Visar inlägg med etikett statistik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett statistik. Visa alla inlägg

lördag 23 mars 2013

Sveriges elförbrukning 1990-2012

Nu så här inför Earth Hour så kan det vara tillfälle att uppdatera tidigare inlägg - såväl elförbrukning som befolkning (.xls) från SCB (bilden klickbar för förstoring):
Fascinerande nog så förbrukade alltså Sverige endast cirka 2 procent mer el 2012 än 1990, trots att befolkningen ökat med cirka 1 miljon personer (11 procent) och vardagstillvaron fullständigt skiftat sedan dess.

Till skillnad från Earth Hour, vilket inte ens ger utslag i mätningar, så sker alltså verkliga samhällsförändringar i det tysta, långt från symbolpolitiken - och angående just vikten av att stå upp mot symbolpolitik även om det finns betydligt mer akuta problem att ta sig an så har Bryan Caplan sammanfattat det väl:

The minimum wage is far from the most harmful regulation on the books.  Why then do I make such a big deal about it?  Because it is a symbol of larger evils. 

From the standpoint of public policy, the minimum wage is a symbol of the view that "feel-good" policies are viable solutions to social ills: "Workers aren't paid enough?  Pass a law so employers have to pay them more.  Problem solved."  From the standpoint of social science, the minimum wage is a symbol of the myopic view that you can become an expert on X by reading nothing but the leading research that explicitly addresses X: "Does the minimum wage reduce employment?  Read the top papers on the minimum wage.  Problem solved."

We need to get rid of the minimum wage.  But that's only a first step.  Our ultimate goal should be to get rid of the errors that the minimum wage has come to represent.

Vidare på Earth Hour så är bland andra såväl Johan Norberg som Per Hagwall och Bjørn Lomborg i vanlig ordning läsvärda, och Lomborg har även gjort en film på temat:

(Direktlänk)

Några tidigare inlägg på temat:
- Earth Hour Kanada utvärderat
- Snillen spekulerar
- Sveriges elförbrukning 1990-2010
- Och så var det dags för Earth Hour igen
- Sveriges elförbrukning inom landet 1990-2009
- Earth Hour utvärderat
- Stearinljusets miljöpåverkan
- Marknaden, miljöpåverkan och regleringar
- Internet sparar hundratals miljoner ton koldioxid

torsdag 21 mars 2013

Ekonomisk frihet kontra ginikoefficient

Fredrik Segerfeldt bloggade och twittrade nyligen om sambandet mellan ekonomisk frihet, och fick önskemål om mer detaljerade siffror, så via de 111 länder som Heritage och UNDP1 har gemensamt så blir sambandet enligt följande (bilden klickbar för förstoring, linjär trendlinje och korrelation från Excel; låg ginikoefficient innebär låga inkomstskillnader):
Landsurvalet är dock högst begränsat - exempelvis finns inte Danmark med i UNDP:s siffror, och en hel del av UNPD-siffrorna har några år på nacken (de flesta rika länders senaste data - exempelvis Sverige, Tyskland, Finland, USA, Schweiz, Norge - är från 2000).

Det finns även en del viktiga ytterligare faktorer att ha i åtanke, som exempelvis effekten av skatter och bidrag - Wikipedia delar exempelvis upp OECD-datat i två tabeller, så det kan finnas tillfälle att återkomma i ärendet.

1 Senast redovisade data använt för samtliga länder, inget data äldre än 2000.

Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Ekonomisk frihet (sökterm)
- Jämlikhetsanden
- Afrikas fattigdom
- Om att definiera fattigas köpkraft

söndag 17 mars 2013

Kommuners medelålder kontra valresultat 2010

Egentligen vidare på tidigare tema - kommuners medelålder, ur SCB:s databas och valresultat från Valmyndigheten (samtliga bilder klickbara för förstoring; linjär trendlinje och korrelation från Excel):

Moderaterna:

Centerpartiet:
Folkpartiet:
Kristdemokraterna:
Socialdemokraterna:

Vänsterpartiet:

Miljöpartiet:

Sverigedemokraterna:
Generellt är alltså sambanden att invånarna i yngre kommuner i högre utsträckning röstar på främst moderaterna och miljöpartiet, och de i äldre kommuner främst på socialdemokraterna och centerpartiet. Analyser av korrelationen kan självfallet sträcka sig från exempelvis att socialdemokraterna är ett parti på väg att dö åldringsdöden till att man med åldern förstår storheten i socialdemokraternas politik, eller till och med att det är tur att utflyttningskommunerna röstat som de gjort då möjligtvis ännu fler annars flyttat ut. Lägst medelålder har Knivsta med 36,4 år, högst har Överkalix med 48,9 år.

I övrigt kan noteras att kristdemokraternas valresultat precis som tidigare fullständigt saknar korrelation, och även att de i just Överkalix skrapade ihop exakt noll röster (ner från 5 röster 2006) - så troligtvis pendlar telefoniansvarig hos kristdemokraternas lokalavdelning i Överkalix till arbetet.

Och skulle någon undra över korrelationen mellan medelålder och flyttnetto så är den som följer:
Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Valresultat kontra flyttnetto inom landet 2010
- Valresultat kontra flyttnetto 2010
- Valdeltagande och partisympatier, kommunvalet
- Fokus kommunranking 2011 kontra valresultat

söndag 10 mars 2013

Sveriges vattenförbrukning 1995-2010

Som uppföljning till tidigare inlägg, siffrorna från SCB (diagrammet klickbart för förstoring):
Mellan 1995 och 2010 så gick alltså den totala vattenförbrukningen ner med 1,9 procent samtidigt som befolkningen ökade med 6,5 procent, vilket innebär att förbrukningen per capita minskade med 7,9 procent. Hushållens vattenförbrukning per capita har minskat med 12,3 procent sedan 1995.

För att ytterligare återkoppla till det tidigare inlägget så var alltså även perioden 2005-2010 en ständig Water Hour-period, ifall någon nu skulle vilja mynta det begreppet.

Valresultat kontra flyttnetto inom landet 2010

[Not: Valresultat kontra totalt flyttnetto 2010 finns här.]

SCB erbjuder även flyttnetto inom Sverige, och då jag inte riktigt kan bestämma mig ifall den siffran är intressant i sammanhanget så tänkte jag att jag som komplettering till det tidigare inlägget även kan skicka med de diagrammen, då såväl SCB som Valcentralen redovisar statistiken med den äran (samtliga diagram klickbara för förstoring; valresultat på x-axeln, flyttnetto på y-axeln - 2500 innebär alltså att befolkningen ökade med 2,5 procent 2010):

Moderaterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Centerpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Folkpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Kristdemokraterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Socialdemokraterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Vänsterpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Miljöpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Sverigedemokraterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Återigen svaga samband, men sambandet att flyttlasset går från socialdemokratstarka till moderatstarka kommuner är tydligare. Korrelationen för kristdemokraterna är förbluffande nog ännu svagare än tidigare.

Valresultat kontra flyttnetto 2010

Alltför många inlägg har hamnat i utkastlimbo senaste tiden, men då jag dels är svag för nollresultat (för den som undrar över vikten att publicera nollresultat rekommenderas Econtalk med Brian Nosek) och sedan anser att det finns något intressant i grunden så följer nedan sambandet mellan valresultat 2010 (från Valcentralen) och flyttnetto 2010 (från SCB) (samtliga bilder klickbara för förstoring; valresultat på x-axeln, flyttnetto på y-axeln - 2500 innebär alltså att befolkningen ökade med 2,5 procent 2010):

Moderaterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Centerpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Folkpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Kristdemokraterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Socialdemokraterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Vänsterpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Miljöpartiet (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Sverigedemokraterna (bilden utan kommunnamn och med linjär trendlinje och korrelation från Excel):
Sambanden är som synes i stort svaga, där särskilt kristdemokraterna har ett imponerande slumpmässigt mönster; de starkaste sambanden är att det flyttas till moderat- och miljöpartietkommuner och från center- och socialdemokratkommuner.

Generellt så hade det kunnat vara intressant att följa trenderna över längre perioder, men såväl flyttnettot som valresultaten korrelerar gissningsvis nog för att ovanstående resultat skulle stämma väl överens med det resultatet. Andra faktorer som skulle kunna vara intressanta i sammanhanget är exempelvis bostadsbrist och undersökningar om vart folk önskar att flytta.

[Not: SCB erbjuder även statistik för flyttar inom landet - de siffrorna kontra valresultat finns sammanställda här.]

tisdag 22 januari 2013

Trender i tv-tittande 2012

Uppdatering av tidigare inlägg - siffror från MMS [samtliga diagram klickbara för förstoring]:

SVT totalt (SVT1, SVT2, SVT24, SVTB, Kunskapskanalen), minuter per dag, 1994-2012:
Räckvidd (sett minst fem sammanhängande minuter per dag), SVT1 och SVT2, 1998-2012:
Räckvidd, tv totalt, 1998-2012:
Tv-tittande 2012, minuter per dag, per kanal:
Tv-tittande 2012, minuter per dag, per åldersgrupp:
Skillnad mellan 2012 och 2011, minuter per dag, per kanal:
Skillnad mellan 2012 och 2011, minuter per dag, per åldersgrupp:
All statistik ovan, i synnerhet den gällande SVT, blir dock komplett värdelös då det i grunden är att värdera maffiaarbete - det var redan tidigare löjeväckande, och i och med dagens nyhet om att även datorer och surfplattor redan från och med februari beläggs med tv-avgift så är det helt enkelt bortom beskrivning (eller beroende på hur man vill läsa det kanske exakt enligt SVT:s egen beskrivning om att public service innebär att utbudet "ska vara tillgängligt för alla").

Och för att återigen citera Johan Ingerö, numer presschef hos Kristdemokraterna:

Att en borgerlig regering, med en moderat kulturminister, kan låta denna mediemutation löpa amok utan minsta motstånd är obegripligt.

Några tidigare inlägg på temat:
- Trender i tv-tittande 2011
- Om den förändringsimmuna teven
- Trender i tv-tittande

fredag 18 januari 2013

Ekonomisk frihet kontra politisk frihet 2012

Fredrik Segerfeldt jämför toppen och botten i Heritage Foundations nyligen släppta 2012-index över ekonomisk frihet med respektive värde i Freedom Houses 2012-index över politisk frihet, och för att fortsätta på tidigare tema kan det vara av intresse att visa hela sambandet.

Segerfeldt nämner bara politisk frihet i sitt inlägg, men Freedom House slår samman sina två mätvärden politisk frihet och civila rättigheter till ett index, och då de siffrorna är starkt korrelerade så använde även jag medelvärdet - ju längre till höger desto ekonomiskt friare är länderna (100 är maxvärde), och ju längre ner länderna placerar sig desto bättre rankas de avseende politiska och civila rättigheter (1 är maxvärde) [bilderna klickbara för förstoring]:
Och ovanstående diagram med landsnamnen utskrivna (och y-axeln utökad för att landsnamnen ska få plats):
Segerfeldts sammanfattning är alltså tydligt korrekt:

Det visar sig alltså att de ekonomisk friaste länderna i världen tenderar att också ha en hög grad av politisk frihet.

Segerfeldt skriver vidare:

Åtminstone 17 av de tjugo mest kapitalistiska länderna är de som brukar förekomma på topplaceringar i rankningar när det gäller alltifrån konkurrenskraft till livskvalitet.

Det är också till sådana länder människor väljer att flytta när de får välja själva. Och denna migrationsmarknad är det kanske bästa sättet att bedöma länders attraktionskraft. Det verkar också finnas ett samband mellan ekonomisk frihet och välstånd.

Så några tidigare inlägg på det temat:
- Ekonomisk frihet och barnafödande
- Ekonomisk frihet kontra medellivslängd 2012
- Jämlikhetsanden
- Ekonomisk frihet kontra läskunnighet
- Ekonomisk frihet och arbetsmarknadsfrihet kontra (ungdoms-)arbetslöshet
- Ekonomisk frihet kontra BNP per capita
- Ekonomisk frihet kontra Happy Planet Index
- Ekonomisk frihet och lycka
- Economic Freedom of the World, 2007

lördag 12 januari 2013

Ekonomisk frihet och barnafödande

Ronald Bailey skriver hos Reason om länken mellan barnafödande och ekonomisk frihet, och hänvisar bland annat till en "remarkably interesting" studie på temat som jämfört över hundra länder. Studien använder dock bara termerna low, medium och high avseende ekonomisk frihet, och jag hittar inget annat diagram på temat, så här är sambandet (baserat på de 176 länder som både CIA Factbook och Heritage Foundation har statistik över) [bilden klickbar för förstoring]:
Sverige finns i klumpen av länder vid 72,9 i ekonomisk frihet och 1,67 barn per kvinna, Andreas Malms föredöme Iran vid 43,2 i ekonomisk frihet och 1,87 barn per kvinna. Niger toppar barnafödandet med 7,16 barn per kvinna, och Singapore ligger lägst med 0,78 barn per kvinna.

Jag är dock en varm vän av fler människor, och anser precis som John Lennon att överbefolkning är ett fullständigt ickeproblem:

(Direktlänk)

Tidigare på temat:
- Barnafödande och BNP per capita

lördag 5 januari 2013

Ekonomisk frihet kontra medellivslängd 2012

Johan Johansson slängde ut en fråga på Twitter:
Som Johansson skriver så är liknande studier närmast omöjliga att genomföra på grund av definitionsproblem och liknande. Vad som däremot är trivialt är att död och fattigdom är naturtillståndet, så det är generellt rikedom som är mer intressant att analysera, och medellivslängd kan därför vara ett relativt talande mått. Jag tänkte därför passa på att uppdatera ett diagram ur tidigare inlägg - medellivslängden från CIA Factbook och economic freedom-siffrorna från Heritage (bilden klickbar för förstoring):
Korrelationen mellan ekonomisk frihet och medellivslängd är alltså påtaglig, och det bör även noteras hur mycket medellivslängden ökat - förra diagrammets bottennotering Swaziland har exempelvis gått från 31,88 år till 49,42 år, så gissningsvis har det gjorts anmärkningsvärda framsteg gällande såväl aids som barnadödlighet. Man kan även notera exempelvis att Nordkorea gått från 3 i ekonomisk frihet till 1, och att Macao har passerat Japan gällande livslängden. Sverige finns i klumpen av länder vid 81,18 i livslängd och 71,7 i ekonomisk frihet.

Tidigare inlägg på temat:
- Ekonomisk frihet kontra förväntad livslängd

tisdag 1 november 2011

Brottsuppfattning kontra brottsutveckling i USA, igen

Som uppföljning av tidigare inlägg - ur den senaste Gallupundersökningen:
Brott per capita, 1960-2010 - via statistik från Disaster Center [samtliga diagram klickbara för förstoring]:
Brottsligheten totalt ligger alltså på cirka 1968 års nivå. Våldsbrottsligheten ligger på cirka 1972 års nivå, och har i stort halverats sedan 1991.

Motsvarande siffror som procentförändring på årsbasis:
Och slutligen, ovanstående siffror och Gallups siffror sammanslagna [med reservation för eventuell felläsning av Gallups något märkliga graf]:
Det har alltså varje år utom ett sedan 1990 varit fler (och oftast betydligt fler) som trott att brotten ökat i antal sedan föregående år, samtidigt som såväl den totala brottsligheten som våldsbrotten stadigt minskat med sammanlagt cirka 45 procent.

Några tidigare inlägg på temat:
- Inbrott per capita 1995-2010 (prel)
- Rosaskimrande spegelglas

onsdag 19 oktober 2011

Världens bomullsproduktion 1980-2011

Från Hockey Schtick via Greenie Watch [bilderna klickbara för förstoring]:
Att slutperioden i diagrammen var 2000 osade dock av selektivt vald period, så här är världens bomullsproduktion 1980-2011 - data från USDA och Geohive:
Sett till marknyttjande så balanseras alltså befolkningsökningen av effektiviseringen. Som tidigare nämnt så hoppas jag dock att tankeförbudet släpper så att hampa kan ta upp konkurrensen.

Några tidigare inlägg på temat:
- Världens spannmålsproduktion upp sju procent 2008
- Mjölkproduktion 2007 kontra 1944

tisdag 4 oktober 2011

Valdeltagande och partisympatier, kommunvalet

Generellt brukar det sägas att lågt valdeltagande gynnar borgerliga partier, och även att det specifikt missgynnar socialdemokraterna, vilket dock inte gällde det senaste omvalet.

Valmyndigheten anger dock även valdeltagande per kommun, så valdeltagande kontra partipreferens i kommunvalet [samtliga diagram klickbara för förstoring; linjär trendlinje inlagd]:

Alliansen:
Rödgröna:
Alliansens valresultat minus de rödgrönas valresultat - där man också enkelt kan se att Danderyd är Sveriges mest alliansvänliga kommun och Fagersta den mest oppositionsvänliga:

Moderaterna:
Centerpartiet:

Folkpartiet:
Kristdemokraterna:
Socialdemokraterna:
Vänsterpartiet:
 Miljöpartiet:
 Sverigedemokraterna:
Så även om det är mycket brus kontra signal så ser teorin om att lågt valdeltagande gynnar borgerligheten och missgynnar socialdemokraterna svag ut - åtminstone vad gäller 2010 års val.

Tidigare liknande inlägg:
- Fokus kommunranking 2011 kontra valresultat 2010