Nej, barnaga är inte tillbaka

Dokument inifrån (finns tillgängligt på webben till den 15 augusti) gjorde ett program om barnmisshandel, och debatten dras som vanligt igång utan att någon har minsta lust att kontrollera premisserna - bland annat skriver Devrim Mavi hos Dagens Arena en artikel med rubriken Är barnaga tillbaka?.

Så då till den tillgängliga statistiken - ur Socialstyrelsens Barn som utsätts för fysiska övergrepp (pdf):

Statistiska Centralbyrån (SCB) har gjort attitydmätningar om vuxnas inställning till barnaga ända sedan mitten av 1960-talet då drygt hälften av befolkningen tyckte att detta var ett naturligt sätt att uppfostra barn. De positiva attityderna har sedan sjunkit successivt och år 2007 var det bara 7 procent som var positiva. Under hela tiden sedan antiaga-lagens tillkomst har polisrapporteringen av barnmisshandel däremot ökat.

Särskilt oroande var utvecklingen i mitten av 1990-talet. Då var uppgången stor samtidigt som Sverige hade sin värsta ekonomiska kris sedan 1930-talet. Regeringen tillsatte Kommittén mot barnmisshandel som arbetade 1998–2002. Brottsförebyggande rådet fick i uppgift att utreda ökningen av polisanmälningarna och kunde visa att ökningen inte berodde på någon ökning av allvarlig misshandel utan på en successivt ökad anmälningsbenägenhet i förening med en allt mindre tolerans mot misstänkt våld mot barn. Kommittén kunde, genom att tillfråga föräldrar och barn om fysisk bestraffning, visa på en mycket markant nedgång av den fysiska bestraffningen av barn.

Och ett diagram ur rapporten [klickbart för förstoring]:
(Via Mattias Svensson)