Dolla auction bills, y'all

Vidare angående att Stefan Löfven försöker dölja sin okunskap genom att sluddra så går det självfallet även göra motsvarande i skrift - psykolog Oscar Henrikson intervjuad i dagens DN:

– Precis, det kallas förlustaversion och går i korthet ut på att man inte vill förlora. Det är det som gör att man känner att man kan buda mer och kanske bara lite mer, man vill inte känna sig som en förlorare. Det finns ett psykologiskt experiment där deltagarna budar på en tiokrona, det blir snabbt inte rationellt och budgivningen går över 10 kronor.

Det experiment som med all sannolikhet åsyftas kallas vanligtvis för "dollar auction" - från Wikipedia (en sådan auktion finns även upplagd på Youtube):

The setup involves an auctioneer who volunteers to auction-off a dollar bill with the following rule: the bill goes to the winner; however, the two highest bidders must pay the highest amount they bid.

Dinosaur Comics på temat ("that movie" är War Games):

Fenomenet i fråga har alltså egentligen inte nämnvärt mycket att göra med vare sig förlustaversion eller husbjuderi, och det är i sig inte irrationellt under förutsättningarna att bjuda över vinstsumman, vilket såväl psykologen som DN-journalisten självfallet förstått ifall de haft minsta intresse i ämnet.

Brad Taylor står för betydligt träffsäkrare liknelse (där hänvisade Tullock nyligen avled):

Gordon Tullock showed [gated] that firms competing for government favours are in a similar position to bidders in a dollar auction: the effort they’ve put into winning that government contract or having regulation harm their competitors immediately becomes a sunk cost and therefore irrelevant to future decisions. They are then faced with the option of committing further resources to rent-seeking, or packing up and going home. In some cases, they may even commit more resources to rent-seeking than the total value of the rent itself. Everyone loses, since even the looters pay $2 for the stolen $1 bill.

The person running the auction is in a position to make a tidy profit. Rent-seeking, though, is not normally a pure transfer, but hugely wasteful expenditure on dodgy research and obscured bribes. Some politicians surely get some nice perks, but the benefit they receive will rarely match the cost.

Och Taylors sammanfattning:

This is one among many reasons that government is shit.

Några tidigare inlägg på liknande teman:
- Stefan Löfvens way with words, återigen
- Staten wants to play a little game

Tricky treating

Från Twitter:

I år till halloween ska jag klä ut mig till sosse och ta hälften av allt godis från alla barnen och ge till dom som inte orkar klä ut sig
— Adam Jansson (@JanssonAdam) October 29, 2014

Tweeten i fråga har retweetats och favoritmarkerats över tusen gånger vardera, och även kopierats och skeppats vidare en hel del i andra sammanhang.

En sosse (eller någon annan politiker) skulle dock aldrig personligen utöva sin politik - skulle någon exempelvis knacka på hos grannen och kräva in 50 procent av vederbörandes produktion så skulle det troligtvis bli en smula dålig stämning. Och dessutom skulle det vara uppenbart såväl olagligt som omoraliskt.

Jansson skulle alltså istället snarare tvinga hushållen som tänkt skänka godis - och även butikerna som säljer godiset till hushållen - skicka godis (och nödvändigt pappersarbete) till en centralorganisation, som sedan fördelar det efter att ha granskat pappersarbetet från de barn som önskar få det utdelat, minus då vad hela godisfördelarapparaten moffat i sig som lön för mödan. Allt helt lagligt, och den överväldigande majoriteten skulle anse att de hushåll och butiker som skulle försöka kringgå processen var såväl olagliga som omoraliska.

(Direktlänk)

Tidigare på liknande tema:
- Den ena handen förtränger vad en miljondel av miljontals händer gör
- Tre filmer för att förstå liberalism
- It's funny 'cause it's fascism
- Språka på socialistiska

Rock'n'roll e död

Peter Santesson, chef för opinonsanalys på Demoskop och en av Sveriges allra mest läsvärda bloggare, retweetade nyligen utan övrig kommentar The Atlantic angående en studie om att "pop stars live roughly 25 years fewer than the general American population":

Pop stars actually do die much younger than the general population http://t.co/9okiLSdwM6 pic.twitter.com/8acb56kQaU
— The Atlantic (@TheAtlantic) November 1, 2014

Ständigt fantastiske Christopher Snowdon har redan bloggat om frågetecken kring studien, och sparade därmed mig en del tid - ur hans inlägg:

Rock stars didn't exist until the 1950s and since many of them are still alive, we don't know what their average age of death is. It wouldn't be at all surprising if they die earlier on average, but the graph above tells us very little about whether this is so.

Och:

There is a small amount of survivor bias at work here, ie. the rock stars have to live to be in their twenties (generally) before they become rock stars. That probably isn't a big issue when so few people die before the age of 20. The real problem here is a sort of reverse survivor bias, sort of like immortal time bias, but not quite either of those.

Ytterligare en faktor i sammanhanget som definitivt förtjänar att nämnas är - som Stefan Sundström skaldade: "Går du och dör så kan vi sälja dina skivor som smör". Jag har liksom Snowdon inte lyckats hitta studien, så jag har ingen aning om hur Dianna Kenny valde ut sina 12 000 mätobjekt eller om hon kanske till och med korrigerat sina siffror för fenomenet på något sätt, men exempelvis så åttiofaldigades Michael Jacksons försäljningssiffror direkt efter hans död, och Amy Winehouse sålde ungefär lika mycket veckan efter hon dog som hon gjorde fram till den veckan.

Intressant nog lyckas studien alltså samtidigt pricka survivor bias, reverse survivor bias och death bias.

(Direktlänk)

Stefan Löfvens way with words, återigen

Ur Stefan Löfvens första möte i EU-nämnden nyligen, via HAX:
  (Direktlänk)

Det här är alltså egentligen ett i sammanhanget enkelt möte, där omgivningen är relativt överens och där de som teoretiskt ska fungera som motståndare dessutom sedan tidigare förklarat att de är generellt villiga att låta regeringen bedriva sin politik för att minska sverigedemokraternas inflytande.

Löfven har vidare haft gott om tid på sig att förbereda allt, det är inte särskilt mycket information att bearbeta och bara i grunden en sifferserie att förmedla, egentligen inga komplexa sammanhang som han kan väntas behöva förklara, han håller det på sitt modersmål och han har dessutom en utskrift med alla fakta framför sig.

Han läser sedan såpass intensivt innantill att han exempelvis uttalar sitt andra "inför" i klippet som verbet (alltså "de inför") istället för som det adverb det skulle vara (alltså "inför mötet"; det första "inför" är också adverbet, och han uttalar det då utan att titta i pappret korrekt).

Sedan är det uppenbart att han inte förstår sig på de få siffror som förekommer i sammanhanget då han blandar ihop dem och inte ens kan välja rätt siffror på direkt fråga med underlaget framför sig, men det hade också varit tydligt även om han lyckats säga rätt, då han medvetet sluddrar förbi siffrorna i hopp om att de som lyssnar inte ska fokusera på de delarna. Han pratar sedan anmärkningsvärt långsamt (och ändrar kroppsspråket) de stycken som inte kan ifrågasättas och som han tycker låter respektingivande (exempelvis "ska kunna göra utfästelser i linje med", "återigen då, inte knutet till respektive medlemsland, utan på EU-nivå" och "de här ska inkludera interna EU-målsättningar") och han skjuter in utfyllnadssatser ("bra att den här frågan kom upp") för att få några tiondelar ytterligare att förhoppningsvis komma på något att säga. Och som varje person som någonsin arbetat med någon form av service känner till så ger sådant alltid fullständigt omvänd effekt.

Måhända är det här ren projicering, och jag försörjer mig ännu inte som varken retorikkonsult eller psykolog, men det känns uppenbart att Löfven i klippet upplever tillvaron ganska exakt som
Patricia Pearson beskrev sin upplevelse av att hålla föredrag på Tedx:

The audience was silent as a crypt. My legs began shaking. I developed a surreal split-consciousness, where I was aware that my mouth was somehow going ahead with the memorized talk, while my brain ran its own commentary: “Holy fucking Christ, I’ve never been so embarrassed, it is actually possible that I’m going to fall over due to the ongoing instability of my legs.”

Och vidare på ren lekmannanivå och utan att lägga någon värdering i det så verkar Löfven helt enkelt ha vissa bekymmer med att tillgodogöra sig skriven kommunikation; det kan på den fronten noteras att Löfvens svar på Mats Knutssons fråga angående om han hade läst Skogsindustriernas rapport var att han "tagit del av innehållet", och hade han ens gjort en ansats att läsa den så hade han självfallet känt till att den endast var på tre A4-sidor. Och eventuellt kan den påfallande osmidiga reaktionen mot Annie Lööf ha haft sin grund i att hennes "du skulle väl kunna läsa den tills i morgon" skar djupare än väntat. Även på direkt och tämligen ledande fråga så kan anas att Löfven gärna undviker ämnet - från Expressen:

Jamen vill du inte signalera starkare att du är en läsande person?
- Nej, men "Utvandrarna" använde jag mig av några gånger på IF Metalltiden. Då var Sverige ett av Europas fattigaste länder. En miljon lämnade landet. Nu är vi ett av världens rikaste länder. Med fel och brister och nu håller det på att gå åt alldeles fel håll.

Några tidigare inlägg på temat:
- Stefan Löfvens way with words
- Stefan Löfvens way with words, igen

Alices underland

Vidare på Reddittemat - toppsvaret på frågan "What headline do you hope to see in your lifetime?":

Third-party wins presidential election

Personen i fråga önskar alltså inte att exempelvis staten ska anses överflödig, eller ens att åsikter vederbörande sympatiserar med ska bli mer populära, utan bara att förmyndarna ska ha andra hattar än nuvarande huvudkonkurrenter.

En annan drömmare berättade nyligen om när hon träffade en gravid, alkoholiserad, prostituerad trebarnsmor i Dominikanska Republiken och bad till högre makter, via Rebecca Weidmo Uvell:

Gode Gud, du som hör bön. Jag ber dig, ta Marias barns liv. Det är inget liv värt att leva. Det är bara en tidsfråga innan den äldsta av dem också börjar sälja sin kropp för en bit bröd eller lite alkohol. Så låt dom dö. Låt dem somna in och aldrig mer vakna till det helvete dom lever i. Låt dom dö för att deras liv är meningslöst.

Vem utopisten i fråga är och i vilket sammanhang det yttrades? Alice Bah Kuhnke, ny kulturminister, i hennes Sommarprat 2011 (vid cirka 27:30, berättelsen om Dominikanska Republiken börjar vid cirka 22:45).

Tidigare på temat:
- Förhoppningsvis slutar de dela väntrum

Stockholmssynddromet

Från Reddit, på frågan "Germans who lived in East Germany (GDR) and remember life before reunification, how has your life and the lives of those around you changed since 1990? What was life like before and after reunification?":

Because there wasn't everything readily available, people had a strong bartering culture. -Especially parts for machines and cars were rare. For a car you had to get on a waiting list to get one of the 4 car types or so we had. Some people waited for more than 10 years to get a car. Same with a telephone line. Officially we weren't allowed to watch "west-tv" but everyone did quietly at night. If you had a tv that is. Then in school we had to be quiet about it so that teachers wouldn't tell on you. There was a working controlling system where the teacher would tell the principal who then went to his party buddies and reported names.

Och hur sammanfattar då skribenten i fråga uppväxten? Jodå:

All in all it was a good childhood.

Fiskar ifrågasätter inte vattnet de simmar i, och det är en överlevnadsstrategi att hitta ljusglimtar i tillvaron - några hobbyöversatta exempel ur Redditinlägget: "det var ständig brist på saker, men det var trevligt med byteshandel", "det var svårt att få tag på färskt bröd, men inget kastades", "det tog en timme att få glass, men alla köade disciplinerat" och antytt "våra föräldrar hade kastats i fängelse ifall vi råkat nämna att vi såg på vissa tv-program, men det byggde gemenskap att hålla ihop och inte säga något".

På samma sätt som ytterst få skulle bli religiösa ifall de inte hört talas om fenomenet förrän i någorlunda vuxen ålder så skulle helt enkelt väldigt få acceptera stora delar av dagens vardagsfenomen, och apropå ingenting så vill den nya regeringen tidigarelägga och förlänga skolplikten (och folkhälsoministern har tidigare torgfört obligatorisk förskola från tre år).

Några tidigare inlägg på liknande tema:
- Det heter faktiskt skola, inte böra
- Staten konkretiserad, igen
- Värnplikt ÄR slaveri

The United States of Coca-Cola, igen

Från Youtube, via Jeffrey Tucker:

(Direktlänk)

Och inte direkt dagsfärskt, men på samma återkommande Bastiattema - vad som hände när muren mellan Egypten och Palestina raserades - från OnlineAthens:

On foot, in cars and in donkey carts, tens of thousands of Gazans flooded into Egypt on Wednesday through a border fence blown up by militants - puncturing a gaping hole in Israel's airtight closure of the Gaza Strip and giving a boost to Hamas.
In a shopping spree that was both festive and frenzied, Gazans cleared out stores in an Egyptian border town, buying up everything from TV sets to soft drinks to cigarettes.

