lördag 8 november 2014

Dolla auction bills, y'all

Vidare angående att Stefan Löfven försöker dölja sin okunskap genom att sluddra så går det självfallet även göra motsvarande i skrift - psykolog Oscar Henrikson intervjuad i dagens DN:
– Precis, det kallas förlustaversion och går i korthet ut på att man inte vill förlora. Det är det som gör att man känner att man kan buda mer och kanske bara lite mer, man vill inte känna sig som en förlorare. Det finns ett psykologiskt experiment där deltagarna budar på en tiokrona, det blir snabbt inte rationellt och budgivningen går över 10 kronor.
Det experiment som med all sannolikhet åsyftas kallas vanligtvis för "dollar auction" - från Wikipedia (en sådan auktion finns även upplagd på Youtube):
The setup involves an auctioneer who volunteers to auction-off a dollar bill with the following rule: the bill goes to the winner; however, the two highest bidders must pay the highest amount they bid.
Dinosaur Comics på temat ("that movie" är War Games):
Fenomenet i fråga har alltså egentligen inte nämnvärt mycket att göra med vare sig förlustaversion eller husbjuderi, och det är i sig inte irrationellt under förutsättningarna att bjuda över vinstsumman, vilket såväl psykologen som DN-journalisten självfallet förstått ifall de haft minsta intresse i ämnet.

Brad Taylor står för betydligt träffsäkrare liknelse (där hänvisade Tullock nyligen avled):
Gordon Tullock showed [gated] that firms competing for government favours are in a similar position to bidders in a dollar auction: the effort they’ve put into winning that government contract or having regulation harm their competitors immediately becomes a sunk cost and therefore irrelevant to future decisions. They are then faced with the option of committing further resources to rent-seeking, or packing up and going home. In some cases, they may even commit more resources to rent-seeking than the total value of the rent itself. Everyone loses, since even the looters pay $2 for the stolen $1 bill.
The person running the auction is in a position to make a tidy profit. Rent-seeking, though, is not normally a pure transfer, but hugely wasteful expenditure on dodgy research and obscured bribes. Some politicians surely get some nice perks, but the benefit they receive will rarely match the cost.
Och Taylors sammanfattning:
This is one among many reasons that government is shit.
Några tidigare inlägg på liknande teman:
- Stefan Löfvens way with words, återigen
- Staten wants to play a little game

Inga kommentarer: