lördag 21 juli 2018

Arbeta åt staten på egen risk

Tyskland meddelade nyligen att de nu kommer intensifiera jakten på förbrytare från andra världskriget, och som artikeln nämner så har det blivit enklare att döma nazistmedlöpare efter två domar på sistone för stora mängder medhjälp till mord.

Exempelvis dömdes Auschwitz-anställde Oskar Gröning vid 93 års ålder till fyra års fängelse för medhjälp till 300 000 mord. Vad hade då Gröning gjort? Jo:
Gröning's responsibilities included sorting and counting the multitude of currencies taken from arriving deportees, sending it to Berlin, and guarding the belongings of arrivals until they were sorted.
Alltså ett så vanligt kontorsjobb som omständigheterna tillät, och det kan även noteras att han ifrågasatte och beklagade omständigheterna till överordnade och bad att få lämna lägret (där han sedan förflyttades till frontlinjen i Ardennerna). Han bekämpade sedan från 1985 och framåt Förintelseförnekande.

Sådant hjälpte honom dock självfallet föga och hans överklagan avslogs, och han dog sedan på sjukhus innan han kunde påbörja fängelsestraffet.

Sedan bör man självfallet akta sig för relativisering och att dra paralleller mellan olika typer av statliga övergrepp, men sannolikt kommer tvångsåtgärder åldras dåligt. Statens maskineri ska i sådana här sammanhang aldrig underskattas, så där det låter mycket att Gröning ansvarat för 300 000 människoliv under sina två år i koncentrationslägret så finns det exempelvis i Sverige cirka 1,4 miljoner skolbarn per år som ägnar åtminstone sex timmar per dag åt att vara tvångsinternerade.

Vidare på temat kan man självfallet argumentera för att skattetrycket innebär att man slavar motsvarande andel av sin arbetstid, vilket uppenbart leder till stora mängder förspillda människoliv aggregerat för den som på något sätt ansvarat för det.

Och som exemplet med Gröning ovan visar, är du exempelvis anställd på Skatteverket så är du delaktig i massförtrycket även om du bara flyttar papper, och även om du skulle säga upp dig efter några år och sedan förklara för massorna vad skatt innebär så är det inte omöjligt att någon knackar på dörren och åtalar dig för folkrättsförbrytelser 70 år senare.

Sedan kan ju givetvis motsvarande gälla den privatanställde ifall socialister tar framtida makt och anser sådant arbete ha utgjort undanhållande av allmänna resurser, men generellt bör framtiden efter den senaste vansinnesperioden sakta men säkert bli sundare, och angående socialismen så är den pågående pasokifieringen en tydlig trend åtminstone i Europa.

Så om inte det egna samvetet är tillräckligt för att undvika omoraliska anställningar, kanske är då risken att på äldre dagar släpas inför rätta och sedan ruttna bort i fängelse istället för att tillbringa de åren med barnbarnen nog för att sätta ner foten.

Ty tjänstemannaansvar ligger i tiden, och det är betydligt bättre att förekomma än att förekommas.

torsdag 5 maj 2016

Man måste tänka på pocenten

Adelina Eriksson och Hanna Thenór Årström, masterstudenter i Integrerad produktutveckling vid KTH, skriver en spektakulärt typisk svensk krönika anno 2016, med önskan om obligatoriska genuskurser i samtliga ingenjörsutbildningar och stycken som:
Majoriteten av uppgifterna handlade om att utforma fordonsdelar som motorer, kolvar och bromsskivor. Alla dessa komponenter har en uppenbar koppling till funktion med utmärkande maskulina attribut.
De skriver även:
På landets civilingenjörsutbildningar däremot var endast 31 procent av de sökande kvinnor hösten 2015. En siffra som inte ökat med mer än 6 procent sedan 1997 (enl. Universitets- och Högskolerådet).
Siffran ovan finns exempelvis i DN:
Civilingenjör - 30 procent kvinnor/70 procent män (2014) - 27 procent kvinnor/73 procent män (2009) - 24 procent kvinnor/76 procent män (1997)
Det handlar alltså inte om sex procent, utan om sex procentenheter, men sådana funktionsnyanser är antagligen också uppenbart kopplade till något utmärkande attribut.

lördag 13 februari 2016

Samhällskontraktet på tio minuter

Patrik Lundberg (känd för kinapuffdebatten) skev nyligen en Aftonbladetkrönika som på intet sätt förtjänar läsas, men av intresse kan ändå vara att han nämner ordet "samhällskontrakt".

Lundberg ironiserar över fenomenet i krönikan, men alldeles grundläggande så bygger hela vår samhällsstruktur på liknande resonemang, och det kan vara nyttigt att faktiskt någon gång fundera över vad det innebär med lagtexter och liknande att någon någon gång självpåtaget tilldelat sig rättigheter på andra människors bekostnad, vilket finns effektivt sammanfattat på tio minuter av Larken Rose:

(Direktlänk)

Detta är Sverige 13

Från DN, via bubb.la, angående att Strålskyddsmyndigheten vill "UV-säkra" alla skolgårdar:
Träd med stora kronor, fasta solskydd och andra bygglösningar som hejdar UV-strålningen men släpper in ljus är några exempel på hur skolgårdar ska kunna åtgärdas framöver.
Sverige är alltså ett land som enligt lag tillsätter vitamin D i mjölken på grund av solbristen, för att sedan tvinga in barnen i skolbyggnader större delen av deras vakna dagar och dessutom blockera bort de ynka solstrimmor de där kan tänkas utsättas för, ty vidare ur artikeln:
– Vi vill ju att barn ska vara ute så mycket som möjligt och när de är där ska varken de eller vuxna behöva tänka på hur barnen ska skyddas från UV-strålningen sommartid, eftersom miljön redan är anpassad.
Ja, det där med att tänka på så avancerade saker som ifall man tycker att det är skönt med solljus är ju definitivt något som bör överlåtas till myndigheter. Och när barnen sedan inte är särskilt sugna på att nyttja sina skuggruggiga rastanstalter med hala löv så finns det redan applicerbara förslag om att dra ner på de skärvor av valmöjlighet skolbarnen tillåts och istället lägga det på tvångsgymnastik.

Bastiat valde att ironisera över att blockera solen för den uppenbara orimligheten, och likaså gjorde Simpsons; där det i Simpsons ledde till allmän klappjakt på Burns så törs jag dock ana att det är relativt tyst om det här tills det sakta men säkert blivit så vanligt att just ingen tänker på det.
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Detta är Sverige (bloggetikett)
- Skola (bloggetikett)
- Simpsons (bloggetikett)

lördag 30 januari 2016

En bubb.la premium-rekommendation

En relativt ny informationskälla för mig inför bloggpausen var nyhetsaggregatorn bubb.la med tillhörande radioprogram. Jag var inledningsvis en smula tveksam, då jag tidigare generellt värderat att läsa såväl argument jag inte håller med om som sådant jag på förhand inte visste var intressant.

Som tidigare nämnt så är dock tid och ork högst begränsade fenomen som bör bli värdefullare med tiden, och Bryan Caplans bubbelfilosofi har därmed kontinuerligt tett sig allt mer attraktiv:
Unlike many readers of Coming Apart, you don't have to convince me that I live in a Bubble. I've known it for decades. In fact, I think my 3-out-of-20 score on the "How Thick Is Your Bubble?" quiz greatly overstates my integration into American society. I live in a Bubble Within a Bubble.

You might even call it my Imaginary Charter City. I'm not just surrounded by Ph.D.s; I'm surrounded by libertarian economics Ph.D.s. I'm not just unfamiliar with NASCAR; I forget the very existence of professional sports for months at a time. I don't just watch shows for yuppies; I manage my entertainment to make sure that I never hear a commercial. In my world, Alex Tabarrok is more important than Barack Obama, Robin Hanson is more important than Paul Krugman, and the late Gary Gygax is more important than Jeremy Lin... whoever that might be.
Och vidare i liknande spår är Voluntary Lifes podcastavsnitt om mental decluttering välformulerat och tänkvärt:
This episode is about freeing your mind by decluttering all your mental baggage on a regular basis. Topic covered include:

- The benefits of going on an information and media diet
- The importance of having a trusted system for how to declutter your mind and control the information buildup around you.
 The role of a weekly clear-out, as part of a weekly review
- Applying the "inbox-zero" approach beyond email to digital inboxes, physical inboxes, social inboxes, and life in general.
Så när särskilt svensk allmänmedia varit hopplös och under försämring så länge jag kan minnas är det en välgärning att få flödet förhandsslipat i en för mig passande blandning av färska världsnyheter och lokala händelser av frihetligt intresse; exempelvis är hårresande utvisningar och tv-licensmaffian återkommande ämnen. Den som använder Facebook eller Twitter följer med fördel respektive flöde, där särskilt utvalda nyheter publiceras med 30–60 minuters mellanrum, och utöver det rekommenderas att besöka själva huvudsidan någon gång per dag, där rubrikerna generellt är så uttömmande att det räcker att läsa dem och den väldigt avskalade designen gör att några minuters läsande ger en bra överblick.

Just angående återkommande ämnen så är det enligt mig en av de stora fördelarna att skaffa betaltjänsten bubb.la premium (frivilligt belopp på minst 5 euro per månad eller 50 euro per år), då det ger tillgång till artikeltaggar och även till sökfunktion ifall du någon gång enkelt behöver rota fram någon byråkratibriljans.

Sedan förtjänar även radio bubb.la en vidare presentation. Där rubrikerna bitvis är knastertorrt sakliga så är det betydligt mustigare när Martin Eriksson och Boris Benulic diskuterar artiklarna. Det förtjänar här att nämnas att de bitvis företräder en annan typ av libertarianism än vad som tidigare generellt fått utrymme i Sverige; Jeffrey Tucker har skrivit om vad han kallar brutalism (som han skiljer från humanism):
To [brutalists], what’s impressive about liberty is that it allows people to assert their individual preferences, to form homogeneous tribes, to work out their biases in action, to ostracize people based on “politically incorrect” standards, to hate to their heart’s content so long as no violence is used as a means, to shout down people based on their demographics or political opinions, to be openly racist and sexist, to exclude and isolate and be generally malcontented with modernity, and to reject civil standards of values and etiquette in favor of antisocial norms.
Nämnde Eriksson är uttalad brutalist, och Benulic uttalad marxist, så du kommer troligtvis inte hålla med om allt, och det är bitvis väsensskilt från exempelvis Johan Norbergs krönikor. Det är dock alltid respektfullt och konsekvent argumenterat i trivsamt tempo, och mitt i allt bubbleri så är det ju ändå stimulerande med en smula tuggmotstånd.

Projektet är dessutom sympatiskt frivilligfinansierat och transparent drivet på begränsad budget med tonvis av frivilligarbete, så varje krona de kan få in är utöver att vara en klase långfingrar åt tv-licens och presstöd även något som faktiskt gör praktisk skillnad i vad som objektivt får anses vara svensk frihetsrörelses mest intressanta och snabbväxande projekt för tillfället.

Så på samma sätt som bland andra Henrik Alexandersson, Cornucopia?, Hans Li Engnell och Robert Toth så rekommenderar jag såväl bubb.las gratistjänster som den nya premiumtjänsten som delar av bubbelbyggandet.

Det blev en paus

Ibland knackar verkligheten på, och när så sker så får man helt enkelt förhålla sig till den. Tid och ork är begränsade tillgångar, och behövde brukas annorstädes.

Numer är jag dock i en helt annan situation, och borde kunna få iväg åtminstone några inlägg per vecka. Jag har fortsatt läsa och lära i relativt samma takt som tidigare, så en uppsjö upplägg från det senaste året finns, och förhoppningsvis blir det en nygammal blandning framöver.

Den här bloggen lever så länge jag gör det, även om det med all sannolikhet kommer bli uppehåll i skrivandet med ojämna mellanrum, så att följa via RSS rekommenderas.

måndag 29 december 2014

En vecka med Pär Holmgren-effekten

Pär Holmgren skrev nyligen på SVT Opinion:
Funderar du över om det ska bli en vit jul eller inte? Tycker du att ”vintern” hittills varit ovanligt mild?
Holmgren refererar i artikeln till SMHI:s graf över Sveriges medeltemperatur 2014, vilken då såg ut enligt följande:
Holmgren om grafen:
De tidigare rekordåren har medeltemperaturer på +6,6 – 6,7° Celsius. I år kan det bli +7,0°, vilket i så fall skulle vara en mycket stor rekordmarginal för att vara medeltemperaturen för ett helt år över hela landet.
Och följaktligen, från temperatur.nu (stationen som visas är Uppsala, dels då Holmgren håller hus där och dels då siffrorna kommer från Uppsala universitets Institutionen för geovetenskaper):
En vecka efter Holmgrens artikel publicerades så har alltså temperaturen i hans närområde sjunkit med cirka 13 grader, Aftonbladet larmar om halka i hela landet och att "Nu rullar iskalla vintern in", och SMHI:s graf ser nu ut enligt följande:
Det ser alltså ut som att 2014 blir cirka 0,1 grader varmare än 1934, vilket med tanke på allmänna mätbekymmer, bebyggningseffekter och liknande åtminstone inte alldeles självklart borde leda till över 3300 Facebookdelningar och 200 Twitterditon.

Några tidigare inlägg på temat (se även bloggtaggen Pär Holmgren):
- Ice, ice baby
- Två år med Pär Holmgren-effekten
- Pär Holmgren-effekten
- Pär Holmgren revisited
- Väder och klimat

lördag 8 november 2014

Dolla auction bills, y'all

Vidare angående att Stefan Löfven försöker dölja sin okunskap genom att sluddra så går det självfallet även göra motsvarande i skrift - psykolog Oscar Henrikson intervjuad i dagens DN:
– Precis, det kallas förlustaversion och går i korthet ut på att man inte vill förlora. Det är det som gör att man känner att man kan buda mer och kanske bara lite mer, man vill inte känna sig som en förlorare. Det finns ett psykologiskt experiment där deltagarna budar på en tiokrona, det blir snabbt inte rationellt och budgivningen går över 10 kronor.
Det experiment som med all sannolikhet åsyftas kallas vanligtvis för "dollar auction" - från Wikipedia (en sådan auktion finns även upplagd på Youtube):
The setup involves an auctioneer who volunteers to auction-off a dollar bill with the following rule: the bill goes to the winner; however, the two highest bidders must pay the highest amount they bid.
Dinosaur Comics på temat ("that movie" är War Games):
Fenomenet i fråga har alltså egentligen inte nämnvärt mycket att göra med vare sig förlustaversion eller husbjuderi, och det är i sig inte irrationellt under förutsättningarna att bjuda över vinstsumman, vilket såväl psykologen som DN-journalisten självfallet förstått ifall de haft minsta intresse i ämnet.

Brad Taylor står för betydligt träffsäkrare liknelse (där hänvisade Tullock nyligen avled):
Gordon Tullock showed [gated] that firms competing for government favours are in a similar position to bidders in a dollar auction: the effort they’ve put into winning that government contract or having regulation harm their competitors immediately becomes a sunk cost and therefore irrelevant to future decisions. They are then faced with the option of committing further resources to rent-seeking, or packing up and going home. In some cases, they may even commit more resources to rent-seeking than the total value of the rent itself. Everyone loses, since even the looters pay $2 for the stolen $1 bill.
The person running the auction is in a position to make a tidy profit. Rent-seeking, though, is not normally a pure transfer, but hugely wasteful expenditure on dodgy research and obscured bribes. Some politicians surely get some nice perks, but the benefit they receive will rarely match the cost.
Och Taylors sammanfattning:
This is one among many reasons that government is shit.
Några tidigare inlägg på liknande teman:
- Stefan Löfvens way with words, återigen
- Staten wants to play a little game

söndag 2 november 2014

Tricky treating

Från Twitter:
Tweeten i fråga har retweetats och favoritmarkerats över tusen gånger vardera, och även kopierats och skeppats vidare en hel del i andra sammanhang.

En sosse (eller någon annan politiker) skulle dock aldrig personligen utöva sin politik - skulle någon exempelvis knacka på hos grannen och kräva in 50 procent av vederbörandes produktion så skulle det troligtvis bli en smula dålig stämning. Och dessutom skulle det vara uppenbart såväl olagligt som omoraliskt.

Jansson skulle alltså istället snarare tvinga hushållen som tänkt skänka godis - och även butikerna som säljer godiset till hushållen - skicka godis (och nödvändigt pappersarbete) till en centralorganisation, som sedan fördelar det efter att ha granskat pappersarbetet från de barn som önskar få det utdelat, minus då vad hela godisfördelarapparaten moffat i sig som lön för mödan. Allt helt lagligt, och den överväldigande majoriteten skulle anse att de hushåll och butiker som skulle försöka kringgå processen var såväl olagliga som omoraliska.

(Direktlänk)

Tidigare på liknande tema:
- Den ena handen förtränger vad en miljondel av miljontals händer gör
- Tre filmer för att förstå liberalism
- It's funny 'cause it's fascism
- Språka på socialistiska

lördag 1 november 2014

Rock'n'roll e död

Peter Santesson, chef för opinonsanalys på Demoskop och en av Sveriges allra mest läsvärda bloggare, retweetade nyligen utan övrig kommentar The Atlantic angående en studie om att "pop stars live roughly 25 years fewer than the general American population":
Ständigt fantastiske Christopher Snowdon har redan bloggat om frågetecken kring studien, och sparade därmed mig en del tid - ur hans inlägg:
Rock stars didn't exist until the 1950s and since many of them are still alive, we don't know what their average age of death is. It wouldn't be at all surprising if they die earlier on average, but the graph above tells us very little about whether this is so.
Och:
There is a small amount of survivor bias at work here, ie. the rock stars have to live to be in their twenties (generally) before they become rock stars. That probably isn't a big issue when so few people die before the age of 20. The real problem here is a sort of reverse survivor bias, sort of like immortal time bias, but not quite either of those.
Ytterligare en faktor i sammanhanget som definitivt förtjänar att nämnas är - som Stefan Sundström skaldade: "Går du och dör så kan vi sälja dina skivor som smör". Jag har liksom Snowdon inte lyckats hitta studien, så jag har ingen aning om hur Dianna Kenny valde ut sina 12 000 mätobjekt eller om hon kanske till och med korrigerat sina siffror för fenomenet på något sätt, men exempelvis så åttiofaldigades Michael Jacksons försäljningssiffror direkt efter hans död, och Amy Winehouse sålde ungefär lika mycket veckan efter hon dog som hon gjorde fram till den veckan.

Intressant nog lyckas studien alltså samtidigt pricka survivor bias, reverse survivor bias och death bias.

(Direktlänk)

söndag 26 oktober 2014

Stefan Löfvens way with words, återigen

Ur Stefan Löfvens första möte i EU-nämnden nyligen, via HAX:
  (Direktlänk)

Det här är alltså egentligen ett i sammanhanget enkelt möte, där omgivningen är relativt överens och där de som teoretiskt ska fungera som motståndare dessutom sedan tidigare förklarat att de är generellt villiga att låta regeringen bedriva sin politik för att minska sverigedemokraternas inflytande.

Löfven har vidare haft gott om tid på sig att förbereda allt, det är inte särskilt mycket information att bearbeta och bara i grunden en sifferserie att förmedla, egentligen inga komplexa sammanhang som han kan väntas behöva förklara, han håller det på sitt modersmål och han har dessutom en utskrift med alla fakta framför sig.

Han läser sedan såpass intensivt innantill att han exempelvis uttalar sitt andra "inför" i klippet som verbet (alltså "de inför") istället för som det adverb det skulle vara (alltså "inför mötet"; det första "inför" är också adverbet, och han uttalar det då utan att titta i pappret korrekt).

Sedan är det uppenbart att han inte förstår sig på de få siffror som förekommer i sammanhanget då han blandar ihop dem och inte ens kan välja rätt siffror på direkt fråga med underlaget framför sig, men det hade också varit tydligt även om han lyckats säga rätt, då han medvetet sluddrar förbi siffrorna i hopp om att de som lyssnar inte ska fokusera på de delarna. Han pratar sedan anmärkningsvärt långsamt (och ändrar kroppsspråket) de stycken som inte kan ifrågasättas och som han tycker låter respektingivande (exempelvis "ska kunna göra utfästelser i linje med", "återigen då, inte knutet till respektive medlemsland, utan på EU-nivå" och "de här ska inkludera interna EU-målsättningar") och han skjuter in utfyllnadssatser ("bra att den här frågan kom upp") för att få några tiondelar ytterligare att förhoppningsvis komma på något att säga. Och som varje person som någonsin arbetat med någon form av service känner till så ger sådant alltid fullständigt omvänd effekt.

Måhända är det här ren projicering, och jag försörjer mig ännu inte som varken retorikkonsult eller psykolog, men det känns uppenbart att Löfven i klippet upplever tillvaron ganska exakt som
Patricia Pearson beskrev sin upplevelse av att hålla föredrag på Tedx:
The audience was silent as a crypt. My legs began shaking. I developed a surreal split-consciousness, where I was aware that my mouth was somehow going ahead with the memorized talk, while my brain ran its own commentary: “Holy fucking Christ, I’ve never been so embarrassed, it is actually possible that I’m going to fall over due to the ongoing instability of my legs.”
Och vidare på ren lekmannanivå och utan att lägga någon värdering i det så verkar Löfven helt enkelt ha vissa bekymmer med att tillgodogöra sig skriven kommunikation; det kan på den fronten noteras att Löfvens svar på Mats Knutssons fråga angående om han hade läst Skogsindustriernas rapport var att han "tagit del av innehållet", och hade han ens gjort en ansats att läsa den så hade han självfallet känt till att den endast var på tre A4-sidor. Och eventuellt kan den påfallande osmidiga reaktionen mot Annie Lööf ha haft sin grund i att hennes "du skulle väl kunna läsa den tills i morgon" skar djupare än väntat. Även på direkt och tämligen ledande fråga så kan anas att Löfven gärna undviker ämnet - från Expressen:
Jamen vill du inte signalera starkare att du är en läsande person?
- Nej, men "Utvandrarna" använde jag mig av några gånger på IF Metalltiden. Då var Sverige ett av Europas fattigaste länder. En miljon lämnade landet. Nu är vi ett av världens rikaste länder. Med fel och brister och nu håller det på att gå åt alldeles fel håll.
Några tidigare inlägg på temat:
- Stefan Löfvens way with words
- Stefan Löfvens way with words, igen

lördag 25 oktober 2014

Alices underland

Vidare på Reddittemat - toppsvaret på frågan "What headline do you hope to see in your lifetime?":
Third-party wins presidential election
Personen i fråga önskar alltså inte att exempelvis staten ska anses överflödig, eller ens att åsikter vederbörande sympatiserar med ska bli mer populära, utan bara att förmyndarna ska ha andra hattar än nuvarande huvudkonkurrenter.

En annan drömmare berättade nyligen om när hon träffade en gravid, alkoholiserad, prostituerad trebarnsmor i Dominikanska Republiken och bad till högre makter, via Rebecca Weidmo Uvell:
Gode Gud, du som hör bön. Jag ber dig, ta Marias barns liv. Det är inget liv värt att leva. Det är bara en tidsfråga innan den äldsta av dem också börjar sälja sin kropp för en bit bröd eller lite alkohol. Så låt dom dö. Låt dem somna in och aldrig mer vakna till det helvete dom lever i. Låt dom dö för att deras liv är meningslöst.
Vem utopisten i fråga är och i vilket sammanhang det yttrades? Alice Bah Kuhnke, ny kulturminister, i hennes Sommarprat 2011 (vid cirka 27:30, berättelsen om Dominikanska Republiken börjar vid cirka 22:45).

Tidigare på temat:
- Förhoppningsvis slutar de dela väntrum

Stockholmssynddromet

Från Reddit, på frågan "Germans who lived in East Germany (GDR) and remember life before reunification, how has your life and the lives of those around you changed since 1990? What was life like before and after reunification?":
Because there wasn't everything readily available, people had a strong bartering culture. -Especially parts for machines and cars were rare. For a car you had to get on a waiting list to get one of the 4 car types or so we had. Some people waited for more than 10 years to get a car. Same with a telephone line. Officially we weren't allowed to watch "west-tv" but everyone did quietly at night. If you had a tv that is. Then in school we had to be quiet about it so that teachers wouldn't tell on you. There was a working controlling system where the teacher would tell the principal who then went to his party buddies and reported names.
Och hur sammanfattar då skribenten i fråga uppväxten? Jodå:
All in all it was a good childhood.
Fiskar ifrågasätter inte vattnet de simmar i, och det är en överlevnadsstrategi att hitta ljusglimtar i tillvaron - några hobbyöversatta exempel ur Redditinlägget: "det var ständig brist på saker, men det var trevligt med byteshandel", "det var svårt att få tag på färskt bröd, men inget kastades", "det tog en timme att få glass, men alla köade disciplinerat" och antytt "våra föräldrar hade kastats i fängelse ifall vi råkat nämna att vi såg på vissa tv-program, men det byggde gemenskap att hålla ihop och inte säga något".

På samma sätt som ytterst få skulle bli religiösa ifall de inte hört talas om fenomenet förrän i någorlunda vuxen ålder så skulle helt enkelt väldigt få acceptera stora delar av dagens vardagsfenomen, och apropå ingenting så vill den nya regeringen tidigarelägga och förlänga skolplikten (och folkhälsoministern har tidigare torgfört obligatorisk förskola från tre år).

Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Det heter faktiskt skola, inte böra
- Staten konkretiserad, igen
- Värnplikt ÄR slaveri

söndag 19 oktober 2014

The United States of Coca-Cola, igen

Från Youtube, via Jeffrey Tucker:

(Direktlänk)

Och inte direkt dagsfärskt, men på samma återkommande Bastiattema - vad som hände när muren mellan Egypten och Palestina raserades - från OnlineAthens:
On foot, in cars and in donkey carts, tens of thousands of Gazans flooded into Egypt on Wednesday through a border fence blown up by militants - puncturing a gaping hole in Israel's airtight closure of the Gaza Strip and giving a boost to Hamas.
In a shopping spree that was both festive and frenzied, Gazans cleared out stores in an Egyptian border town, buying up everything from TV sets to soft drinks to cigarettes.
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- The United States of Coca-Cola
- Marknadsekonomi kontra planekonomi

Vardagskubism

Alltid läsvärde jeppen inspirerades nyligen av en bildsekvens över världsproduktionen av olika metaller som kuber vid kända landmärken, och bloggade därför om förhållandet mellan produktion och förekomst av diverse grundämnen.

Han tvangs dock brasklappa angående datakvaliteten, vilket är synd då ett av de två ämnen han rödmarkerat är guld, och det hade ju då på kubtemat varit lämpligt att konsultera det allmänt ansett ledande verket på temat: Katrine Marçals (tidigare Kielos) Det enda könet - från sidan 114:
Allt guld som någonsin hittats på jorden går att stoppa in i en kub med enbart fyra och en halv kilometer långa sidor. Och det ovanliga blir också värdefullt.
Det har alltså hittills endast hittats drygt 91 miljarder kubikmeter guld, vilket inte väger mer än cirka 1,8 biljoner ton, så fördelat på hela jordens befolkning har vi ynka cirka 250 ton per person. Och det ovanliga blir ju som Marçal skriver - och jeppen visar i sitt inlägg - också värdefullt.

lördag 18 oktober 2014

The dark side of the moon

Från Death Bulge (som rekommenderas), via Comixed:
Och anpassat [bilden klickbar för viss förstoring]:
Angående att du helt enkelt inte kan undkomma staten - sätter du dig i en stuga någonstans i ödemarken där ingen ens vet var du är och exempelvis odlar marijuana för eget bruk så kommer du alldeles säkert få påhälsning av polisen ifall de får höra talas om dig.

Tidigare på temat: serieredux (bloggetikett)

fredag 17 oktober 2014

Bullterrier? More like bullyterrorier, amirite?

Kvällsposten skriver om ett par som fastnade i en tullkontroll:
Men inte nog med att de var oskyldiga, till följd av hundens tabbe missade paret sitt anslutande tåg till Karlstad. Dessutom gick det inga fler tåg till den destinationen den kvällen. I stället tvingades de ta ett tåg till Göteborg för 343 kronor per person där de tog in på hotell en natt för 1390 kronor innan de dagen efter kunde ta ett tåg hem till Karlstad för 210 kronor per person.
Narkotikahundar är ett gott exempel på hur enkelt det är att ta miste på statistik - tar man upp ämnet med slumpmässigt vald person så är ofta det första de säger något i stil med att de hört om hundar som upptäckt något under sanslösa omständigheter.

