Förbudets effekter

Mattias Svensson:

Empiriskt är det nämligen inte alls säkert att folk skulle sluta röka bara för att staten hotar med dödsstraff. Turkiet prövade 1633 under sultanen Murad den fjärde. Sultanen vistades inkognito på kaffehus i Konstantinopel och dem han ertappade med att röka dödades innan nästa morgon. Incitamenten för detta var starka eftersom den döde rökarens tillgångar tillföll staten. Militärer hängdes, halshöggs eller lämnades med krossade händer och fötter att dö för att de rökte i fält. Under ett fälttåg mot Bagdad torterades 15-20 officerare till döds för att ha rökt under en paus. Trots detta fortsatte befolkningen att röka. Förbudet upphävdes 1648 av Muhammed den fjärde, själv rökare. Familjenamnet Murad blev på 1900-talet namnet på ett turkiskt cigarettmärke.

I Ryssland provades 1613-1689 stympning i ansiktet som straff för rökning. Återfallsförbrytare fick sin egendom konfiskerad och skickades till Sibirien. Rökningen fortsatte ändå, och avskaffades av Peter den Store, rökare.

Ur pressmeddelande från Amnesty:

Två män som dömdes till döden för att ha blivit påkomna med att dricka alkohol för tredje gången får inte avrättas, säger Amnesty International.

De båda männen, som myndigheterna inte har namngett, har tidigare straffats med 80 piskrapp för alkoholkonsumtion.

Träffande citat på temat, Mexikos tidigare president Vicente Fox, via Radio Free Markets intervju med Mark Thornton:

Prohibition didn't work in the Garden of Eden, Adam ate the apple.