BrewDog är ett av ett fåtal företag som återkommer i den här bloggen (länkar till tidigare inlägg i slutet av inlägget). Sammanfattningsvis gav de ut Tokyo* - ett drygt 18-procentigt öl, som statliga institutioner självfallet jämrade sig över. BrewDog gav då ut så gott som alkoholfria Nanny State, som enligt instruktionerna skulle inmyndigas iförd skyddsutrustning.
Därefter gav de ut Tactical Nuclear Penguin, ett cirka 32-procentigt öl. När ett tyskt bryggeri framställde ett ännu starkare öl så kontrade BrewDog med 41-procentiga Sink the Bismarck.
Tyskarna gjorde sedan ett ännu starkare öl, vilket fick BrewDog att sätta ner foten med The End of History:
(Direktlänk)
The End of History är alltså 55-procentig öl, serverad i uppstoppade smådjur - för runt 5 000 kronor flaskan.
"Beer for punks" är BrewDogs slogan, och trots att vad de gör är i stort raka motsatsen till vad som kallas punköl i delar av Sverige så känns det som att båda fenomenen symboliserar punken alldels prima.
Tidigare inlägg om BrewDog:
- Wir sind verschieden, igen
- BrewDog, igen
- In Sweden we call it people's beer
söndag 17 oktober 2010
tisdag 12 oktober 2010
Inbrott per capita 1995-2010 (prel)
Dick Erixon skriver angående DN-artikeln om inbrott i Stockholmsområdet:
Men i verkligheten låter regeringen kriminaliteten svälla över alla gränser.
Och:
Själv tycker jag det är ett tecken på en civilisation i förfall.
Över då till Brottsförebyggande Rådets statistik på temat - ur tidigare inlägg [klickbar för förstoring]:
Och uppdaterat med senaste data, alltså fram till och med september 2010 (BRÅ innehåller inte månadsstatistik för perioden före 1995, så observera att perioden nedan skiljer sig från perioden ovan); 12-månaders löpande genomsnitt för att undvika säsongsvariationer [klickbar för förstoring]:
De senaste årens trend gällande bostadsinbrott lämnar onekligen en hel del att önska, men ifall man inte anser att Sverige sent 70-tal var att betrakta som ett förfallet samhälle så bör man nog inte heller vara överdrivet orolig för dagens situation.
Några tidigare inlägg på temat:
- Inbrott per capita 1975-2009
- Inbrott per capita 1975-2008
- Brottsstatistik New York State kontra Stockholms län 1975-2007
- Marknadsekonomin och inbrotten, igen
- Marknadsekonomi mot inbrott
Men i verkligheten låter regeringen kriminaliteten svälla över alla gränser.
Och:
Själv tycker jag det är ett tecken på en civilisation i förfall.
Över då till Brottsförebyggande Rådets statistik på temat - ur tidigare inlägg [klickbar för förstoring]:
Och uppdaterat med senaste data, alltså fram till och med september 2010 (BRÅ innehåller inte månadsstatistik för perioden före 1995, så observera att perioden nedan skiljer sig från perioden ovan); 12-månaders löpande genomsnitt för att undvika säsongsvariationer [klickbar för förstoring]:
Några tidigare inlägg på temat:
- Inbrott per capita 1975-2009
- Inbrott per capita 1975-2008
- Brottsstatistik New York State kontra Stockholms län 1975-2007
- Marknadsekonomin och inbrotten, igen
- Marknadsekonomi mot inbrott
söndag 10 oktober 2010
Nazi Nudges
Will Wilkinsons intressanta Nazi Nudges-inlägg i Google Reader [tyvärr inte klickbar för förstoring, ser jag - ska se om det går att rätta till]:
Vidare angående nudgeteorier och 'libertariansk paternalism' så har Mattias Svensson på goda grunder kritiserat fenomenet, bland annat här och här.
Reklamkampanjer som aldrig riktigt lyfte
Jag är svag för såväl bra reklamkampanjer som riktigt usla sådana och även kampanjer som av en eller annan anledning inte riktigt lyfte. Ett bra exempel på den sistnämnda kategorin är café au lait-kampanjen där varje person som besökt en loppmarknad direkt känner igen den grafiska profilen.
Kampanjen floppade dock, och det dröjde sedan någonstans 20 år innan nästa mjölkproducentkampanj sjösattes; den här gången användes dock istället latte som term, och inom kort var termer som lattemammor och latteliberaler vardagsprosa.
Att ge ett varumärke någon typ av själ är en ädel balansgång - exempelvis siktar Kexchoklad på slalom och friskvård och Riesen på något som jag inte tror det ens finns begrepp för i svenskan. Daim (som för övrigt stavades 'Dajm' fram till 1990) däremot har det inte lika enkelt - det är inte särskilt barnvänligt och inte heller något som liknar exempelvis ett mellanmål. De valde därför istället en Brewdog-liknande kampanj: "If you don't like Daim that's ok. You probably can't read this anyway." följt av "It's different. Like it or not."
Inte ens Google tycks dock känna till kampanjen, så man kan nog lugnt sluta sig till att den inte fick önskad effekt. Istället blev det (åtminstone så vitt jag vet) en närmast spektakulärt anonym Indiana Jones-pastisch som fick genomslag:
I övrigt är Pussis nuvarande slogan - "as good as it looks" svårplacerad i sammanhanget - kattmat ser aldrig särskilt aptitligt ut, men den Electrolux-oblyga ordleken applåderas, och jag tycker vidare att Stewie Griffin är mer än en smula överkritisk:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)