På samma sätt nämns det i artikeln om "Sveriges bästa narkotikahund" att hunden i fråga "var med och hittade marijuana i en lägenhet, och veckan dessförinnan upptäckte han opium i en bil".

Sådana berättelser förklarar dock endast ena sidan av resultatet - ifall det enda som bokförs är antal sökningar med hittade preparat så når hunden bättre resultat ju fler kontroller som utförs, oavsett om något hittas eller ej - för att få ett någorlunda verklighetsanpassat resultat så bör dock snarare andelen korrekta signaler räknas, och även om möjligt andelen då hunden inte signalerat trots att den borde gjort det.

Sedan är ytterligare ett bekymmer att hunden ofta helt enkelt vill vara föraren till lags - ständigt genialiske Radley Balko på temat (Balkos länkar):
But it’s quite a bit different when we’re talking about dogs that are used to sniff for drugs or to identify suspects in “scent lineups.” Here, a handler may well tip off his dog to alert when the handler suspects a motorist is transporting drugs or may direct the dog to the suspect that he thinks committed the crime. This can be blatant and planned or it can be subtle and unintentional. But the result is the same: Reviews of performance records show that drug dogs have disturbingly high rates of “false alerts,” sometimes with error rates well above 50 percent.
Police will say that “false alerts” aren’t really false at all, that the dog is instead alerting to trace amounts of an illicit drug that had previously been stored in the car. That may or may not be true. One academic study of K9 handler teams found that packages designed to trick dog handlers were much more likely to trigger false alerts than packages designed to trick the dogs. Again, the dogs were reading and reacting to subtle clues from the handlers.
I stort sett så drabbades alltså Karlstadsparet av att någon tyckte att deras horoskop såg oroväckande ut, och längre från massivt krångel och 3000 tappade kronor är du uppenbarligen inte i dagens samhälle.

torsdag 16 oktober 2014

Så de slet av vingarna och sade "flyg då"

Från Mr. Lovenstein via Comixed:
Och anpassat:
Där som några exempel i mängden på det eviga problemet med att få bli lämnad i fred kan nämnas nyspråket, det ständiga hindrandet av frizoner och byråkratiserandet av "avregleringar".

(Rubrikreferens)

Tidigare omgjorda serier: serieredux (bloggetikett)

But what if there are holes in my head as well?

Har snubblat över den här bilden en hoper gånger nu:
Och jag förstår självfallet varifrån själva bilden kommer - en samhällsströmning där allt ständigt är någon annans fel, men personen på bilden gav mig inga vibbar att höra till den kulturen, och mycket riktigt - från Lisa Mason:
That image is of Pauly Unstoppable, the “World’s Most Modified Man” and he knows full well that his appearance is unconventional. In fact, that’s part of the appeal to him. 

He doesn’t need a job because he already has one. 

Also, he has been very gainfully employed for many years, previously also by a very well-known and successful chain store that involved working directly with the public. He is somewhat of a celebrity in his industry, inventing new techniques and styles. I assure you he has no need to look for a job nor any reason to blame the government for anything. In one original version of this image going around on Facebook, his employer even posted to the photo stating this.
Pauly Unstoppable kallar sig sedan något år för Farrah Flawless (och har sedan bilden ovan togs gjort en hoper ytterligare kroppsmodifieringar), och har utöver en Youtubekanal med närmare 10 000 prenumeranter även bland annat en Etsyaffär med prickfritt kundomdöme.

Flawless skulle gissningsvis stöta på vissa bekymmer ifall hon skulle söka jobb som exempelvis polis eller lärare - på precis samma sätt som någon med Bosse Ringholms utseende skulle ha bekymmer att verka inom Flawless intressesfär - men lyckligtvis lever vi i ett samhälle som är såpass tekniskt utvecklat och marknadsekonomiskt att sådant inte spelar någon nämnvärd roll.

(Rubriken var tänkt som en hänvisning till There's a hole in my bucket.)