Segerfeldt nämner bara politisk frihet i sitt inlägg, men Freedom House slår samman sina två mätvärden politisk frihet och civila rättigheter till ett index, och då de siffrorna är starkt korrelerade så använde även jag medelvärdet - ju längre till höger desto ekonomiskt friare är länderna (100 är maxvärde), och ju längre ner länderna placerar sig desto bättre rankas de avseende politiska och civila rättigheter (1 är maxvärde) [bilderna klickbara för förstoring]:
Segerfeldts sammanfattning är alltså tydligt korrekt:
Det visar sig alltså att de ekonomisk friaste länderna i världen tenderar att också ha en hög grad av politisk frihet.
Segerfeldt skriver vidare:
Åtminstone 17 av de tjugo mest kapitalistiska länderna är de som brukar förekomma på topplaceringar i rankningar när det gäller alltifrån konkurrenskraft till livskvalitet.
Det är också till sådana länder människor väljer att flytta när de får välja själva. Och denna migrationsmarknad är det kanske bästa sättet att bedöma länders attraktionskraft. Det verkar också finnas ett samband mellan ekonomisk frihet och välstånd.
Så några tidigare inlägg på det temat:
- Ekonomisk frihet och barnafödande
- Ekonomisk frihet kontra medellivslängd 2012
- Jämlikhetsanden
- Ekonomisk frihet kontra läskunnighet
- Ekonomisk frihet och arbetsmarknadsfrihet kontra (ungdoms-)arbetslöshet
- Ekonomisk frihet kontra BNP per capita
- Ekonomisk frihet kontra Happy Planet Index
- Ekonomisk frihet och lycka
- Economic Freedom of the World, 2007
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar