsvåldet.
Och lite sympatisk punk: Ebba Grön och Sex Pistols om Berlinmuren.
onsdag 2 juli 2008
Maten på nöjesparker och djurparker ej folkhälsogodkänd
BBC skriver om att LACORS (Local Authorities Coordinators of Regulatory Services) har genomfört en studie ("störst någonsin") som visat att maten på de nöjesställen barn mellan 7 och 10 år kan tänkas vilja besöka inte lever upp till School Food Trusts krav.
BALPPA (British Association of Leisure Parks, Piers and Attractions) säger dock att deras medlemmar arbetat med att erbjuda nyttigare alternativ, och att de även ibland kostnadsfritt skickar med frukt till barnmåltiderna, men att intresset för sådant är svalt.
Det verkar som att koncept som lördagsgodis är närmast museala - numer ska barnen helt enkelt ständigt och konsekvent tuktas. Werner & Werner-humorn må vara daterad, men kostrådet var långt före sin tid: "Sockervadd och hamburgertallrik? Det går lika bra med selleri."
BALPPA (British Association of Leisure Parks, Piers and Attractions) säger dock att deras medlemmar arbetat med att erbjuda nyttigare alternativ, och att de även ibland kostnadsfritt skickar med frukt till barnmåltiderna, men att intresset för sådant är svalt.
Det verkar som att koncept som lördagsgodis är närmast museala - numer ska barnen helt enkelt ständigt och konsekvent tuktas. Werner & Werner-humorn må vara daterad, men kostrådet var långt före sin tid: "Sockervadd och hamburgertallrik? Det går lika bra med selleri."
"Polisen maktlös mot mördarhundarna"
Det var ett tag sedan senast, men nu skriver Aftonbladet om hundattacker igen. Nu gäller det ingen ras som kan kallas för skräpbegreppet "kamphund", men jag antar att de flesta som läser "mördarhund" någonstans ändå kopplar till pitbulldebatten, vilket jag antar är vad journalisten önskat. Att det sedan - oavsett hur tragiskt det är - naturligtvis inte kan kallas mord när djur dödar djur är tydligen smällar som får tas för att få till en kvällstidningsingress.
Nå, dobermann är en svår ras, mycket svårare än exempelvis pitbull, och därmed en olämplig hund för ovana hundägare, vilket dels hundägaren borde läst på om och sedan hunduppfödningen upplyst om. Att hålla en dobermann okopplad i tätbebyggt område tyder på för dåligt omdöme hos ägaren för att vara en lämplig dobermannägare.
Debatten är naturligtvis ändå gravt missriktad - att ständigt fokusera på hundrasen är ungefär jämförligt med att vid varje misshandel fokusera på vilka vapen som använts. En korrekt uppfostrad och välskött hund är inte farlig, och det vore intressant att undersöka ägarna till de hundar som skadat/dödat en människa/hund - exempelvis hur de uppfostrat hunden, om de gått lydnadskurser, hur mycket tid de varit tillsammans med hunden, hur mycket de kan om rasen, om de haft hund tidigare, och så vidare.
Jag törs gissa att det finns långt klarare samband mellan ägare och hundattack än mellan hundras och attack, men det är ju inte lika enkelt att skriva larmrubriker om.
För övrigt: angående just dobermannen som ras så är den en aktiv och intressant hund med mycket personlighet om den sköts väl - ta gärna en titt på Youtube-klipp, exempelvis det här:
(Direktlänk)
(Som sidospår så undrar jag vad som var poängen med Neos trollinlägg (1, 2, 3) om hundar.)
Nå, dobermann är en svår ras, mycket svårare än exempelvis pitbull, och därmed en olämplig hund för ovana hundägare, vilket dels hundägaren borde läst på om och sedan hunduppfödningen upplyst om. Att hålla en dobermann okopplad i tätbebyggt område tyder på för dåligt omdöme hos ägaren för att vara en lämplig dobermannägare.
Debatten är naturligtvis ändå gravt missriktad - att ständigt fokusera på hundrasen är ungefär jämförligt med att vid varje misshandel fokusera på vilka vapen som använts. En korrekt uppfostrad och välskött hund är inte farlig, och det vore intressant att undersöka ägarna till de hundar som skadat/dödat en människa/hund - exempelvis hur de uppfostrat hunden, om de gått lydnadskurser, hur mycket tid de varit tillsammans med hunden, hur mycket de kan om rasen, om de haft hund tidigare, och så vidare.
Jag törs gissa att det finns långt klarare samband mellan ägare och hundattack än mellan hundras och attack, men det är ju inte lika enkelt att skriva larmrubriker om.
För övrigt: angående just dobermannen som ras så är den en aktiv och intressant hund med mycket personlighet om den sköts väl - ta gärna en titt på Youtube-klipp, exempelvis det här:
(Direktlänk)
(Som sidospår så undrar jag vad som var poängen med Neos trollinlägg (1, 2, 3) om hundar.)
Wanderlei Silva - Rich Franklin
God taktik av Wanderlei att välja sax som förstaval. En hel värld väntade sig gissningsvis sten:
(Direktlänk)
(Direktlänk)
tisdag 1 juli 2008
Ingen effekt av drogförbud
ScienceDaily skriver om en undersökning, baserad på WHO-statistik, som bland annat visat att USA har mer än åtta gånger så många kokainbrukare och mer än dubbelt så många cannabisbrukare per capita som Nederländerna.
Och den alldeles självklara slutsatsen:
Drug use "does not appear to be simply related to drug policy," say the authors, "since countries with more stringent policies towards illegal drug use did not have lower levels of such drug use than countries with more liberal policies."
Och den alldeles självklara slutsatsen:
Drug use "does not appear to be simply related to drug policy," say the authors, "since countries with more stringent policies towards illegal drug use did not have lower levels of such drug use than countries with more liberal policies."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)