Några tidigare inlägg på liknande tema:
- The United States of Coca-Cola
- Marknadsekonomi kontra planekonomi

Vardagskubism

Alltid läsvärde jeppen inspirerades nyligen av en bildsekvens över världsproduktionen av olika metaller som kuber vid kända landmärken, och bloggade därför om förhållandet mellan produktion och förekomst av diverse grundämnen.

Han tvangs dock brasklappa angående datakvaliteten, vilket är synd då ett av de två ämnen han rödmarkerat är guld, och det hade ju då på kubtemat varit lämpligt att konsultera det allmänt ansett ledande verket på temat: Katrine Marçals (tidigare Kielos) Det enda könet - från sidan 114:

Allt guld som någonsin hittats på jorden går att stoppa in i en kub med enbart fyra och en halv kilometer långa sidor. Och det ovanliga blir också värdefullt.

Det har alltså hittills endast hittats drygt 91 miljarder kubikmeter guld, vilket inte väger mer än cirka 1,8 biljoner ton, så fördelat på hela jordens befolkning har vi ynka cirka 250 ton per person. Och det ovanliga blir ju som Marçal skriver - och jeppen visar i sitt inlägg - också värdefullt.

The dark side of the moon

Från Death Bulge (som rekommenderas), via Comixed:

Och anpassat [bilden klickbar för viss förstoring]:

Angående att du helt enkelt inte kan undkomma staten - sätter du dig i en stuga någonstans i ödemarken där ingen ens vet var du är och exempelvis odlar marijuana för eget bruk så kommer du alldeles säkert få påhälsning av polisen ifall de får höra talas om dig.

Tidigare på temat: serieredux (bloggetikett)

Bullterrier? More like bullyterrorier, amirite?

Kvällsposten skriver om ett par som fastnade i en tullkontroll:

Men inte nog med att de var oskyldiga, till följd av hundens tabbe missade paret sitt anslutande tåg till Karlstad. Dessutom gick det inga fler tåg till den destinationen den kvällen. I stället tvingades de ta ett tåg till Göteborg för 343 kronor per person där de tog in på hotell en natt för 1390 kronor innan de dagen efter kunde ta ett tåg hem till Karlstad för 210 kronor per person.

Narkotikahundar är ett gott exempel på hur enkelt det är att ta miste på statistik - tar man upp ämnet med slumpmässigt vald person så är ofta det första de säger något i stil med att de hört om hundar som upptäckt något under sanslösa omständigheter.

På samma sätt nämns det i artikeln om "Sveriges bästa narkotikahund" att hunden i fråga "var med och hittade marijuana i en lägenhet, och veckan dessförinnan upptäckte han opium i en bil".

Sådana berättelser förklarar dock endast ena sidan av resultatet - ifall det enda som bokförs är antal sökningar med hittade preparat så når hunden bättre resultat ju fler kontroller som utförs, oavsett om något hittas eller ej - för att få ett någorlunda verklighetsanpassat resultat så bör dock snarare andelen korrekta signaler räknas, och även om möjligt andelen då hunden inte signalerat trots att den borde gjort det.

Sedan är ytterligare ett bekymmer att hunden ofta helt enkelt vill vara föraren till lags - ständigt genialiske Radley Balko på temat (Balkos länkar):

But it’s quite a bit different when we’re talking about dogs that are used to sniff for drugs or to identify suspects in “scent lineups.” Here, a handler may well tip off his dog to alert when the handler suspects a motorist is transporting drugs or may direct the dog to the suspect that he thinks committed the crime. This can be blatant and planned or it can be subtle and unintentional. But the result is the same: Reviews of performance records show that drug dogs have disturbingly high rates of “false alerts,” sometimes with error rates well above 50 percent.

Police will say that “false alerts” aren’t really false at all, that the dog is instead alerting to trace amounts of an illicit drug that had previously been stored in the car. That may or may not be true. One academic study of K9 handler teams found that packages designed to trick dog handlers were much more likely to trigger false alerts than packages designed to trick the dogs. Again, the dogs were reading and reacting to subtle clues from the handlers.

I stort sett så drabbades alltså Karlstadsparet av att någon tyckte att deras horoskop såg oroväckande ut, och längre från massivt krångel och 3000 tappade kronor är du uppenbarligen inte i dagens samhälle.