George Monbiot skriver inte bara om strålning i Guardiankolumnen, utan snuddar också vid närproduceratproblematiken:
At high latitudes like ours, most small-scale ambient power production is a dead loss. Generating solar power in the UK involves a spectacular waste of scarce resources. It's hopelessly inefficient and poorly matched to the pattern of demand.
Och:
Some greens go even further: why waste renewable resources by turning them into electricity? Why not use them to provide energy directly? To answer this question, look at what happened in Britain before the industrial revolution.
The damming and weiring of British rivers for watermills was small-scale, renewable, picturesque and devastating. By blocking the rivers and silting up the spawning beds, they helped bring to an end the gigantic runs of migratory fish that were once among our great natural spectacles and which fed much of Britain – wiping out sturgeon, lampreys and shad, as well as most sea trout and salmon.
Traction was intimately linked with starvation. The more land that was set aside for feeding draft animals for industry and transport, the less was available for feeding humans. It was the 17th-century equivalent of today's biofuels crisis. The same applied to heating fuel. As EA Wrigley points out in his book Energy and the English Industrial Revolution, the 11m tonnes of coal mined in England in 1800 produced as much energy as 11m acres of woodland (one third of the land surface) would have generated.
Before coal became widely available, wood was used not just for heating homes but also for industrial processes: if half the land surface of Britain had been covered with woodland, Wrigley shows, we could have made 1.25m tonnes of bar iron a year (a fraction of current consumption) and nothing else. Even with a much lower population than today's, manufactured goods in the land-based economy were the preserve of the elite. Deep green energy production – decentralised, based on the products of the land – is far more damaging to humanity than nuclear meltdown.
Och till några praktiska tillämpningar av närproduceratprincipen:
- New York Times DIY-skola, exempelvis creme fraiche:
In a bowl, whisk together 1 part buttermilk with 8 parts of the best heavy cream you can find — not ultra-pasteurized. (For example, 1/4 cup buttermilk to 2 cups cream.) Cover the bowl and leave it at room temperature for 12 hours to 2 days, until it thickens and separates. Whisk together and transfer to a container; refrigerate, tightly covered.
Och svårare än så är alltså inte alternativet till att spendera cirka 10 kronor i närmsta livsmedelsbutik - om man nu alltså har tillgång till kärnmjölk och grädde (och visp, skål, kyl, etc).
- Att bygga en egen bil - från Jalopnik:
Souza, 35, had to panhandle in the Brazilian city of São José de Piranha and go hungry for four months in order to raise the initial $270 he needed for sheet metal, which he cut into shape using a borrowed hammer and chisel. He scrounged a 125cc motorcycle engine, and gathered other junked parts from all over the region.
Bygget tog fyra år och uppenbarligen alldeles anmärkningsvärda mängder begåvning - precis som ett fantastiskt diagram i DN nyligen visade så använder sig Volvo av över 300 underleverantörer i 41 länder för att leverera de över 20 000 delar som behövs för att bygga en V70, vilket även gör att såväl ursprungsmärkningar som BNP-uträkningar egentligen blir omöjliga.
Jag såg det nyligen länkas till ett blogginlägg där Dianas död - där en engelsk prinsessa med en egyptisk pojkvän åkte i en tysk bil med holländsk motor, etc - togs som äntligen en begriplig globaliseringsdefinition, men det för mig bästa exemplet på det är I, pencil (förklaras av Milton Friedman här och finns som diagram här), där den enorma processen bakom att tillverka en penna reds ut; samma penna kostar sedan någon minuts arbetsinsats för att köpa väl i butik. På samma tema reder Jeffrey Tucker ut varför det inte finns något som kan kallas hemlagad glass (obligatorisk Hassan-referens).
Även Lisa Simpson har tidigare gjort sig skyldig till feltänket, men kommit till sans - citat ur avsnittet The Debarted:
I never dreamed an American car designed in Germany, assembled in Mexico from parts made in Canada, could be so amazing.
Några tidigare inlägg om närproducerat (se också taggen närproducerat):
- Peter Griffin goes närproducerat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar