Facebook - the world needs yet another Myspace or Friendster except several years late. We'll only open it up to a few thousand overworked, anti-social, Ivy Leaguers. Everyone else will then join since Harvard students are so cool.
Google - we are building the world's 20th search engine at a time when most of the others have been abandoned as being commoditized money losers. We'll strip out all of the ad-supported news and portal features so you won't be distracted from using the free search stuff.
Twitter - it is like email, SMS, or RSS. Except it does a lot less. It will be used mostly by geeks at first, followed by Britney Spears and Charlie Sheen.
Tankeexperimentet är ett prima exempel på oförutsägbarheten i snabbrörliga marknader, och även väldigt likt något jag tagit upp tidigare - ur inlägget:
- Google: Sökmotor vars idé var att förlita sig till länkar för att avgöra hur användbar en sida är. Gav upphov till uttrycket Google-bomb, så det gick inte helt obemärkt förbi.
- Wikipedia: Uppslagsverk vars idé var att alla fritt skulle få redigera artiklarna och att det skulle resultera i någon typ av dagsaktuellt uppslagsverk. Sköts tidigt i sank då de få entusiaster som tog sig tid att lägga ned arbete på att skriva välgjorda artiklar tappade motivationen då dels sabotörer och dels mindre kunniga skribenter ständigt redigerade sönder deras artiklar.
- Youtube: Sida där besökare kunde se uppladdade filmer direkt i webbläsaren. Bråken kring upphovsrätt och den massiva belastningen på servrarna visade sig vara för mycket.
Oförutsägbarhet och ständig anpassning är helt enkelt grundläggande i att tillfredsställa behov, och planekonomins kompletta misslyckande är alltså inbyggt i själva strukturen, vilket självfallet synts långt tidigare än avseende exempelvis solkraft eller IT - National Review skriver exempelvis läsvärt och svårciterat om statliga investeringar för att skynda på uppfinnandet av det flygplan som sedan istället uppfanns av två cykelhandlare vilka inte fått en sekin i bidrag.
För övrigt, ur det tidigare inlägget:
-Beenz: Startades 1998 av engelsmannen Charles Cohen. Beenz var ett slags internetvaluta som man fick som bonus på olika sajter och sedan kunde byta in mot varor.Och, från Wikipedia:
Jag tycker att idén känns fräsch - låt företag köpa reklam på sajten, betala surfarna i hittepåvaluta för att titta/klicka på reklam och låt dem sedan handla med hittepåvalutan hos de inblandade företagen. Något liknande borde snart komma igen.
Amazon Coin is a new digital method by Amazon.com to allow people to purchase applications and games from Amazon.com, and from within applications and games. The application developers are paid in normal money. Amazon calls it a "virtual currency", though the scheme operates like other digital Gift cards available from retailers.
The company introduced the product in May, 2013 with a promotion to all Amazon Kindle Fire users in the United States.
Några tidigare inlägg på temat:
- Hindsight is 20/20
- Solkraft och teknisk utveckling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar